Farao Hatshepsut - Egyptens mäktigaste kvinna

Hon var verklig, hon levde en gång, och hon hade större makt än kanske någon kvinna i världshistorien. Men ändå försvann hon ur alla sagor och berättelser; hennes minne höggs bokstavligen bort från klippväggar och gravkapell, från tempelmurar och minnesstatyer - innan hon till sist återupptäcktes. Det här är berättelsen om Hatshepsut, Egyptens härskarinna, vars namn under oräkneliga år inte ens var tillåtet att uttala.
M

Farao Hatshepsut styrde Egypten 1479-1457 f.Kr. Det var Thutmosis III, hennes mäktige arvtagare, som lät rensa ut alla minnen av kvinnan som varit hans svärmor. Alla statyer och skulpturer fick sina ansikten krossade innan de slängdes i djupa gropar och täcktes med sand och lera. Och snart var minnet av Hatshepsuts långa regeringsperiod försvunnet.

En kvinnlig farao

När forskare under 1800-talet till sist lärde sig läsa Egyptens antika skriftspråk, hieroglyferna, öppnade sig en helt ny och fantastisk värld av kunskap. Men den var ofta rejält svårbegriplig.

Själva Jean-Francois Champollion, fransmannen som en gång för alla löste hieroglyfernas gåta, ställdes inför ett av dessa mysterier, när han försökte tyda skriften på tempelväggarna i det jättelika begravningskomplexet Deir el-Bahri utanför Luxor. Där kunde han läsa om den mäktige Moeris, även känd som Thutmosis III, en av de erkänt största av Egyptens alla faraoner. Men där nämns också dennes föregångare, Amenenthe. Denne farao är avbildad som alla landets regenter, med det typiska lösskägget och den typiska kungliga klädedräkten. Men det är något underligt med hur texten är formulerad. Faraonen omnämns som en kvinna. ”Hennes majestät konungen”, ungefär.

ANNONS

ANNONS

”Det är mycket förbryllande”, skrev Champollion i ett brev. ”Jag hittar samma underlighet överallt…”

Först så småningom uppenbaras sanningen. Amenenthe var i själva verket ett namn som skrivits dit i efterhand, för att dölja att det en gång existerat en kvinnlig farao vid namn Hatshepsut. Hon hade styrt det jättelika riket i hela tjugotvå år och dessutom varit mycket framgångsrik. Under hennes ledning hade flera krig vunnits och en rik handel med omvärlden etablerats. Oräkneliga jättelika byggnadsprojekt drogs igång, och så många statyer och skulpturer restes att det inte finns många museer i världen med intresse för det antika Egypten som inte har åtminstone något verk från Hatshepsuts tid i sina utställningssalar.

Ändå var hon i nästan tre tusen år fullkomligt bortglömd. Hur var det möjligt?

Minnet av Hatshepsut rensas ut...

Ett noggrant detektivarbete kunde till sist avslöja sanningen. Det var Thutmosis III, hennes mäktige arvtagare, som mot slutet av sin långa regeringstid bestämde sig för att rensa ut alla minnen av kvinnan som varit hans svärmor. Hatshepsuts namn togs bort från officiella arkiv och bilder föreställande henne förstördes, i tempel och gravkomplex. Skulpturer fick sina ansikten krossade, innan de slängdes i djupa gropar och täcktes med sand och lera. Och snart var minnet av Hatshepsuts långa regeringsperiod försvunnet.

Bara det faktum att hennes namn och avbild bevarats på så många ställen, i undanskymda hörn av tempelbyggnader och långt inne i sedan länge övertäckta gravkapell, gjorde att arkeologer långt senare skulle komma att återupptäcka henne; först då kunde hon lyftas fram som en av de viktigaste regenterna i Egyptens mångtusenåriga historia.

Varför gjorde då Thutmosis detta? En första tolkning var att det var ett uttryck för ett personligt hämndbehov. Kanske hatade han sin svärmor, som antogs ha intrigerat sig fram till tronen, och sedan hållit honom borta från makten i alldeles för många år. Kanske var det därför han genast slog tillbaka, genom att försöka utrota själva minnet av den person som han avskydde så?

Den tolkningen har nu fått överges. Inte minst eftersom det har visat sig att Thutmosis verkar ha haft en åtminstone hygglig relation till sin svärmor, åtminstone att döma av att hon faktiskt gav honom makten över landets armé medan hon ännu var vid liv. Dessutom började angreppen på hennes minne först mot slutet av Thutmosis tid på tronen, mer än tjugo år efter hennes död. Knappast det sätt en man skulle agera om han var full av hat och hämndlystnad.

...männens maktmonopol bekräftas ännu en gång

Kanske, resonerar åtminstone den engelske arkeologen Joyce Tyldesley, handlade det hela istället om ett försök att återställa vad som uppfattade som en slags naturens självklara ordning, en förutsättning för den kosmiska balansen - att män ska härska över kvinnor. Genom att utplåna henne ur historien återställdes den dynastiska ordningen; makten tycktes ha ärvts i trygg följd från den ena mannen till nästa.

ANNONS

ANNONS

Visserligen hade kvinnor i Egypten relativt stor självständighet, med antika mått mätt. De kunde göra karriär, och skilja sig utan att behöva skämmas för det. Men kvinnliga regenter var sällsynta. Även om det förekom i undantagsfall handlade det alltid om mer eller mindre tillfälliga lösningar, som inte lämnat några storslagna spår efter sig, verkligen inget som kunde användas för att ifrågasätta den grundläggande principen om manlig överhöghet.

För detta är en obehaglig sanning som är svår att bortse ifrån för den som tar en titt på mänsklighetens historia. Nästan utan undantag har män haft makten, och dessutom hävdat att det är så det självklart måste vara. Kvinnor är inte kapabla att styra har det hetat, genom tiderna och över i stort sett hela jorden.

Hatshepsut ifrågasätter detta påstående. Hon visar att en kvinna kan vara lika stark, lika framgångsrik, lika närapå-gudomlig, som vilken penisförsedd homo sapiens som helst. Kanske var det därför som Thutmosis III så desperat ville radera henne från alla levande människors minnen?

Vem vet vad framtida kvinnor annars skulle få för sig… Kanske skulle de inte acceptera sin lott som på sin höjd hustru, syster eller moder till en mäktig man, utan börja ställa krav på riktig makt, på riktigt inflytande?

LÄS MER: Forntidens Egypten

LÄS MER: Egyptiska civilisationen - från arkaisk tid till sentid

LÄS MER: Egyptens historia

LÄS MER: Kvinnan som huvudperson

Uppgifter och frågor

Frågor till texten

  1. När styrde Hatshepsut Egypten och hur verkar hennes regeringstid ha varit?
     
  2. Vad är enligt författaren det mest troliga skälet till att hennes arvtagare Thutmosis III ville utplåna minnet av Hatshepsuts tid vid makten?
     
  3. Varför vet vi idag ändå ganska mycket om Hatshepsut?

Ta reda på:

  1. Nämn minst tre andra kända kvinnliga härskare i Egyptens forntida historia.
     

 

VILL DU VETA MER? Läs Hatchepsut: The Female Pharaoh av Joyce Tyldesley (1996).

 

FÖRFATTARE

Text: Magnus Västerbro, författare och journalist med inriktning på historia
Webbsida: https://www.facebook.com/vasterbro

Är du intresserad av att läsa fler spännande berättelser av författaren så rekommenderas 101 historiska händelser - en annorlunda världshistoria.
Bokens webbplats

 

Senast uppdaterad: 13 mars 2024
Publicerad: 14 januari 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
1600-tals-familj

Kvinnans roll i 1500-talets och 1600-talets Sverige

Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer...

S
Kvinnohistoria

Kvinnan som huvudperson

Kvinnan har historiskt sett alltid varit dubbelarbetande; hon har både arbetat i produktionen och...

M

Skriftens historia - från bildskrift till alfabet

Det äldsta kända skriftspråket, kilskriften, utvecklades i Mesopotamien för omkring 5 000 år sedan...

M

Bröllop förr och idag

Det är sköna maj, bröllopsklockorna ljuder och brudparet duckar för risgrynen som regnar på...

M

Vikingatidens kvinnor

Vikingatidens kvinnor betraktades i det närmaste som jämbördiga med männen. Kvinnor kunde vara allt...

M

Arbetet förr med att karda ull och spinna lin

Idag när det är självklart att köpa färdiga tyger och kläder kan det ge en tankeställare att titta...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Forntidens Egypten

Det egyptiska riket längs med Nilen varade i flera tusen år. Invånarna i forntidens Egypten styrdes av en farao som...

Hi

Kända personer på forntiden och antiken

Historia om några av forntidens och antikens mest kända personer och deras levnadsöden.

Hi

Kvinnohistoria och genushistoria

Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...

Relaterade taggar

Hi
Drottning

Drottningar

Det har funnits många berömda drottningar genom historien, antingen som ensamma regenter eller som...

Hi
Jeanne d'Arc

Berömda kvinnor

Vår historia är full av kvinnors och mäns levnadsöden. Men männen har i alla tider givits förtur...

Hi
Neutral genussymbol

Genus och genusperspektiv

Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Jesus död och uppståndelse

av: Juia, Mattias och Kristoffer
2017-04-12

När påsken närmar sig pratar Julia, Kristoffer och Mattias om Jesus död och uppståndelse, själva orsaken till det kristna påskfirandet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Att vara kvinna under 1800-talet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Historiesyn - olika perspektiv på historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Kvinnor på medeltiden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

+ Lyssna