Dödskulten löper som en huvudlinje genom mänsklighetens historia. Vi möter den framförallt i våra begravningsseder. I stadsmiljön har de börjat försvinna. På landet är de fortfarande starkare. Lite varstans möter vi fortfarande bruk som likvakan, detta att skåla med liket, läsa ut liket, strö granris kring huset och detta med ett rejält gravöl (numera: begravningsmiddag).
Inom kyrkoåret är de dödas helg allhelgona. Själva allhelgonadagen (alla helgons dag) infaller av tradition den 1 november. Numera firas allhelgonadagen på lördagen i anslutning till första söndagen i november, alltså mellan 31 oktober och 6 november.
I det katolska Sverige (medeltiden fram till reformationen) var det också brukligt att fira alla själars dag den 2 november, dagen efter allhelgona. Det var den dagen som hade starkast förankring bland folket: den firades till minne av alla döda. Allhelgonadagen med sin inriktning på dem som firades som helgon hade en mer kyrklig inriktning. Det var egentligen en "uppsamlingsfest" för alla de helgon som av utrymmesskäl inte fick plats i den vanliga helgonkalendern (= almanackan).
Idag har väl de båda dagarna i folks medvetande flutit samman. Det är på alla helgons dag (allhelgonadagen) som vi i våra kyrkor firar minnet av våra döda, särskilt dem som har dött under det senaste året. Det är också vid allhelgonadagen som gravsmyckningen äger rum: en av våra nya folkseder. Gravsmyckningen med levande ljus hörde tidigare till julen, men flyttades under 1900-talet mer och mer över till allhelgona.
Men även om traditionen är ny har den rötter i urtida företeelser som kalasen vid de dödas gravar. Eller i kult och blot på gravfält.
Fortfarande smyckar folk sina gravar också på lördagen, inför den kommande helgen. Det är också en sed som i första hand hör till landsbygden.
Nya dödsriter har dessutom börjat framträda i anslutning till de minneslundar som numera har anlagts lite varstans. Dödskulten är evig och tidlös. Men formerna varierar från sekel till sekel och mellan stad och land.
Här följer en enkel sammanställning av dagar som är lätt att blanda ihop:- Alla helgons dag eller allhelgonadagen (lördag): Den svenska röda dagen. Alla helgons dag, eller allhelgonadagen som den också kallas, infaller på lördagen i anslutning till första söndagen i november, alltså mellan 31 oktober och 6 november. Det är under denna kväll som de allra flesta beger sig till kyrkogården för att tända gravljus. Allhelgonahelgen består av alla helgons dag, på lördagen, och alla själars dag, på söndagen (se nedan).
- Alla själars dag (söndag): Dagen då Svenska kyrkan särskilt minns och hedrar avlidna anhöriga.
- Halloween (31 oktober): En skotsk-irländsk tradition med fokus på spöken och bus, som till skillnad från allhelgona har ett fast datum.
|
L LÄS MER: Helgon
S LÄS MER: Kristna traditioner och högtider
L LÄS MER: Halloween
M LÄS MER: Halloween – en fest i höstmörkret
M PODCAST: Alla helgons dag och halloween
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet!
FÖRFATTARE
Text: Jan Arvid Hellström, biskop, docent i praktisk teologi och professor i kyrko- och samfundsvetenskap.
