Orsaker till revolutionen
- Ekonomiska: Britternas merkantilistiska handelspolitik i Amerika och deras försök att ta ut högre skatter och tullar.
- Politiska: Upplysningsidéer, bland annat John Lockes idé om att det var rätt att göra uppror mot en förtryckande regent. Kolonisterna saknade dessutom representation i det brittiska parlamentet. Detta inspirerade kolonisterna att kräva full självständighet.
- Kulturella: Kolonisterna hade länge levt ganska oberoende av England och var vana vid självstyre. En känsla av amerikansk identitet hade uppstått.
Merkantilism hindrade kolonisternas handel
Sjuårskriget hade utkämpats av bland annat de båda ärkefienderna Frankrike och Storbritannien under åren 1756-1763. De flesta av striderna hade ägt rum i Europa, men eftersom båda länderna hade kolonier i Nordamerika, stred de även där. Den långa konflikten hade tvingat Storbritannien att dra på sig stora skulder. När lånen skulle betalas tillbaka blev de styrande tvungna att ta ut högre skatter av befolkningen. En del av dessa inkomster skulle hämtas från de 13 brittiska kolonierna i Nordamerika.
En annan stor källa till missnöje var det merkantilistiska systemet som Storbritannien påtvingade kolonisterna. Särskilt de norra kolonierna hindrades från att utveckla sitt näringsliv. De hade stora möjligheter att utveckla handel, hantverk och industri, men dessa näringar skulle enligt merkantilismen bara frodas i moderlandet (som i det här fallet var Storbritannien). Kolonierna skulle stå för råvaror och vara en marknad för brittiska färdigvaror. Det fanns till exempel bestämmelser som begränsade järnförädlingen i kolonierna, och det fick inte byggas vissa typer av smedjor där. Det mest negativa för kolonisterna var att all handel med Europa måste gå via Storbritannien. En amerikansk plantageägare kunde t.ex. inte sälja sin tobaksskörd i Frankrike där han kanske kunde få bättre betalt än i England. Import till kolonierna som måste gå omvägen via de brittiska öarna fördyrades genom tullar.
Saknade representation i det brittiska parlamentet
Det var den ökande brittiska statsskulden som på allvar satte igång oron i kolonierna.
Kolonisterna hade ingen representation i det brittiska parlamentet. Samtidigt ansåg man i Storbritannien att kolonisterna borde hjälpa till att betala för de brittiska truppernas försörjning i Nordamerika. Motivet var att den brittiska militära närvaron behövdes för koloniernas försvar.
För att täcka de ökade utgifterna försökte britterna ta ut höga tullar på kolonisternas import av socker och te. Stor ilska väcktes när en skatt dessutom lades på många juridiska och officiella handlingar samt trycksaker, bland annat pamfletter och tidningar. Det bestämdes att alla tidningar och böcker skulle ha en stämpel som man måste betala en avgift för, en s.k. stämpelskatt.
Högljudda protester kom från den amerikanska borgarklassen som krävde medbestämmande. Köpmän och advokater tog ledningen för proteströrelsen, som även stöddes av bönder och arbetare. Kolonisterna menade att eftersom de inte var representerade i det brittiska parlamentet, kunde de inte påläggas skatter därifrån. Slagordet blev "Ingen beskattning utan representation".
I den högtidliga självständighetsförklaringen den 4 juli 1776 stödde man sig på John Lockes princip om folkets rätt att göra uppror mot en despotisk och förtryckande regent (det vill säga den brittiske kungen).
En stark amerikansk identitet
Kolonisterna i Nordamerika fick i stor utsträckning sköta sig själva och var vana vid självstyre. Var och en av kolonierna styrdes visserligen av en brittisk guvernör, men de lagstiftande församlingarna valdes av kolonisterna själva. De hade en politisk frihet som var långt större än i Europas länder. I vissa av kolonierna hade en mycket stor andel av de fria vita männen rösträtt. I Amerika fanns heller ingen adel med särskilda privilegier och man hade större religionsfrihet än i Europa.
En känsla av amerikansk identitet hade uppstått bland befolkningen i de 13 brittiska kolonierna i Nordamerika. Den amerikanska identiteten förstärktes i takt med att handeln mellan kolonierna ökade och kommunikationerna utvecklades. En annan faktor som påverkade den amerikanska identiteten var de många amerikanska böcker och tidningar som började ges ut under 1700-talet och som lästes i alla kolonierna. Befolkningen i de 13 kolonierna bands på så vis samman och kom alltmer att känna sig som amerikaner.
Utlösande orsak till den amerikanska revolutionenNär oron tilltog och brittiska soldater angreps, avbröts i stort sett försöken med extra skatter och tullar. Men britterna höll fast vid en särskild tull på te, för att visa vem som bestämde. Det blev som en symbol för den brittiska övermakten och den utlösande faktorn för revolutionen. I hamnstaden Boston kastade kolonister, utklädda till urfolk och senare ofta beskrivna som mohawker, i december 1773 en last med brittiskt te i hamnen ("Boston Tea Party"). Spänningen steg och krig utbröt i april 1775. Den 4 juli 1776 förklarade sig de tretton ursprungliga kolonierna självständiga. Den brittiske kungen George III och de flesta av parlamentsledamöterna var beslutna att slå ner det amerikanska upproret. Försöket att slå ner upproret misslyckades. Efter ett åtta år långt krig där kolonisterna fick hjälp av Frankrike tvingades Storbritannien till slut ge upp. I fredsfördraget erkändes USA:s självständighet och landets västra gräns drogs i huvudsak vid Mississippi. Kanada blev dock kvar under brittiskt styre.
|
M LÄS MER: Amerikanska revolutionen 1776-1783
M LÄS MER: Amerikanska frihetskriget
M LÄS MER: USA bildas, del 1: Självständighetsförklaringen, författningen och valsystemet
S LÄS MER: Amerikanska frihetskriget – gnistan som tände den franska revolutionen
M LÄS MER: USA:s självständighetsförklaring skapade en ny världsordning
M LÄS MER: Brittisk stämpelskatt i de amerikanska kolonierna bäddade för revolutionen
M LÄS MER: Amerikanska revolutionens orsaker
M LÄS MER: Amerikanska revolutionens följder
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet!
Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Kåre Tønnesson, Bra Böckers världshistoria, del 10 – Två revolutioner 1750-1815, Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Stephen Conway, The War of American Independence 1775-83, Edward Arnold, 1995
FÖRFATTARE
Text: Lars Hammarén, författare och gymnasielärare i historia; och Robert de Vries (red.)
Webbplats: Lars Hammarén
