Kalmarunionen under Karl Knutsson och Sturarna

Med Kristoffer av Bayerns död 1448 inleddes en mycket orolig period i Kalmarunionens historia, en period fylld av strider mellan olika grupper för eller emot unionen. Stridslyckan växlade, men oftast styrdes Sverige av egen kung eller riksföreståndare. Mellan 1448 och 1523 hade Sverige och Danmark (och Norge) en gemensam kung endast vid tre relativt korta tillfällen (1457-1464, 1497-1501 och 1520-1523). Man kan därför säga att den egentliga Kalmarunionen tog slut redan 1448. Den 75 år långa perioden därefter kan för Sveriges del delas in i Karl Knutssons tid (1448-1470) och Sturarnas tid (1471-1523).
S

Sten Sture dör på Mälarens is. Målning av C.G.Hellqvist. Typiskt nationalromantiskt måleri från slutet av 1800-talet.

I striderna deltog olika stormannagrupper där enskilda adelssläkter eller personer ofta bytte sida. De svenska bönderna fortsatte att spela en viktig roll i dessa strider men även de stod omväxlande på den danska unionskungens och hans svenska motståndares - Karl Knutsson Bondes och Sturarnas - sida.

Men vad ville egentligen "unionsanhängarna" respektive "unionsmotståndarna"? Handlade det primärt om unionens fortsatta existens eller dolde sig andra och kanske viktigare intressemotsättningar bakom dessa grupperingar?

Vad betydde nationalismen?

Karl Knutsson och Sturarna har det gemensamt att de satsade på ett så självständigt Sverige som möjligt. Var det den nationella självständigheten i sig som var den verkliga drivkraften eller var det helt enkelt kampen för personlig maktutvidgning? Svaren i modern historieskrivning är tämligen entydiga: för dessa furstar av machiavelliskt slag var makten allt! Men de insåg fördelarna i att vädja till nationella känslor. De använde sig av "nationalismen" som propagandamedel för att få med sig så stor del av folket (dvs bönderna) som möjligt i kampen mot de danska kungarna. Det fanns en ganska stor grogrund för den här sortens propaganda eftersom de danska kungarna hade satt hårda utländska (danska och tyska) fogdar på slotten. Dessa var djupt hatade, det hade visat sig tydligt t.ex. under Engelbrektsupproret.

ANNONS

ANNONS

Det är helt klart att den nationalistiska propagandan spelade en allt större roll under den här tiden. Såväl Karl Knutsson som Sturarna (och inte minst Gustav Vasa senare) var mycket skickliga propagandister och spelade starkt på känslorna för fosterlandet och "svenskheten". Även om det från början nog mest var ett propagandaknep från överheten i syfte att få böndernas stöd i striderna, så fick ett nationellt tänkande ändå allt större betydelse på lång sikt.

Någon nationalism av modernt slag med bred folklig anslutning var det förstås inte tal om. I Sverige kände sig säkert vanligt folk mer som västgötar, smålänningar eller upplänningar än som svenskar. Slutresultatet blev dock upprättandet av ett nationellt kungadöme under Gustav Vasa och detta uppnåddes säkert till viss del genom den nationalistiska propagandans effekter.

Under 1900-talets senaste decennier fanns en tendens inom den historiska akademiska världen att helt förneka nationalismens betydelse under medeltiden, vilket dock är överdrivet för att inte säga rent felaktigt. Någon slags nationalism - låt vara av betydligt mindre folkligt slag än 1800- och 1900-talens - fanns där och spelade en betydande roll. Det gäller för övrigt inte bara Sverige utan är en allmäneuropeisk tendens i samband med nationalstaternas framväxt under senmedeltiden och tidigmodern tid.

Karl Knutsson och Sturarna - skillnader?

En annan och svårbesvarad fråga är huruvida det fanns skillnader i Karl Knutssons och Sturarnas mål och drivkrafter. Karl Knutsson utmålas ofta som den värste av opportunister, dvs att han inte hade några andra mål än att stärka sin egen personliga makt. Det sägs t.ex. i historikern Dick Harrisons biografi över Karl Knutsson att han, åtminstone i början, antagligen inte var principiell motståndare till Kalmarunionen men att han i sin kamp om makten drevs till en unionsfientlig politik.

Beträffande Sten Sture d.y. brukar det sägas att målet på ett tydligare sätt var upprättandet av ett nationellt kungadöme. Så t.ex. i NE där det står att läsa att hans politik "...syftade sannolikt till att återuppliva det nationella kungadömet till förmån för Sture och hans ätt."

Frågan är dock om det finns någon viktig principiell skillnad mellan dem, annat än att Sten Sture d.y. aldrig hade någon som helst dröm om att bli unionskung, vilket möjligen Karl Knutsson haft till en början (åtminstone över en svensk-norsk union). Gemensamt för dem är att de strävade efter en personlig maktställning som svensk kung eller riksföreståndare och därvid kom i konflikt med de danska kungarna.

Karl Knutsson drevs tämligen omgående in i det så kallade unionsfientliga lägret eftersom hans maktambitioner gjorde det oundvikligt. Detta trots att han förmodligen från början inte var principiell motståndare till Kalmarunionen som sådan. Han kan för övrigt rent privat betecknas som en typisk "adelskosmopolit".

Skillnaden mellan Karl Knutsson och Sturarna bestod väl egentligen mest i att de, i olika skeden, såg olika faktiska möjligheter för sin maktutövning som svensk kung eller riksföreståndare. Att deras politik - liksom de andra Sturarnas eller de danska unionskungarnas - präglades av hänsynslös maktpolitik står klart. Likaså att de skickligt använde sig av nationalistisk propaganda för att nå sina personliga mål. I hur stor utsträckning de själva var nationellt "stämda" eller "fosterländskt sinnade" som det heter i äldre historieskrivning kan vi nog aldrig få svar på. Det saknas källor av mer privat slag som brev etc. för att besvara frågan. Möjligen kan den nationalistiska propagandan och den nationella stämningen, som ju Sturarna var uppfödda med, ha satt sina spår i medvetandet och identiteten hos dem - kanske framför allt Sten Sture d.y. - på ett annat sätt än hos Karl Knutsson som växte upp i en miljö där Kalmarunionen inte var särskilt ifrågasatt.

ANNONS

ANNONS

Vilka var de viktigaste orsakerna till hur man ställde sig?

Lika klart som att någon form av nationalism fanns med i spelet, lika klart är att händelserna inte påverkades uteslutande eller knappast ens till största delen av nationella ställningstaganden. Detta framgår av det enkla faktum att såväl adel och kyrka som borgare och bönder var representerade i båda lägren under hela unionstiden.

Vad handlade då de mer djupgående intressekonflikterna om? Att ekonomiska faktorer hade betydelse framgick bland annat under Engelbrektsupproret. Det handlade framför allt om konsekvenser för export- och handelsberoende grupper.

Det var troligtvis främst gränsadeln som kunde se fördelar med en union. De hade ju egendomar på båda sidorna av gränsen och gynnades av avskaffandet av gränshinder för handeln. Även bönderna i deras områden kunde se fördelar av detta ekonomiska slag och hoppades kanske också på att unionen skulle vara fredsskapande (där bedrog de sig i så fall...). Viktigt för ställningstagandet var förstås även de skattemässiga följderna av stödet man gav till den ena eller andre makthavaren.

När det gäller högadeln så var kanske den främsta faktorn av rent politiskt slag. Största förklaringen till att en del inom högfrälset - såväl den världsliga delen som den kyrkliga - vid olika tillfällen föredrog att acceptera de danska kungarna står att finna i den maktkamp som generellt rådde mellan kung och högadel i senmedeltidens Europa. När Karl Knutsson och Sturarna visade sina tendenser till ökad personlig maktutövning och/eller tvingades till detta på grund av krigen, kunde det svenska högfrälset spela ut de danska kungarna mot de inhemska ledarna. På så sätt hopades de kunna stärka sina positioner och makt i riksrådet. Även här bedrog de sig oftast... De danska kungarna var definitivt inte mindre maktlystna och opålitliga än Karl Knutsson och Sturarna. Därför växlade också rådsadelns inställning ständigt.

Uppgifter och frågor

  1. Redogör kortfattat för följande begrepp och personer:

         a) Kalmarunionen

         b) Karl Knutsson

         c) Sten Sture den äldre

         d) Sten Sture den yngre
     
  2. Vilken betydelse hade "nationalismen" som propagandaverktyg för Karl Knutsson och Sturarna?
     
  3. Nämn några viktiga orsaker som var avgörande för hur folk i Sverige (bönder, präster och adel) ställde sig i konflikterna inom unionen (som avgjorde vilken sida man valde att stå på).

 

Litteratur:
Dick Harrison, Karl Knutsson : En biografi, Historiska media, 2002
Nationalencyklopedin, "Sten Sture d.y."
Nationalencyklopedin, "Karl Knutsson"
Den svenska historien, del 3: Kyrka och riddarliv. Karl Knutsson och Sturetiden, Bonnier Lexikon AB, 1994
Lars-Olof Larsson, Kalmarunionens tid, Prisma, 2003
 

Text: Lars Hammarén, författare och gymnasielärare i historia
Webbplats: Lars Hammarén

Senast uppdaterad: 22 november 2020
Publicerad: 20 november 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

S

Den medeltida kyrkans organisation i Sverige

Under medeltiden hade kyrkan mycket stor makt och genomsyrade hela det europeiska samhället. Var...

S

Sveriges medeltid

Sveriges medeltid (1050-1520) brukar räknas från mitten av 1000-talet då riket började bli kristet...

S

Snorre Sturlasson och de isländska sagorna

Mannen som höggs ihjäl i källaren på gården Reykholt natten till den 23 september 1241 var bara ett...

M

Engelbrektsupproret 1434-1436

Midsommarafton 1434 kom revolten. Ilskna bergsmän och bönder brände fogdens borg i Borganäs, nära...

ANNONS

Ämneskategorier

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Relaterade taggar

Kalmarunionen

Det tyska handelsförbundet Hansan hade under medeltidens gång vuxit sig allt starkare och mäktigare...

Sturarna

Med Sturarna avses här Sten Sture den äldre (1440-1503) och Sten Sture den yngre (1492-1520) som...

Karl Knutsson

Karl Knutsson Bonde (ca 1408-1470) levde under en ovanligt turbulent period i Nordens historia (...