Tagg om landskapslagar

Landskapslagar

S

Landskapslagarna är de äldsta nedtecknade svenska lagarna och härstammar från 1200-talet och början av 1300-talet. Tidigare trodde forskarna att landskapslagarna representerade en sorts germansk urrätt med rötter i det förkristna samhällets sedvänjor. Detta tror få idag. Istället visar landskapslagarna tydlig påverkan från romersk rätt och kyrkliga rättsföreställningar, varför de måste ha tillkommit under kontakter med kontinenten.

Det var under Magnus Ladulås och Birger Magnusson som man började skriva ner landskapslagarna, troligtvis som ett led i förberedelserna till en rikslagstiftning.

ANNONS

ANNONS

Hälsingelagen (1300-tal) samt de flesta av de lagar som bevarats från Svealand - Upplandslagen (1296), Södermannalagen (1327) och Västmannalagen (ca 1300) - är lagböcker i egentlig mening, dvs de har godkänts av kungen. Övriga bevarade lagar - Skånelagen (ca 1210?), Gutalagen (1350), äldre Västgötalagen (1220-talet?), yngre Västgötalagen (1290-talet), Östgötalagen (1280-1300), Dalalagen (ca 1300) samt fragment av Smålandslagen (ca 1300) - är däremot s.k. rättsböcker, dvs. uppteckningar av lagen som gjorts av privatpersoner. Tänkbara författare är lagmännen i de olika landskapen, vilka hade till uppgift att på tinget "lag tälja och lag skilja". Förutom dessa bevarade landskapslagar vet man att det också har funnits en Närkeslag och en Värmlandslag.

Äldre Västgötalagen är den äldsta "svenska" lagen. Det bevarade exemplaret är från 1280-talet, men eftersom t.ex. Birger jarls edsöreslagar (från mitten av 1200-talet, se nedan) saknas i texten tror man att den skrevs ned betydligt tidigare första gången, kanske redan på 1220-talet. Västgötalagens handskrift innehåller även en förteckning över Västergötlands kristna kungar, som ligger till grund för historieböckernas regentlängder än idag. Även i de andra lagarna finns partier som verkar vara betydligt äldre än den förmodade nedskrivningstiden.

Landskapslagarna utgör - bortsett från runstenarna - de äldsta litterära texterna på svenska språket. De många allitterationerna (bokstavsrim) i texterna och de dramatiska, konkreta situationsbeskrivningarna visar att de varit avsedda att reciteras offentligt. I inledningen till Upplandslagen heter det:

Lag ska vara satt och skipad till efterrättelse för hela folket, både rika och fattiga, och till skillnad mellan rätt och orätt. Lag ska bevaras och hållas de fattiga till värn, de fridsamma till frid men de ospaka till näpst och skräck. Lag ska vara de rättvisa och rättfärdiga till heder men de vrånga och orättfärdiga till rättelse. Vore alla rättvisa, då behövdes ej lag.

Även om de svenska medeltidslagarna i ett europeiskt perspektiv inte är unika eller ens särskilt gamla, har de genom sådana ståtliga passager under senare århundraden kommit att spela en viktig roll för föreställningen om Sverige som en rättsstat med uråldriga traditioner.

Land och lagsaga - ursprunget till de svenska landskapen

Landen sammanföll under landskapslagarnas tid i stor utsträckning med lagsagorna, dvs de områden som lydde under gemensam lagstiftning.

Södermanland, Närke, Västmanland, Dalarna och Värmland bildade egna lagsagor (liksom Gotland, som dock formellt inte ingick i lagsagaindelningen). I Uppland sammanslogs år 1296 Attundaland, Tiundaland och Fjärdhundraland till en gemensam lagsaga i vilken även Gästrikland ingick. Hälsinglands lagsaga omfattade hela Norrland samt svenskbygderna i Finland. Finland nämns som egen lagsaga 1362. Östergötland och Västergötland var egna lagsagor. Dalsland ingick i Västergötlands lagsaga, norra och östra Småland i Östergötlands. Även Öland ingick till en början i Östergötlands lagsaga och tillämpade även senare Östgötalagen. Sydöstra Småland bildade en egen lagsaga, Tiohärad.
 

LÄS MER: Brott och straff förr

LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden

LÄS MER: Ting

ANNONS

Edsöreslagar var lagstiftning som ska ha utfärdats av Birger jarl någon gång vid 1200-talets mitt och rörde tingsfrid, kvinnofrid, kyrkofrid och hemfrid.

Uttrycket kommer av ed och svärja (svära en ed att bestraffa brottslingar).

Edsöreslagarna representerar den första kända rikslagstiftningen i Sverige. Vid brott mot dem blev man "biltog", dvs fredlös i hela riket. Lagstiftningen kan därför ses som ett led i Folkungaättens strävanden att stärka centralmakten på de lokala makthavarnas bekostnad.

Domböcker var register över avkunnade domar. I Magnus Erikssons landslag (se här) åläggs lagmannen i varje landskap att utfärda brev på alla domar han avkunnat. Upplands dombok har bevarats från några år i början av 1490-talet. Från samma period finns även vissa domboksfragment från Savolax i Finland.

Den viktigaste gruppen medeltida domböcker utgör dock städernas "tänkeböcker", framför allt Stockholms, som finns bevarad från 1474 och framåt. Tänkeböcker finns också från Arboga, Kalmar och Jönköping.

På senare år har historikerna alltmer kommit att intressera sig för domböckerna. Även om de inte duger som underlag till någon tillförlitlig brottsstatistik, kan de berätta mycket om konflikter i människornas vardag och om samhällets attityder till olika sorters brott.

Gudsdom var ett rättsligt förfarande som förutsatte att Gud genom ett tecken gav en uppfattning om den anklagades skuld. En vanlig form av gudsdom var järnbörd, då den anklagade förväntades kunna gå oskadd över eller i handen bära glödande järn om han var oskyldig. Gudsdom motarbetades av kyrkan, och i Sverige förbjöds järnbörd under Birger jarls tid. Bruket var dock seglivat; 1320 fick ärkebiskopen Olavus Beronis ingripa mot hälsingarna som fortfarande praktiserade det.

 

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan

 

Här nedan hittar du material som kan relateras till medeltidens landskapslagar.

Uppdaterad: 29 juli 2021
Publicerad:

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Landskapslagar

SO-rummet bok
M

Den svenska demokratins rötter

av: Riksdagsförvaltningen
2019-05-16

Den moderna demokratin har funnits i ungefär hundra år. Men folkstyrets rötter går djupare än så. Så länge som det har bott människor i vårt land har det funnits höjda röster, strävan efter samarbete och politisk kamp...

+ Läs mer

Länkar om Landskapslagar

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS