© 2026 SO-rummet.se
Landskapslagarna är de äldsta nedtecknade svenska lagarna och härstammar från 1200-talet och början av 1300-talet. Tidigare trodde forskarna att landskapslagarna representerade en sorts germansk urrätt med rötter i det förkristna samhällets sedvänjor. Detta tror få idag. Istället visar landskapslagarna tydlig påverkan från romersk rätt och kyrkans rätt, den så kallade kanoniska rätten. Det visar att lagarna också utvecklades under påverkan från europeiska rättstraditioner.
Det var under Magnus Ladulås och Birger Magnusson som man började skriva ner landskapslagarna, troligtvis som ett led i förberedelserna till en rikslagstiftning.
Hälsingelagen (1300-tal) samt de flesta av de lagar som bevarats från Svealand – Upplandslagen (1296), Södermannalagen (1327) och Västmannalagen (ca 1300) – är lagböcker i egentlig mening, dvs. de har godkänts av kungen. Övriga bevarade lagar – Skånelagen (ca 1210?), Gutalagen (1350), äldre Västgötalagen (1220-talet?), yngre Västgötalagen (1290-talet), Östgötalagen (1280-1300), Dalalagen (ca 1300) samt fragment av Smålandslagen (ca 1300) – är däremot s.k. rättsböcker, dvs. uppteckningar av lagen som gjorts av privatpersoner. Tänkbara författare är lagmännen i de olika landskapen, vilka hade till uppgift att på tinget "lag tälja och lag skilja". Förutom dessa bevarade landskapslagar vet man att det också har funnits en Närkeslag och en Värmlandslag.
Äldre Västgötalagen är den äldsta "svenska" lagen. Det bevarade exemplaret är från 1280-talet, men eftersom t.ex. Birger jarls edsöreslagar (från mitten av 1200-talet, se nedan) saknas i texten tror man att den skrevs ned betydligt tidigare, första gången kanske redan på 1220-talet. Västgötalagens handskrift innehåller även en förteckning över Västergötlands kristna kungar, som ligger till grund för historieböckernas regentlängder än idag. Även i de andra lagarna finns partier som verkar vara betydligt äldre än den förmodade nedskrivningstiden.
Vad kan en 700 år gammal lagbok berätta?Äldre Västgötalagen ger oss en ovanligt direkt kontakt med Sverige på 1200-talet. Själva lagtexten anses ha tillkommit på 1220-talet, men den äldsta fullständiga handskriften skrevs på 1280-talet. Den räknas som den äldsta bevarade sammanhängande boken på svenska skriven med latinska bokstäver. I boken finns inte bara lagar. Där finns också senare tillagda texter, bland annat listor över kungar, biskopar och lagmän. Därför kan forskare använda samma bok både för att studera medeltidens lagar och för att få ledtrådar om personer och händelser långt tillbaka i Sveriges historia. På så sätt fungerar handskriften nästan som en över 700 år gammal tidskapsel. |
Landskapslagarna utgör – bortsett från runstenarna – de äldsta litterära texterna på svenska språket. De många allitterationerna (bokstavsrim) i texterna och de dramatiska, konkreta situationsbeskrivningarna visar att de varit avsedda att reciteras offentligt. I inledningen till Upplandslagen heter det:
Lag ska vara satt och skipad till efterrättelse för hela folket, både rika och fattiga, och till skillnad mellan rätt och orätt. Lag ska bevaras och hållas de fattiga till värn, de fridsamma till frid men de ospaka till näpst och skräck. Lag ska vara de rättvisa och rättfärdiga till heder men de vrånga och orättfärdiga till rättelse. Vore alla rättvisa, då behövdes ej lag.
Även om de svenska medeltidslagarna i ett europeiskt perspektiv inte är unika eller ens särskilt gamla, har de genom sådana ståtliga passager under senare århundraden kommit att spela en viktig roll för föreställningen om Sverige som en rättsstat med uråldriga traditioner.
Land och lagsaga – ursprunget till de svenska landskapenLanden sammanföll under landskapslagarnas tid i stor utsträckning med lagsagorna, dvs de områden som lydde under gemensam lagstiftning. Södermanland, Närke, Västmanland, Dalarna och Värmland bildade egna lagsagor (liksom Gotland, som dock formellt inte ingick i lagsagaindelningen). I Uppland sammanslogs år 1296 Attundaland, Tiundaland och Fjärdhundraland till en gemensam lagsaga i vilken även Gästrikland ingick. Hälsinglands lagsaga omfattade hela Norrland samt svenskbygderna i Finland. Finland nämns som egen lagsaga 1362. Östergötland och Västergötland var egna lagsagor. Dalsland ingick i Västergötlands lagsaga, norra och östra Småland i Östergötlands. Även Öland ingick till en början i Östergötlands lagsaga och tillämpade även senare Östgötalagen. Sydöstra Småland bildade en egen lagsaga, Tiohärad. |
Edsöreslagar var lagstiftning som ska ha utfärdats av Birger jarl någon gång vid 1200-talets mitt och rörde tingsfrid, kvinnofrid, kyrkofrid och hemfrid.
Uttrycket kommer av ed och svärja (svära en ed att bestraffa brottslingar).
Edsöreslagarna representerar den första kända rikslagstiftningen i Sverige. Vid brott mot dem blev man "biltog", dvs fredlös i hela riket. Lagstiftningen kan därför ses som ett led i Folkungaättens strävanden att stärka centralmakten på de lokala makthavarnas bekostnad.
Domböcker var register över avkunnade domar. I Magnus Erikssons landslag (se här) åläggs lagmannen i varje landskap att utfärda brev på alla domar han avkunnat. Upplands dombok har bevarats från några år i början av 1490-talet. Från samma period finns även vissa domboksfragment från Savolax i Finland.
Den viktigaste gruppen medeltida domböcker utgör dock städernas "tänkeböcker", framför allt Stockholms, som finns bevarad från 1474 och framåt. Tänkeböcker finns också från Arboga, Kalmar och Jönköping.
På senare år har historikerna alltmer kommit att intressera sig för domböckerna. Även om de inte duger som underlag till någon tillförlitlig brottsstatistik, kan de berätta mycket om konflikter i människornas vardag och om samhällets attityder till olika sorters brott.
Gudsdom var ett rättsligt förfarande som förutsatte att Gud genom ett tecken gav en uppfattning om den anklagades skuld. En vanlig form av gudsdom var järnbörd, då den anklagade förväntades kunna gå oskadd över eller i handen bära glödande järn om han var oskyldig. Gudsdom motarbetades av kyrkan, och i Sverige förbjöds järnbörd under Birger jarls tid. Bruket var dock seglivat; 1320 fick ärkebiskopen Olavus Beronis ingripa mot hälsingarna som fortfarande praktiserade det.
M LÄS MER: Brott och straff förr
M LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden
S LÄS MER: Ting
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här nedan hittar du material som kan relateras till medeltidens landskapslagar.
© 2026 SO-rummet.se
Lästid 10 minuter
I början av medeltiden såg lagarna olika ut beroende på var man bodde. Den som bröt mot lagen fick oftast betala böter till brottsoffret eller till familjen. Om man inte betalade, så blev man fredlös. Vem som helst fick då döda brottslingen utan att själv bli straffad. Senare på medeltiden började kungarna ta över och bestämma lagarna i hela landet. Då kom nya regler som gällde överallt och straffen blev hårdare. De som dömdes för brott kunde få hemska straff, som utfördes inför publik av en bödel – en person som jobbade med att straffa brottslingar. Det var viktigt att många såg på när bödeln utförde straffen, för tanken var att skrämma alla andra från att begå brott...
Lästid 8 minuter
På medeltiden bestämde kungen allt. Han behövde pengar till mat, tjänare, soldater och byggandet av borgar. För att få in pengar var folket tvungna att betala skatt. Men det var inte rättvist för det var bara bönderna som var tvungna att betala skatt, medan adeln och kyrkan slapp undan. Vid kungens sida fanns viktiga personer som jarlar, fogdar och biskopar. Tillsammans skapade de lagar och hjälpte kungen att hålla ordning i riket...
Lästid 6 minuter
Den moderna demokratin har funnits i ungefär hundra år. Men folkstyrets rötter går djupare än så. Så länge som det har bott människor i vårt land har det funnits höjda röster, strävan efter samarbete och politisk kamp...
Sveriges och Finlands historia, del 9. Faktafilm (3:53 min) från Hanaholmen (Kulturcentrum för Sverige och Finland) om Sveriges lagar i ett historiskt perspektiv.
Landskapslagarna - en spegling av medeltidens maktförhållanden, är en kortare uppsats av Elsa Sjöholm. I det medeltida samhället fanns inga domstolar som var oberoende av kungamakten eller kyrkan…
Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).
Olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett...
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...
Om vad begreppen regler och lagar innebär inom juridiken och i vårt samhälle. Här berörs framförallt...
Birger Magnusson (ca 1280-1321) var son till Magnus Ladulås och svensk kung 1290-1318. Birger var...
Magnus Ladulås, egentligen Magnus Birgersson (född omkring 1240, död 1290), var son till Birger...
Folkungaätten är en traditionell benämning på den kungadynasti som styrde Sverige åren 1250-1364...
Ting var ett rättsligt men även administrativt organ på härads- och lagsaganivå (landskapsnivå) i...
