Förbjudet att vara arbetslös på 1800-talet och början på 1900-talet

Lästid 3 minuter

Fram till 1965 fanns det en lag mot lösdriveri i Sverige. Den som var arbetslös eller saknade bostad kunde bli gripen och dömd för lösdriveri. Lösdrivarna fick tvångsarbeta på arbetsinrättningar.

M

Artikel

Bild: Stockholms stadsmuseum

Två intagna på Dihlströmska arbetsinrättningen samlar lump. Konstnär: Carl Fredrik von Salza, cirka 1880-1900.

Lösdrivare dömdes till tvångsarbete

En person som blir arbetslös idag kan få en del problem. Det kan bli ont om pengar, eller ensamt utan arbetskamrater. Men den som är arbetslös hamnar i alla fall inte i fängelse.

Fram till 1965 fanns det en lag i Sverige mot ”lösdriveri”. Lösdriveri låter kanske som en hund som springer lös utan koppel, och som kan flänga både hit och dit. Brottet lösdriveri handlade om människor som saknade arbete eller bostad. Det var förbjudet att vara arbetslös eller bostadslös. En lösdrivare kunde bli gripen av polisen och dömd till tvångsarbete.

ANNONS

I Stockholm fanns det olika arbetsinrättningar dit lösdrivarna blev tagna. På Södermalm låg Dihlströmska arbetsinrättningen och på Kungsholmen låg Grubbens gärde. Grubbens kunde ta emot nästa 1 000 ”hjon”.

Tungt arbete och svåra förhållanden

På arbetsinrättningen fick lösdrivaren tak över huvudet, en plats att sova, lite mat – och arbete. Arbetet var tungt, hade låg status och var dåligt betalt. En del fick samla lump och skräp, andra fick jobba långa dagar på fabriker.

Arbetsinrättningen var inte någon plats någon ville till. Det var ofta trångt och smutsigt, och svårt att ta sig ifrån för den som hamnat där. Stockholmarna kallade det för strykinrättningar för att det var så svåra förhållanden där.

Vilka blev "lösdrivare"?

Varför blev någon lösdrivare överhuvudtaget?

Bild: Stockholms stadsmuseum

En man med käpp och träben på gården till försörjningsinrättningen Grubbens. Foto: Anton Blomberg, 1901.

Det fanns förstås många anledningar. Den som hade funktionsnedsättning eller sjukdom eller var föräldralös kunde hamna där. De flesta var redan fattiga, och hade svårt att spara ihop några pengar för att lönen var så låg.

I många jobb ingick också en plats att bo – till exempel för de som jobbade som pigor i familjer. Den som förlorade jobbet blev också av med sitt boende då. Det kunde vara svårt att få tag på ett nytt jobb snabbt, och ett nytt boende.

Alla hade inte heller möjlighet att klara av sitt arbete. Den som hade oturen att bli sjuk kunde också bli uppsagd från jobbet, och hade svårt att få ett nytt utan att bli frisk först.

Idag har staten större ansvar för medborgarna

Idag är Sverige en välfärdsstat. Det betyder att staten har ett ansvar för medborgarna så att ingen råkar illa ut. Socialförsäkringssystemet ska fungera som ett skyddsnät för den som blir sjuk eller inte kan försörja sig. Då ska kommunen eller försäkringskassan se till så att personen kan överleva och betala hyran.Dihlströmska arbetsinrättningen stängde 1906. Grubbens blev först ett vårdhem och senare sjukhus.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad var en lösdrivare?
Varför blev någon lösdrivare?
Varför tror du att det var olagligt att vara arbetslös före 1965?

M LÄS MER: Sverige under 1800-talet

M LÄS MER: Den svenska välfärden

M LÄS MER: Brott och straff förr

M LÄS MER: Fängelse som straff – från kroppsstraff till isolering i cell

M EXTERN LÄNK: Läs mer om lösdriveri på Stockholmskällan

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

FÖRFATTARE

Text: Martin Nyblom, redaktör och pedagog på Stockholmskällan
Webbplats: Stockholmskällan

Senast uppdaterad: 29 april 2026

Publicerad: 6 augusti 2018

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

M

Charlotte Corday – mordet som skulle rädda revolutionen

av: Lars Hildingson

2026-08-14

Lästid 26 minuter

Sommaren 1793 reste 24-åriga Charlotte Corday ensam till Paris med en kniv gömd under kläderna. Hon var själv anhängare av revolutionens idéer, men avskydde det växande våldet och hade blivit övertygad om att den radikale journalisten Jean-Paul Marat bar en stor del av skulden. Genom att döda honom trodde hon att hon kunde rädda republiken från fortsatt blodspillan. Istället blev Marat martyr, Charlotte giljotinerades och revolutionen blev ännu våldsammare. Vem var kvinnan bakom ett av franska revolutionens mest berömda mord, och varför var hon beredd att offra sitt eget liv?

+ Läs mer

M

Livet på Paris gator under 1700-talet

av: Göran Wadner

2026-08-10

Lästid 15 minuter

1700-talets Paris var en stad fylld av ljud, rörelse och starka kontraster. På de trånga gatorna trängdes försäljare, hantverkare, tiggare, eleganta borgare och hästdragna vagnar, medan kaféer och marknadshallar sjöd av nyheter, skvaller och politiska diskussioner. Seine förde varor genom staden och gav arbete åt många, men både floden och gatorna användes också som avstjälpningsplatser. Bakom det livliga folklivet dolde sig därför ett Paris som ofta var smutsigt, stinkande och långt ifrån bekvämt...

+ Läs mer

M

Stadsliv i 1700-talets Frankrike

av: Göran Wadner

2026-08-10

Lästid 16 minuter

Att flytta från landsbygden till en fransk stad kunde öppna dörren till arbete, handel och ett bättre liv. Men staden var också ett samhälle fyllt av regler, privilegier och tydliga gränser mellan fattiga och rika. Här styrde borgmästare och mäktiga ämbetsmän, hantverkarna organiserades i skrån och den som ville bli fullvärdig borgare kunde få vänta i många år. Till och med maten på värdshusen och vilka familjer som måste ta emot inkvarterade soldater kunde bestämmas av myndigheterna...

+ Läs mer

M

En kvinnlig lärare eller mentor som undervisar ett barn.

Skola och utbildning i 1700-talets Frankrike

av: Göran Wadner

2026-08-09

Lästid 13 minuter

I 1700-talets Frankrike såg skolan mycket olika ut beroende på om du var pojke eller flicka, rik eller fattig. Pojkar kunde gå i församlingsskolor och i vissa fall studera vidare, medan många flickor inte fick någon skolundervisning alls. För adelsflickor väntade ibland klosterskolor och religiösa internat med stränga regler, ständig övervakning och undervisning som främst skulle förbereda dem för livet som hustru och mor. Samtidigt började nya idéer om barn och lärande växa fram. Här får du följa en skolvärld som på många sätt skiljer sig kraftigt från vår egen...

+ Läs mer

M

Sotarpojkar och annat barnarbete

av: Jan-Olof Fallström

2026-02-12

Lästid 10 minuter

I 1700-talets och 1800-talets snabbt växande städer blev barnarbete en del av vardagen, trots att arbetet ofta var farligt och hårt. Särskilt utsatta var sotarpojkarna, som tvingades klättra in i trånga skorstenar där risken för skador och dödsolyckor var stor. Samtidigt visade berättelser från rättegångar och utredningar hur vuxenvärlden kunde se lidandet – men ändå låta det fortsätta. Frågan handlade inte bara om moral, utan också om pengar, regler och vilka liv som ansågs värda att skydda...

+ Läs mer

M

Porträttfotografering var trendigt i början av 1900-talet

av: Jane Fredlund

2025-10-30

Lästid 8 minuter

Under slutet av 1800-talet blev det populärt att gå till fotografen och ta porträtt som man samlade i album. Bilderna visade viktiga stunder som dop, konfirmation och födelsedagar, och var ofta högtidliga och noggrant arrangerade. Många poserade stelt, eftersom kamerorna krävde att man stod stilla länge. Fotografierna blev värdefulla minnen som spreds till släkt och vänner. Även idag berättar våra egna bilder om våra liv. Det är därför viktigt att bevara dem och skriva ner vilka personerna är innan minnena försvinner...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio