1600-talet, renlärighetens epok: Katolsk motreformation och evangelisk konfessionalism

I det kristna Europa var 1600-talet renlärighetens epok. Det gäller både för den katolska och den protestantiska kyrkan. Reformationen ledde till att den västliga kristna kyrkan splittrades. För individens del innebar den en frigörelse från religiösa auktoriteter. Politiskt innebar den i de flesta europeiska länder en upplösning av det medeltida sakrala samhället. Utvecklingen efter reformationen präglades av en strävan mot religiös och politisk enhet.
S

1600-talet var ortodoxins tid i Sverige som under perioden fick en stark statskyrka.

För furstarna, som ofta var både statens och kyrkans överhuvud, var det av primärt intresse att återställa enheten i respektive land. Motiven var därför både religiösa och politiska.

Samtidigt intellektualiserades kristendomen. 1500-talets strömningar av humanism och renässans, som främst spritts bland adeln och de bildade i samhället, gav upphov till en intensiv teologisk debatt. Vid olika teologiska centra blomstrade skolastik och vetenskap.

Den katolska motreformationen

För den romersk-katolska kyrkan innebar reformationen en katastrof genom att kyrkan förlorade sitt inflytande i stora delar av Europa. Endast i Spanien och Portugal blev den katolska kyrkan helt oberörd av omvälvningarna.

ANNONS

ANNONS

I ett försök att hindra splittringen sammankallade påven och den tyske kejsaren Karl V ett kyrkomöte i Trident, som med vissa avbrott varade i sjutton år (1545-1563). Mötet ledde inte till någon minskad splittring, men den katolska kyrkans lära avgränsades gentemot andra samfund. Istället för läran om rättfärdiggörelse genom tro betonades t.ex. läran om rättfärdiggörelse genom tro och gärningar. Vidare fastslogs att frälsning sker genom en samverkan mellan Guds nåd och människans fria vilja. Bibeln ska alltid tolkas i enlighet med kyrkans tradition. Den hårt kritiserade avlatshandeln förbjöds också.

En framskjuten roll vid kyrkomötet i Trident spelade jesuitorden. Den hade grundats av Ignatius av Loyola (1491-1556). Jesuitorden kom att inta en betydelsefull position inom katolska kyrkan efter Tridentmötet. Den blev en källa till andlig inspiration inom den katolska kristenheten. Med stor vitalitet utformade den en förnyelse av läran, där den "heliga allmänneliga kyrkan" med påven som överhuvud åter kom att stå i centrum. Samtidigt bibehölls och omformades de humanistiska idealen.

Den militärt organiserade jesuitorden präglades av yttre handlingskraft och inre andlig styrka, en prägel som orden fått genom sin grundare. Ignatius av Loyola var en spansk ädling, som istället för den militära banan valde kampen för kyrkan och påven. Kampen gick ut på att stärka kyrkan inåt och utåt. Inåt gjorde man stora insatser inom utbildningen - jesuitskolor blev ofta föregångare inom undervisningen. Utåt agerade man bl.a. genom mission i icke-kristna länder. Den andliga förnyelse som jesuitorden gick i spetsen för brukar kallas motreformationen.

Evangelisk konfessionalism

Även de evangeliska kyrkorna (protestantismen) påverkades av tidens strävan att hitta den rena och sanna läran. En ren lära var kännetecknet för en sann kyrka.

Vid riksdagen i Augsburg 1530 lade reformatorn Philipp Melanchton fram Confessio Augustana, som var ett, försök att avgränsa den evangeliska läran. Dokumentet kom att gälla som den officiella bekännelsen i det tyska riket och fick också stor betydelse för utformningen av den rätta evangeliska läran i andra länder.

Sverige var under 1600-talet ett typexempel på denna period av renlärighet. Det var ortodoxins tid. Det svenska folkets fromhetsliv fick under denna tid en enhetlig prägel. Detsamma gällde trosbekännelsen. Sverige blev ett protestantiskt land med en stark statskyrka, en prägel som bibehållits ända in i vårt århundrade.

I religionskrigen mellan protestanter och katoliker tog Sverige ställning. Gustav II Adolf uppträdde som ledare för den samlade protestantismen. Detta möjliggjordes inte minst av att Confessio Augustana som uttryck för den "sanna läran" kunde förena protestantiska kyrkor i olika länder.

ANNONS

ANNONS

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. På vilka olika sätt reagerade man från katolskt håll mot reformationen?
     
  2. Vad är karaktäristiskt för ortodoxin?
     
  3. Vad hände vid:

         a) kyrkomötet i Trident 1545-1563

         b) riksdagen i Augsburg 1530?

 

Text: Åke Magnusson och Börje Andersson, läromedelsförfattare
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Religionskunskap för gymnasieskolan - Vad ska man tro?"

 

Senast uppdaterad: 27 september 2021
Publicerad: 27 september 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

S

Upplysning och pietism satte igång sekulariseringen redan på 1700-talet

Under 1700-talet fick människor större kunskaper och frigjorde sig efter hand från olika...

M

Paulus - kristendomens näst viktigaste person?

Hade kristendomen funnits idag om inte Saul (Paulus på grekiska) trodde sig ha fått en vision från...

M

Medeltidens helgonkult

Med helgonkult menas dyrkan av heliga män och kvinnor som genom sina liv och gärningar visat sig...

M

Katarina II - härskare över Ryssland

Katarina II styrde Ryssland under senare delen av 1700-talet. I 34 år var hon kejsarinna över det...

ANNONS

Ämneskategorier

Nya tidens huvudlinjer

Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om...

Häxprocesserna

Om häxjakt och häxprocesser i Sverige och västvärlden tiden 1450- 1750-talet. Avsnittet fokuserar på Sveriges...

Kristendomens historia och kyrkohistoria

Kristendomens och kyrkans tvåtusenåriga historia från antiken till idag.

Katolicismen

Katolicismen är den största och en av de äldsta grenarna inom kristendomen. Den katolska kyrkan leds av påven som har...

Protestantismen

Protestantismen grundar sig på de tolkningar av kristendomen och de protester mot kyrkan som utformades under...

Relaterade taggar