Isländska sagor är muntliga eller skriftliga berättelser, historiska eller fiktiva, som härstammar främst från 1200-talet.
De norska nybyggare som koloniserade Island med början på 800-talet utvecklade en högklassig, muntligt bevarad skaldediktning, ofta bestående av hyllningar till någon storman. De handlade främst om tiden från alltingets införande 930 till 1030 ("sagatiden") men upptecknades först från 1100-talets slut, t.ex. Egil Skallagrimssons saga eller Njals saga.
En känd skaldedikt med norskt ursprung är Ynglingatal, skriven av Thiodolf från Hvin på 900-talet. Den skildrar de äldsta sveakungarna och bekräftar uppgifter som finns i Beowulf.
Mest kända är stormannen Snorre Sturlassons Eddan, en på 1220-talet tillkommen lärobok för diktare, samt Heimskringla, en krönika över norska kungar från äldsta tid till 1177. Snorres brorson, Sturla Thordarson, utgav ca 1300 Sturlunga saga.
Sagorna byggde på skaldedikterna, äldre krönikor och muntlig tradition. Modern historieforskning har därför starkt ifrågasatt deras tillförlitlighet. Skaldediktningen ligger nära händelserna i tiden. Sagorna däremot säger egentligen mer om det isländska samhället på 1200-talet (när de skrevs) än om 900-talet då de utspelar sig. Även om händelserna som skildras ofta är uppdiktade ger sagorna ändå en bild av nordiskt samhällsliv och tidens isländska mentalitet med dess betoning av ära, blodshämnd och ödestro.
Dåtidens Sverige behandlas främst i kungasagorna. Ättesagorna, samtidssagorna och forntidssagorna beskriver isländska stormän, vikingatåg och mytiska jättar och fabeldjur i en fjärran forntid.
LÄS MER: Snorre Sturlasson och de isländska sagorna
LÄS MER: Islands historia
LÄS MER: Vikingatiden
FÖRFATTARE
Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här hittar du material som kan relateras till isländska sagor.
Poddar från Sveriges Radio kan användas på en rad olika sätt i undervisningen och med det här skolmaterialet kan du som pedagog på ett enkelt och spännande sätt börja inkludera poddar i din undervisning.
På 1100-talets Island levde Gunnar, en stor och stark hjälte som var oöverträffad i vapenhantering. Han gifte sig med en vacker kvinna, Hallgerd. Trots deras kärlek fanns det också hat mellan dem. När Gunnar försvarade sin ära och Hallgerd svek honom, slutade det i tragedi. I Njals saga berättas deras tragiska historia samtidigt som vi som läsare ges en inblick i det vikingatida isländska samhället med dess sociala strukturer, konflikter och tragedier...
Källorna till vikingarnas färder från Grönland till Vinland, det vill säga Amerika, namnger två kvinnor som deltog i expeditionerna - och inte bara deltog, utan hade centrala och drivande roller. Vad kan vi säga om dem idag, drygt tusen år senare? Går det att lita på dessa källor? Hur mycket verklig kunskap om Gudrid Torbjörnsdotter och Frejdis Eriksdotter har överlevt?
Fanns det kvinnliga krigare bland vikingarna? Vilka var möjligheterna för vikingatida kvinnor att inta en aktiv roll, och vågar vi säga något om deras genustänkande med de isländska sagorna som grund? I den har artikeln kommer vi titta närmare på krigarkvinnor under den del av medeltiden som skandinaver kallar för vikingatid. Hur fungerade det med kvinnliga krigare bland nordborna under vikingatiden? Det korta svaret är att vi inte vet, och att vi förmodligen aldrig kommer att veta säkert. Det längre svaret är mer intressant, faktiskt så intressant att det kommer att ta en längre artikel här på SO-rummet i anspråk...
Mannen som höggs ihjäl i källaren på gården Reykholt natten till den 23 september 1241 var bara ett av många offer för tidens isländska maktkamp. Till skillnad från många av hans olycksbröder skulle författaren Snorre Sturlasson långt efter sin död åter hamna i stridens centrum. Hans skildringar av vikingatidens Norden har inspirerat 1600-talets storsvenska strömningar, avfärdats som källa av 1900-talets källkritiska historiker men också försett politiker med mer eller mindre uppdiktade händelser som vapen i modern debatt. På så sätt knyts Snorre och hans hjälte Torgny lagman samman med konservativa idéer kring sekelskiftet 1900, socialdemokratisk folkhemsideologi och senare moderat kritik av staten...
I poddserien Vikingar hör du om episka slag, orädda upptäckare och politiska intriger från vikingatidens guldålder. Berättelserna tar inspiration från fornnordiska och isländska sagor. Vikingar är en podd i nio delar av Sveriges Radio.
Det här materialet hittas via webbplatsen Gratis i skolan.
Bildspel (13:59 min) om den nordiska gudaläran. Skriven av Ralph Turner och tecknad av Mohammad Ali. Uppläsning av Barbro Lindström och Jan Nygren. Producerad av Pogo Pedagog 1971.
Heimskringla är en sajt som innehåller en stor samling texter kring temat fornnordisk religion och mytologi. Här hittar du bl.a. Eddan och massor av andra fornnordiska sagor och myter. Det mesta är emellertid äldre översättningar. Språket kan därför upplevas som lite ålderdomligt.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om vikingarnas världsbild. Den förkristna religionen i Norden var i högsta grad en del av människors vardag. Fynd och forskning visar att mytologins värld speglades i byggnader och levnadssätt...
Tacitus faktasida om de fornnordiska sagorna. På webbplatsen finns ett arkiv som innehåller de flesta nordiska sagorna på svenska.
Få en helhetsbild av Islands historia eller fördjupa dig i människors livsöden, viktiga händelser och särdrag under...
Fornnordisk religion (inkl. nordisk mytologi) utövades i det förkristna Norden. Gudarna bodde i Asgård och människorna...
Här ska vi kortfattat reda ut skillnaden mellan en myt och en saga, en åtskillnad som inte alltid...
I de historiska arkiven finns spåren kvar efter människorna som fanns här före oss. Genom att ta...
