Häxfebern i Stockholm 1676

Ännu fler oskyldiga avrättas

Den 24 juli röstar en djupt oenig kommission om Malin Matsdotters och Annika Simonsdotters öden. Annika döms till halshuggning, men Malin döms att brännas levande på bålet.

Den 5 augusti verkställs avrättningarna. Annika läser och sjunger medan hon blickar mot himlen. Malin stegar raskt upp på bålet. Hon vägrar att försonas med dottern som vittnat mot henne. Bålet bestod av plankor från rivningshus och tomma tjärtunnor. Hon växlar några ord med bödeln som slår henne i järn och fäster en påse med krut runt hennes hals. Den ska explodera och spränga hennes huvud.

Malin var den enda kvinnan som brändes levande. "Det var fasligt, det var ynkligt, ingen grät, de bedyrade sin oskuld med onaturlig frimodighet", skriver ett vittne.

Vittnen erkänner att allt var påhittat

Den 26 augusti erkänner plötsligt Gävlepojken att han ljugit:

"Jag ville göra mig viktig, dessutom fick jag betalt av vuxna som ville höra om Blåkulla."

Avrättningarna stoppas, men rättsprocesserna rullar vidare. Efter sexton veckor i hårt fängelse förs Margareta Staffansdotter inför kommissionen. Hon är gift med stadskaptenen Jakob Remner. En ny skeptisk ton präglar nu förhandlingarna i rätten. Pigan Annika från Åbo slarvar, hon avger tre motstridiga vittnesmål om Margareta. "Din tjocka flumsa. Ditt huvud ska falla, jag har redan knåpat av tre huvuden. Mitt namn är känt bland grevar och baroner", skriker hon. Till svar får hon en snyting av Margaretas egen piga. Den pigan är en av de första som visar civilkurage under häxrättegångarna. Stadskaptenen försvarar också hustrun. "Om jag trott hon varit trollkona hade jag väl själv satt henne på en tjärtunna och tuttat på. Fan ta ungjävlarna!" utbrister han vilket kanske var ett illa valt utryck just vid denna rättegång.

Liberalerna, de mer fritänkande i kommissionen, bl.a. Noréus och Urban Hjärne, fortsätter förhören till klockan nio på kvällen. Häxprocessen går nu upp i rök när barn som anklagat tyske klockspelaren Krull för trolleri, ligger på golvet och gråter. De tar tillbaka allt, även vittnesmålen mot de avrättade. Dagen slutar med att två flitiga vittnen, Myrans pigor, kastas i fängelse.

Ombytta roller - vittnena anklagas och döms

Dagen efter är rollerna ombytta. Vittnena anklagas för att vara "arga trollpackor". Språket är hårt, Gud ska bryta deras nackar och helvetet sluka dem. Det visar sig att en präst betalt vittnet Lisbeta för att ljuga. Micha Jacobsson, 14, en kompis till gävlepojken hade också fått pengar.

De häxmisstänkta släpps, Margareta får kommissionens varma sympati. De misstänkta männen, muraren Galle, klockaren Krull, Bengt bagare, Jochim bryggare frias också. Kommissionen erkänner officiellt att man dömt två oskyldiga kvinnor till döden.

Senare under året avgörs ödet för de ljugande ungdomarna. Den flinande gävlepojken avrättas i oktober. Britta Sippels dotter Annika dör i sviter av piskningen. Micha Jacobson blir svårt sjuk i fängelset. Malins dotter, som sänt sin mor till bålet, förefaller sinnessjuk. Var natt drömde hon att mamma ropar på henne.

Den 11 december faller domar mot de falska vittnena Lisbeta Carlsdotter, Agnis Eskilsdotter och Maria Nilsdotter. Nu är det istället liberalerna i rätten som är de blodtörstiga: "skär ut tungan, halshugg, bränn." Den 20 december avrättas de tre genom halshuggning på Hötorget efter att de erkänt sina lögner.

Men en uppjagad opinion vidhöll tron på häxorna. En folkmassa kastade sten på vakterna som piskade de ljugande pigorna. Den frikända Margareta jagades på gatan av en ursinnig mobb som ville stena henne. Prästerna i Katarina församling fortsatte ryktesspridningen. Kommissionen ville bötfälla dem, men vågade inte utmana prästerskapet och den aggressiva opinionen i Katarina.

Hur kunde det ske?

Häxdramats huvudpersoner var ungdomar, fattiga, kvinnor och invandrare. "Det var obegripligt att vi trodde på dessa olyckliga ungar", summerade Urban Hjärne. Ungdomarna ljög kanske för att göra sig synliga i vuxenvärlden. De blev ju kändisar i staden. Dessutom levererade de vad vuxna ville höra, flera fick betalt för att berätta snuskiga detaljer om Blåkulla.

Bakom barnen stod definitivt intrigerande vuxna som gav igen för gamla oförätter. "Du skulle gett mig bättre mat", ropade en piga till sin matmor. Den värste av dem, ryttmästare Gråå, hade haft trassliga låneaffärer med Anna Sippel. Kapten Remner har tidigare gripit Gråå för smuggling.

Det finns ekonomisk avundsjuka i fattigkvarteren. Anna Sippels affär gick bra och Margareta hade fina kläder.

Kvinnodominansen förklarade Urban Hjärne med att kvinnor av naturen var avundsjuka, lättrogna och vidskepliga. De kvinnor som angav sig själva drevs kanske av dödslängtan. Flickorna som fullt medvetet drev mödrar och mostrar i döden kommer vi kanske aldrig förstå.

De utpekade var ofta avvikande. Margareta var hörselskadad, Anna hade en hudsjukdom, Galle hade syfilis, Malins make hade avrättats för tidelag. Påfallande ofta är de invandrare från Finland och Tyskland. Den hårda domen mot Malin kan faktiskt ha berott på att hon talade dålig svenska.

Totalt krävde häxprocessen i Stockholm fjorton dödsoffer i Stockholm innan den upphörde. Den finska piga som ett par år senare, 1678,  angav sig själv som häxa fick en trött uppmaning att om hon arbetade hårdare, så skulle hon nog sova bättre.

Häxfebern var stillad, det sunda förnuftet hade till slut segrat.