Den anglikanska kyrkogemenskapen består av självstyrande kyrkor över hela världen. Flera medlemskyrkor kallas episkopala kyrkor. Engelska kyrkan (Church of England) är statskyrka i England, inte i hela Storbritannien.
Anglikanska kyrkans lära är väsentligen protestantisk men har bevarat många katolska seder i gudstjänsten. Ärkebiskopen av Canterbury är en viktig ledare och samlande person inom den anglikanska kyrkan, men bestämmer inte över de andra medlemskyrkorna.
Reformationen i England var nära kopplad till den inhemska politiska utvecklingen. Vid 1500-talets början hade England utvecklats till en nationalstat med en stark kungamakt. Den engelska kyrkan blev på motsvarande sätt en nationalkyrka med självstyre.
Henrik VIII ville få sitt äktenskap med Katarina av Aragonien förklarat ogiltigt, bland annat eftersom han saknade en manlig arvinge. När konflikten med påven inte gick att lösa bröt kungen med Rom. Genom en lag 1534 blev han den engelska kyrkans högsta jordiska överhuvud. Brytningen gjorde kyrkan självständig från påven, men dess blandning av protestantiska och katolska drag utvecklades tydligare under de följande årtiondena, särskilt under Elisabet I.
Teologiskt har den anglikanska kyrkan mycket gemensamt med lutherdom och calvinism. Bönen är viktig. I gudstjänsten har man däremot behållit många katolska drag, framförallt liturgiska inslag som musik, prästens kläder, kyrkans utsmyckning med mera.
Biskopsämbetet har en central roll inom kyrkan.
26 biskopar sitter i parlamentetKyrka och politik är fortfarande nära sammanlänkade i England. Den anglikanska Church of England är en etablerad kyrka, vilket betyder att den har en särskild ställning i lag och ett historiskt band till staten. Storbritanniens kung Charles III är kyrkans Supreme Governor, ungefär högste världslige företrädare. Kopplingen märks även i det brittiska parlamentet. 26 biskopar från Church of England har automatiskt platser i överhuset, House of Lords. De kallas Lords Spiritual och kan delta i debatter och rösta om lagförslag precis som andra ledamöter. Två av platserna tillhör ärkebiskoparna av Canterbury och York. Den engelska reformationen på 1500-talet handlade därför inte bara om religion. Den skapade ett band mellan kungamakten, staten och kyrkan som fortfarande går att se nästan 500 år senare. |
M LÄS MER: Protestantismen
M LÄS MER: Katolicismen
M LÄS MER: Reformationen
M LÄS MER: Henrik VIII
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet!
FÖRFATTARE
Text: Åke Magnusson och Börje Andersson, läromedelsförfattare
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet Vad ska man tro? Religionskunskap för gymnasieskolan (tidigare utg. av Almqvist & Wiksell).