Så styrs Sveriges kommuner

I varje kommun finns en folkvald församling, kommunfullmäktige, som fattar beslut kring frågor som angår kommunen. Verksamheten leds av kommunstyrelsen som är utsedd av kommunfullmäktige. Kommunernas verksamhet regleras av kommunallagen och finansieras av kommunalskatter, avgifter och statsbidrag.
S

Ett kommunvapen är en kommuns signum. Det förekommer ofta i marknadsföringssammanhang och på broschyrer, blanketter, vägskyltar vid kommungränsen, m.m. Alla svenska kommuner har ett kommunvapen.

Sveriges län och kommuner

Sverige är indelat i olika geografiska områden - län och kommuner. Det finns idag 21 län i Sverige. I alla Sveriges län finns en länsstyrelse som är statens regionala företrädare och fungerar som en länk mellan den nationella och regionala nivån. Länsstyrelsens chef utses av regeringen och kallas landshövding. Länsstyrelsen ansvarar bland annat för vissa socialvårdsfrågor och regional samhällsplanering, och samverkar även med flertalet myndigheter på central, regional och lokal nivå.

Varje län är i sin tur indelat i ett antal kommuner. I dagsläget finns 290 kommuner i Sverige.

Alla kommuner har ett visst mått av självstyre. Det betyder att kommunen får fatta beslut om en hel del saker själv. Men det måste ske inom de ramar som staten har bestämt. Den lag som reglerar detta ramverk kallas för kommunallagen.

ANNONS

ANNONS

Man kan säga att staten bestämmer vad kommunen ska göra men inte hur det ska ske. Kommunen måste ansvara för barnomsorgen, skolan, äldreomsorgen, räddningstjänsten, socialtjänsten, plan- och byggfrågor, idrotts- och fritidsanläggningar, renhållning, osv. Men exakt hur den gör det är upp till varje kommun.

Ett bra exempel är skolan. Staten bestämmer sådant som läroplaner, vilka allmänna skollagar som ska gälla, vilka betyg man får sätta, programmål, kursplaner, nationella program, o.s.v. Kommunen bestämmer i sin tur hur många skolor som ska finnas, hur stora klasserna ska vara, hur många lärare som ska finnas, lokala arbetsplaner, skolmaten o.s.v.

Sveriges indelat i 21 län och 290 kommuner. Länen styrs av länsstyrelser (se faktaruta nedan) som övervakar den regionala utvecklingen. Högsta styrande organet i en kommun är kommunfullmäktige. För alla län finns även en region, som ansvarar för sjukvård, kollektivtrafik med mera.

Hur fungerar kommunen?

Högsta styrande organet i en kommun är kommunfullmäktige. Den motsvarar riksdagen på statliga nivån. Invånarna i kommunen väljer ledamöterna i kommunfullmäktige i samband med riksdagsvalet och fördelningen av platserna går till på samma sätt.

Hur många ledamöter som ingår i fullmäktige varierar från kommun till kommun. De flesta ledamöterna är fritidspolitiker och har vanliga jobb vid sidan av sina uppdrag. Kommunfullmäktige fattar beslut i viktiga frågor, t.ex. som rör skatter, avgifter, kommunens verksamhet, stora investeringar och byggnationer.

Det är också kommunfullmäktige som utser ledamöter i de olika nämnderna, samt i de bolag som staden äger. Fullmäktiges sammanträden är offentliga.

ANNONS

ANNONS

Kommunfullmäktiges dagliga arbete sköts av en grupp anställda politiker. De utgör kommunstyrelsen. Heltidsanställda kommunpolitiker kallas kommunalråd (i Stockholm kallas de borgarråd).

Varje kommun måste ha en kommunstyrelse, men hur resten av verksamheten organiseras är upp till varje kommun att besluta om.

Exempel på hur den partipolitiska sammansättningen kan se ut i en kommun. Bilden visar representationen i Jönköpings kommunfullmäktige 2010.

Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen är politiskt valda. Det innebär också att sammansättningen i dessa instanser beror på hur det gick i valet. Ledamöterna utser i sin tur vilka som ska sitta i kommunens olika nämnder, förvaltningar och bolag.

Nämnderna, förvaltningarna och bolagen har olika ansvarsområden och fungerar ungefär som statens utskott och departement. De arbetar med att genomföra de beslut som kommunfullmäktige fattat och bereder och granskar förslag från densamma.

Vissa sådana enheter har politiskt valda ledamöter, medan andra ledamöter har utsetts av kommunfullmäktige eller anställts på vanligt sätt. De som jobbar inom nämnder och förvaltningar kallas tjänstepersoner.

Regioner

Förutom län och kommuner finns också regioner.

Regionerna sköter frågor som rör hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, kultur och regional utveckling. Högsta beslutande organ är regionfullmäktige.

Regionerna påminner ganska mycket om annan statlig organisation som du kan läsa om i avsnittet "Så styrs Sverige".

1862 års kommunallag

Kommunallagarna 1862 innebar att socknarna delades upp i en borgerlig kommun och en kyrklig församling. Kommunen fick som beslutande organ kommunalstämman (städer valde fullmäktige), med vald ordförande istället för socknens självskrivne kyrkoherde i ledningen, och som verkställande kommunalnämnden.

I kyrko- och skolfrågor bestämde kyrkostämman, ledd av kyrkoherden. Rösträtten graderades efter inkomst och förmögenhet. Kvinnor med egen skattsedel fick också rösta. Kommunerna fick beskattningsrätt och landsting inrättades som länsorgan.

Reformen var en kompromiss mellan konservatismens statsstyrning och liberalismens självstyrelseprinciper. Kommunerna styrde själva inom sitt begränsade område. Men om de hade rätt att stödja järnvägsbolag var oklart, och en tidig kompetensstrid gällde just detta. Skulle järnvägar liksom vägar räknas som allmänna kommunikationsmedel (stöd tillåtet) eller som ren affärsverksamhet (stöd förbjudet)?


Litteratur och webbsidor:
Regeringens webbplats, Så styrs Sverige: http://www.regeringen.se/sb/d/109
Olof Petersson, Statsbyggnad: den offentliga maktens organisation, SNS förlag, 2007
Henry Bäck m.fl., Den svenska politiken - Strukturer, processer och resultat, Liber, 2011
Eivind Smith m.fl., Konstitutionell demokrati, SNS förlag, 2004
Bo Rothstein, Politik som organisation, SNS förlag, 2010
Per Bergström, Möt A-kursen i samhällskunskap, Studentlitteratur, 2006


Text: Jonas Ahlberg (statsvetare) Robert de Vries (SO-lärare). Faktarutan om 1862 års kommunallag är skriven av Torbjörn Nilsson, professor i historia

Senast uppdaterad: 2 juni 2022
Publicerad: 1 mars 2014

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

S

Hur bildas en regering?

En ny regering behöver bildas när en tidigare regering har avgått. Det vanligaste är att det sker...

SO-rummet bok
M

Sveriges första demokratiska riksdagsval

I september 1921 hölls det första demokratiska valet till riksdagens andra kammare. Rösträtten var...

SO-rummet bok
M

Kampen om rösträtt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet

I slutet av 1800-talet hade kungens makt försvagats. Mer makt låg hos riksdagen, och...

SO-rummet bok
M

Sveriges politiska omvandling under 1800-talet

Under 1800-talet förändrades Sverige snabbt. Kungamakten och ståndsriksdagen gick inte i takt med...

SO-rummet bok
M

Migration, demokrati och globalisering

Den tidiga demokratin stängde ute kvinnor, egendomslösa och utlänningar. Idag är det självklart att...

SO-rummet bok
M

Demokratins genombrott i Sverige

Demokratins genombrott i Sverige inträffade under åren 1918–1922. Ett första avgörande steg togs av...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Fakta om Sverige

Aktuell samhällsfakta om Sverige. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...

Sveriges politiska system

Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...

Relaterade taggar

Fakta om kommuner

Sverige är indelat i 290 kommuner (2022, se karta). Alla kommuner har ett visst mått av självstyre...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Hur väljs en statsminister?

av: Mattias Axelsson
2021-11-29

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom hur en ny statsminister väljs i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Vad är konstitutionsutskottet?

av: Mattias Axelsson
2021-05-04

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om konstitutionsutskottet i den svenska riksdagen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sverigefinnar - en av Sveriges nationella minoriteter

av: Mattias Axelsson
2021-02-22

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om sverigefinnar. Avsnittet (del 1 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Hur fungerar ett extra val (extraval eller nyval)?

av: Mattias Axelsson
2021-02-09

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om extra val i Sverige eller nyval som det ibland kallas.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad är lagrådet?

av: Mattias Axelsson
2021-01-18

I veckans avsnitt pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om lagrådet i Sverige.

+ Lyssna