Så styrs Sveriges kommuner
Ett kommunvapen är en kommuns signum. Det förekommer ofta i marknadsföringssammanhang och på broschyrer, blanketter, vägskyltar vid kommungränsen, m.m. Alla svenska kommuner har ett kommunvapen.
Sveriges län och kommuner
Sverige är indelat i olika geografiska områden - län och kommuner. Det finns idag 21 län i Sverige. I alla Sveriges län finns en länsstyrelse som är statens regionala företrädare och fungerar som en länk mellan den nationella och regionala nivån. Länsstyrelsens chef utses av regeringen och kallas landshövding. Länsstyrelsen ansvarar bland annat för vissa socialvårdsfrågor och regional samhällsplanering, och samverkar även med flertalet myndigheter på central, regional och lokal nivå.
Varje län är i sin tur indelat i ett antal kommuner. I dagsläget finns 290 kommuner i Sverige.
Alla kommuner har ett visst mått av självstyre. Det betyder att kommunen får fatta beslut om en hel del saker själv. Men det måste ske inom de ramar som staten har bestämt. Den lag som reglerar detta ramverk kallas för kommunallagen.
Man kan säga att staten bestämmer vad kommunen skall göra men inte hur det skall ske. Kommunen måste ansvara för barnomsorgen, skolan, äldreomsorgen, räddningstjänsten, socialtjänsten, plan- och byggfrågor, idrotts- och fritidsanläggningar, renhållning, osv. Men exakt hur den gör det är upp till varje kommun.
Ett bra exempel är skolan. Staten bestämmer sådant som läroplaner, vilka allmänna skollagar som skall gälla, vilka betyg man får sätta, programmål, kursplaner, nationella program, o.s.v. Kommunen bestämmer i sin tur hur många skolor som skall finnas, hur stora klasserna skall vara, hur många lärare som skall finnas, lokala arbetsplaner, skolmaten o.s.v.
Hur fungerar kommunen?
Högsta styrande organet i en kommun är kommunfullmäktige. Den motsvarar riksdagen på statliga nivån. Invånarna i kommunen väljer ledamöterna i kommunfullmäktige i samband med riksdagsvalet och fördelningen av platserna går till på samma sätt.
Sveriges indelat i 21 län och 290 kommuner. Länen styrs av länsstyrelser (se faktaruta nedan) som övervakar den regionala utvecklingen. Högsta styrande organet i en kommun är kommunfullmäktige.
Hur många ledamöter som ingår i fullmäktige varierar från kommun till kommun. De flesta ledamöterna är fritidspolitiker och har vanliga jobb vid sidan av sina uppdrag. Kommunfullmäktige fattar beslut i viktiga frågor, t.ex. som rör skatter, avgifter, kommunens verksamhet, stora investeringar och byggnationer.
Det är också kommunfullmäktige som utser ledamöter i de olika nämnderna, samt i de bolag som staden äger. Fullmäktiges sammanträden är offentliga.
Kommunfullmäktiges dagliga arbete sköts av en grupp anställda politiker. De utgör kommunstyrelsen. Heltidsanställda kommunpolitiker kallas kommunalråd (i Stockholm kallas de borgarråd).
Varje kommun måste ha en kommunstyrelse, men hur resten av verksamheten organiseras är upp till varje kommun att besluta om.
Exempel på hur den partipolitiska sammansättningen kan se ut i en kommun. Bilden visar representationen i Jönköpings kommunfullmäktige 2010.
Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen är politiskt valda. Det innebär också att sammansättningen i dessa instanser beror på hur det gick i valet. Ledamöterna utser i sin tur vilka som skall sitta i kommunens olika nämnder, förvaltningar och bolag.
Nämnderna, förvaltningarna och bolagen har olika ansvarsområden och fungerar ungefär som statens utskott och departement. De arbetar med att genomföra de beslut som kommunfullmäktige fattat och bereder och granskar förslag från densamma.
Vissa sådana enheter har politiskt valda ledamöter, medan andra ledamöter har utsetts av kommunfullmäktige eller anställts på vanligt sätt. De som jobbar inom nämnder och förvaltningar kallas tjänstepersoner.
Landsting
Förutom län och kommuner finns också landsting. De sammanfaller med länen utom i några få fall, t.ex på Gotland, som består av ett län och en enda kommun. I både Skåne och Västra Götaland saknas landsting och i stället har man ett regionparlament.
Landstingen sköter frågor som rör hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, kultur och regional utveckling. Högsta beslutande organ är landstingsfullmäktige.
landstingen påminner ganska mycket om annan statlig organisation som du kan läsa om i avsnittet "Så styrs Sverige".
Litteratur och webbsidor:
Regeringens webbplats, Så styrs Sverige: http://www.regeringen.se/sb/d/109
Olof Petersson, Statsbyggnad: den offentliga maktens organisation, SNS förlag, 2007
Henry Bäck m.fl., Den svenska politiken - Strukturer, processer och resultat, Liber, 2011
Eivind Smith m.fl., Konstitutionell demokrati, SNS förlag, 2004
Bo Rothstein, Politik som organisation, SNS förlag, 2010
Per Bergström, Möt A-kursen i samhällskunskap, Studentlitteratur, 2006
Text: Jonas Ahlberg (statsvetare) Robert de Vries (SO-lärare)
Publicerad: 01 mars 2014