Hur bildas en regering?

En ny regering behöver bildas när en tidigare regering har avgått. Det vanligaste är att det sker efter ett riksdagsval. Men det kan också behöva bildas en ny regering om den tidigare regeringen har avgått på grund av att riksdagen riktat en misstroendeförklaring mot statsministern eller om en statsminister har valt att avgå av andra skäl.
S

Riksdagen godkände den 29 november 2021 talmannens förslag att utse Magdalena Andersson (S) till statsminister. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar mot talmannens förslag till ny statsminister går det inte igenom. Annars är det godkänt.

När en ny regering ska bildas tar riksdagens talman fram ett förslag till statsminister, som riksdagen röstar om. Den som väljs till statsminister utser sedan ministrarna i regeringen. Regeringen måste accepteras av riksdagen. Om en regering förlorar riksdagens stöd kan den tvingas att avgå. När en statsminister avgår betyder det att hela regeringen avgår samtidigt.

Det kan också ske förändringar i regeringen utan att det är frågan om att bilda en ny regering. Statsministern kan byta ut eller utöka antalet ministrar utan inblandning från riksdagen.

Olika skäl att bilda en ny regering

En regering kan sitta kvar så länge den har tillräckligt stöd i riksdagen. Det finns flera anledningar till att en regering kan behöva avgå och en ny regering behöver bildas.

ANNONS

ANNONS

  • Regeringsunderlaget ändras efter ett val
    Regeringspartiet eller en koalition av flera partier kan förlora delar av sitt stöd i riksdagen efter ett val. Då kan statsministern välja att avgå frivilligt, eller så kan hen tvingas att avgå efter den statsministeromröstning som hålls i riksdagen efter val. Det här är vanligaste anledningen till att en regering avgår.

    Om den som är statsminister väljer att avgå efter ett val, begär hen att få avsluta sitt uppdrag hos riksdagens talman. När talmannen godkänt ansökan är det talmannens uppgift att ta fram ett förslag på en ny statsminister.

    Om statsministern väljer att sitta kvar efter ett val ska en statsministeromröstning hållas i riksdagen inom två veckor efter att den nyvalda riksdagen har samlats. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar nej till statsministern måste statsministern avgå. Annars kan statsministern sitta kvar.
  • Riksdagen kan rösta om en misstroendeförklaring
    Minst 35 riksdagsledamöter kan när som helst begära att riksdagen ska uttala sitt misstroende mot en statsminister och därmed mot regeringen. Då ska riksdagen rösta om en misstroendeförklaring. Om minst hälften av ledamöterna, det vill säga minst 175, röstar för en sådan misstroendeförklaring måste regeringen avgå eller utlysa ett extra val.
  • Regeringen kan ställa en kabinettsfråga
    En regering kan känna sig tvingad att avgå om den förlorar en viktig omröstning i riksdagen. Det har hänt att en regering har valt att ställa ett ultimatum till riksdagen genom att förklara att den avgår om den inte får igenom ett visst beslut i en speciell fråga. Det kallas för att ställa en kabinettsfråga.
  • Interna spänningar i regeringen
    Interna problem och spänningar kan göra att en statsminister, och därmed hela regeringen, avgår. Det här gäller framför allt koalitionsregeringar, som består av ministrar från mer än ett parti.
  • En statsminister kan avgå av personliga skäl
    En sittande statsminister kan också välja att avgå av personliga skäl eller av andra skäl som inte direkt har att göra med en valförlust eller att stödet minskat i riksdagen.

Så bildas en regering

När en regering avgår är det talmannen som fattar beslut om att bevilja statsministerns och de övriga ministrarnas avgång. Sedan är det talmannens uppgift att ta fram ett förslag till ny statsminister. Talmannen pratar då med företrädare för alla riksdagspartierna för att ta reda på vilken
statsministerkandidat som har mest stöd bland partierna.

Av regeringsformens regler följer att den sittande regeringen stannar kvar som en övergångsregering.

En övergångsregering sköter löpande frågor men brukar enligt praxis inte ta nya politiska initiativ.

ANNONS

ANNONS

Talmannen kan ge sonderingsuppdrag

När talmannen pratat med alla partiföreträdarna kan han ge ett sonderingsuppdrag till en av dem. Hur uppdraget i så fall ska se ut och hur länge det ska pågå bestäms av den sittande talmannen. Uppdraget kan till exempel gå ut på att en statsministerkandidat får en viss tid på sig för att undersöka vilka riksdagspartier som stödjer henne eller honom att bilda regering.

Efter ett val påbörjar den avgående talmannen arbetet

Om riksdagen väljer en ny talman efter ett val är det den nyvalda talmannen som ska lägga fram förslag till ny statsminister för riksdagen. För att inte förlora tid förbereder i så fall den avgående talmannen regeringsskiftet genom att börja prata med partiledarna direkt efter att en regering har avgått. Sedan överlämnar hen arbetet med regeringsbildningen till den nya talmannen.

Talmannen föreslår vem som ska bli statsminister

När talmannen presenterar sitt förslag till statsminister uppger han eller hon samtidigt vilka partier som ska ingå i regeringen. Förslaget prövas sedan av kammaren i en omröstning. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar mot förslaget går det inte igenom. I annat fall är det godkänt. Det krävs alltså ingen uttrycklig majoritet för talmannens förslag.

Efter att riksdagen har godkänt förslaget utfärdar talmannen förordnandet för den nya statsministern.

Skulle riksdagen inte godkänna förslaget gör talmannen ett nytt försök. Talmannen kan föra fram sammanlagt fyra förslag. Godkänns inte något av dem ska extra val anordnas inom tre månader, såvida inte ordinarie val ändå ska hållas inom denna tid.

Statsministern utser övriga ministrar

Det är statsministern som bestämmer vilka ministrar som ska ingå i regeringen. Så snart som möjligt efter utnämningen ska statsministern anmäla till riksdagen vilka personer som har utsetts till ministrar i regeringen.

Regeringsskiftet sker vid en konselj

Regeringsskiftet sker formellt vid en så kallad konselj på slottet. Det är ett regeringssammanträde där statschefen, det vill säga den som är kung eller regerande drottning, är ordförande. Talmannen redogör för sitt förslag och riksdagens beslut. Statschefen konstaterar sedan att regeringsskiftet har ägt rum.
 

FILM (3.27 min): Så fungerar ett riksdagsval


Vad händer när du har röstat till riksdagen? Se hela filmen om vad som händer i riksdagen före, under och efter riksdagsvalet!

ANNONS

Användbara begrepp

Allmänna val: Val som hålls i hela landet. Val till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige hålls i hela landet vart fjärde år, den andra söndagen i september. Extra val till riksdagen kan hållas mellan två ordinarie val. Val till Europaparlamentet hålls vart femte år.

Extra val: Regeringen får besluta om extra val till riksdagen mellan ordinarie val. Det är också regeringen som väljer valdag. Extra val ska då hållas inom tre månader efter beslutet. Då extra val utlysts kan talmannen på begäran av regeringen besluta att avbryta riksdagsarbetet till dess den nyvalda riksdagen samlas. Extra val bryter inte ordningen för de ordinarie valen.

Ledamot: Riksdagen har 349 ledamöter som väljs vart fjärde år i allmänna val. Ledamöterna blir därigenom folkets representanter i riksdagen.

Minister: Medlem i regeringen. Ledamöter av regeringen kallas ministrar eller statsråd. De är knutna till olika departement. Formellt sett är det departementscheferna som är ministrar och övriga regeringsmedlemmar är statsråd. I dagligt tal kallas dock alla regeringens medlemmar för ministrar.

Regeringen: Regeringen styr Sverige. Svenska folket väljer vilka som ska sitta i riksdagen i regelbundna val. Riksdagen väljer statsminister efter förslag från talmannen. Statsministern utser sedan ministrarna i regeringen. Regeringen styr Sverige genom att verkställa vad riksdagen har beslutat.

Regeringsskifte: När en regering avgår och ersätts av en ny. När en ny regering tillträder kommer statsministern till riksdagen för att presentera huvuddragen i sin politik och också vilka ministrar som ska sitta i regeringen. Formellt sker regeringsskiftet vid en konselj där kungen är ordförande.

Riksdagen: Sveriges högsta folkvalda församling. I regeringsformen, som är en av de svenska grundlagarna, står att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är folkets främsta företrädare. Riksdagen är på så sätt en mycket viktig del i den svenska demokratin. Vart fjärde år väljer svenska folket 349 riksdagsledamöter som ska företräda dem. Riksdagen är den högsta beslutande församlingen i Sverige. Till riksdagens uppgifter hör att besluta om lagar och om statens budget.

Riksdagsval: Val till riksdagen hålls vart fjärde år. Val till riksdagen hålls vart fjärde år den andra söndagen i september. Mellan ordinarie val kan regeringen besluta om extra val till riksdagen.

Statsminister: Statsministern leder regeringen och är chef för Regeringskansliet. Statsministern leder regeringens arbete och är chef för Regeringskansliet som arbetar med regeringens ärenden. Statsministern utses av riksdagen på förslag av talmannen. Han eller hon avgår på eget initiativ eller efter en misstroendeförklaring. Om statsministern avgår måste hela regeringen avgå.

Statsråd: Medlem i regeringen, kallas också minister. Regeringens medlemmar kallas statsråd eller ministrar. De är knutna till olika departement. Formellt sett är det departementscheferna som är ministrar, övriga regeringsmedlemmar är statsråd. I dagligt tal kallas dock alla regeringens medlemmar för ministrar. Ministrarna benämns efter de områden de arbetar med, till exempel finansminister och migrationsminister.

Talman: Riksdagens främsta företrädare som leder riksdagens arbete. Riksdagen väljer en talman och tre vice talmän för en valperiod i taget. Beslutet tas vid det första sammanträdet under den nya valperioden. Talmannen kan under tiden fram till nästa riksdagsval inte avsättas genom beslut i riksdagen. Talmannen leder och planerar riksdagens arbete och sitter ordförande för kammarens sammanträden. Som riksdagens främsta representant företräder talmannen ofta riksdagen nationellt och internationellt.

Talmannen har en central roll när en ny regering bildas. Det är talmannens uppgift att föreslå en ny statsminister för riksdagen. Talmannen står utanför det rent politiska riksdagsarbetet och deltar inte i debatter eller riksdagsbeslut.

Talmannen har en ersättare som utövar uppdraget som ledamot.

Vice talman: Det finns tre vice talmän som vid behov kan ersätta talmannen. De vice talmännen kan i talmannens ställe leda riksdagens arbete och kammarens sammanträden. De representerar även riksdagen i olika sammanhang. Till skillnad från talmannen får de vice talmännen rösta även när de leder sammanträden i kammaren. De får däremot inte delta i debatter när de leder sammanträden. I övrigt deltar de vice talmännen i riksdagsarbetet precis som andra riksdagsledamöter.

Övergångsregering: Regering som avgått men sitter kvar tills en ny har utsetts. En övergångsregering har avgått men sitter kvar för att sköta det löpande arbetet till dess att en ny regering har utsetts.
 


LÄS MER: Sveriges politiska system

LÄS MER: Vad är en regering?

LÄS MER: Riksdag och regering

LÄS MER: Parlamentarism

PODCAST: Val i Sverige

PODCAST: Hur bildas en ny regering?

PODCAST: Hur väljs en statsminister?

PODCAST: Riksdag och regering i Sverige

PODCAST: Hur fungerar ett extra val (extraval eller nyval)?

PODCAST: Hur fungerar en misstroendeförklaring i riksdagen?

PODCAST: Sveriges politik

EXTERN LÄNK: Riksdagen i samhället  (PDF)


Texten är ett sammandrag från material på Sveriges riksdags webbplats, i ett samarbete med Riksdagsförvaltningen.
 

Senast uppdaterad: 26 november 2022
Publicerad: 23 maj 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
M

Sveriges första demokratiska riksdagsval

I september 1921 hölls det första demokratiska valet till riksdagens andra kammare. Rösträtten var...

SO-rummet bok
M

Kampen om rösträtt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet

I slutet av 1800-talet hade kungens makt försvagats. Mer makt låg hos riksdagen, och...

SO-rummet bok
M

Sveriges politiska omvandling under 1800-talet

Under 1800-talet förändrades Sverige snabbt. Kungamakten och ståndsriksdagen gick inte i takt med...

SO-rummet bok
M

Migration, demokrati och globalisering

Den tidiga demokratin stängde ute kvinnor, egendomslösa och utlänningar. Idag är det självklart att...

SO-rummet bok
M

Demokratins genombrott i Sverige

Demokratins genombrott i Sverige inträffade under åren 1918–1922. Ett första avgörande steg togs av...

M

Demokratins genombrott - när Sverige fick allmän och lika rösträtt

1917 var revolutionen nära i Sverige. Det kokade och jäste intill våra gränser och inom landet blev...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Sveriges politiska system

Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...

Fakta om Sverige

Aktuell samhällsfakta om Sverige. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...

Relaterade taggar

Riksdag och regering

Vart fjärde år har vi val till riksdagen, regionerna och till kommunerna, det vill säga år 2026,...

Parlamentarism

Parlamentarism är ett statskick med en folkvald församling i form av ett parlament (riksdag) som...

Allmänna val och valrörelser

I den här texten får du veta vad det svenska valsystemet består av och vilka olika politiska val...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Vad har riksdagens talman för uppgifter?

av: Mattias Axelsson
2022-09-21

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom vad riksdagens talman gör och hur hen utses.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad händer efter ett riksdagsval?

av: Mattias Axelsson
2022-09-12

Mattias Axelsson, gymnasielärare i samhällskunskap, går igenom vad som händer efter ett riksdagsval.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Att rösta

av: Mattias Axelsson
2022-09-06

Mattias Axelsson, gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap, går igenom hur det går till att rösta den andra söndagen i september.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Hur väljs en statsminister?

av: Mattias Axelsson
2021-11-29

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom hur en ny statsminister väljs i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Vad är konstitutionsutskottet?

av: Mattias Axelsson
2021-05-04

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om konstitutionsutskottet i den svenska riksdagen.

+ Lyssna