Hundraårskriget
Hundraårskriget, det längsta kriget i världshistorien, var ett krig mellan England och Frankrike som ägde rum, med mindre avbrott, mellan 1337-1453. Orsaken till konflikten gällde områden i Frankrike som båda parterna ansåg sig ha rätt till. Fransmännen lyckades till slut driva ut engelsmännen ur Frankrike varefter England blev ett rent örike.
När Edvard III (1312-1377) kröntes till Englands kung, år 1327, ansåg han sig också ha rätt till Frankrikes tron genom sin mor. År 1337 förklarade han krig mot Frankrike. Därmed inleddes en utdragen konflikt som varade i över hundra år.
Kriget fördes på fransk mark. Flera av den franske kungens storvasaller (mäktiga adelsmän) stödde engelsmännen. Konflikten var därför lika mycket ett inbördeskrig som ett krig mellan England och Frankrike.
ANNONS
ANNONS
Kriget gick till största delen ut på att härja motståndarens territorium. Striderna avlöstes av långa perioder av vapenvila. Det var ovanligt med stora fältslag.
Men när de engelska och franska styrkorna möttes, vann nästan alltid engelsmännen, trots att deras arméer ofta var mindre. Orsaken var att de feodala riddararméerna började bli omoderna (se feodalismen). I England hade kungen och adeln börjat förstå att en tränad armé med avlönade soldater var att föredra.
Slagen vanns inte av riddarna, utan av de engelska bågskyttarna. Englands arméer bestod till stor del av erfarna och skickliga bågskyttar, utrustade med långbågar - en ny slags träffsäkra och långskjutande pilbågar. I de franska arméerna fanns däremot ingen förankrad tradition av bågskytte, åtminstone inte med långbågar (som krävde åratal av träning). Tvärt om. De franska riddarna såg ofta ner på bågskyttar som betraktades både som enkla och fega. I de franska arméerna var det de bepansrade ryttarna som gällde.
Ny taktik stod mot gammal. Långbågen triumferade över armborstskyttar (som hade kortare räckvidd) och riddare i tunga rustningar. De franska arméerna sköts sönder och samman.
De viktigaste engelska segrarna ägde rum på slagfälten vid Crécy (1346), Poitiers (1356) och Azincourt (1415).
Efter slaget vid Azincourt 1415 erövrade engelsmännen slutligen Paris. Stora delar av norra Frankrike föll därmed under engelsk kontroll. Endast i de centrala delarna av Frankrike fortsatte striderna.
År 1429 började engelsmännen belägra den strategiskt viktiga staden Orléans. Det var i detta desperata läge som Frankrikes oväntade räddare gjorde sitt inträde på scenen - en ung bondflicka vid namn Jeanne d'Arc.
Jeanne d'Arc ansåg sig vara sänd av Gud för att rädda Frankrike från engelsmännen. Efter en tid fick hon den franske kronprinsens stöd varefter hon utrustades med en mindre ryttarstyrka. Med dessa trupper gick hon mot Orléans och lyckades häva belägringen och tvinga bort engelsmännen.
Segern vid Orléans var så moraliskt inspirerande att hela centrala Frankrike reste sig. När sedan Burgund (ett hertigdöme och betydande militärstat) gick över till franska sidan 1435, vann Frankrike en rad segrar.
1453 utkämpades hundraårskrigets sista slag vid Castillon, där man använde kanoner. Slaget vanns av fransmännen som därmed även vann kriget. Engelsmännen var nu besegrade och tvingades lämna Frankrike.
Engelsmännens enda kvarvarande besittning på kontinenten var fästningsstaden Calais (återlämnades till Frankrike först 1598). Kanalöarna tillhör också engelska kronan alltsedan hundraårskrigets tid.
LÄS MER: Medeltida krig och försvar
LÄS MER: Jeanne d'Arc (artikelserie)
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material som handlar om hundraårskriget 1337-1453.
ANNONS
ANNONS
Artiklar om Hundraårskriget
Jeanne d'Arc - bondflickan som sadlade om till krigare
Jeanne d'Arc är troligtvis Frankrikes mest kända kvinna genom tiderna. Idag är hon sedan länge helgonförklarad och en av Frankrikes viktigaste nationalsymboler. Hennes korta levnadsbana är både fascinerande och spännande, men samtidigt tragisk. Hon blev en viktig fransk symbol redan under sin livstid, känd som jungfrun från Orléans - flickan som sadlade om till härförare och med Guds hjälp bidrog till att besegra engelsmännen på slagfältet under hundraårskriget. Jeanne d'Arc trodde att hon hade en stor uppgift, och för den var hon beredd att offra allt...
Jeanne d'Arc, del 1 : Häxa, geni eller helgon?
En tonårsflicka söker upp kungen, begär att få en armé och lovar att befria landet från invaderade styrkor. Hon får vad hon begär och hon utför vad hon lovat! Hur kunde hon lyckas? Det här inträffar i 1400-talets Frankrike. Skulle något liknande vara möjligt idag?
Jeanne d'Arc, del 2 : Jungfrun av Orléans
Jeanne d'Arc föds i januari 1412 i en liten by i nordöstra Frankrike. Hennes hem är enkelt men ändå tämligen välbärgat. Modern är känd som en mycket from kvinna. Jeanne har också tre bröder. Stark gudstro och mystik ingår i hennes uppväxtmiljö...
Jeanne d'Arc, del 3 : Krigslyckan vänder för Frankrike
Staden Orléans är belägrad av engelsmännen. Ryktet om Jeanne d'Arc har nått dit långt i förväg och förväntan är stor. Alla är ute för att möta henne och för att få röra vid henne, när hon rider in på en vit häst...
Jeanne d'Arc, del 4 : Dömd till döden för häxeri
Krigslyckan tycks så småningom ha vänt för Jeanne d'Arc. Våren 1430 tillfångatas hon av burgunderna och överlämnas till engelsmännen. Engelsmännen vill till varje pris få Jeanne dömd som häxa och bränd. Dels tror de kanske att hon verkligen är en häxa, dels skulle de kunna ta kronan från franske kungen...
Länkar om Hundraårskriget
Jeanne d’Arc - jungfrun av Orléans
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Jeanne d’Arc. Hon föddes omkring 1412, tre år före slaget vid Agincourt. Fadern, som var bonde och byfogde, hette Jacques, modern Isabelle...
Slaget vid Azincourt - långbågarnas sista triumf
Artikel i tidningen Militär historia där du kan läsa om slaget vid Azincourt. År 1415 led fransmännen ett historiskt nederlag mot engelsmän med långbågar. Först lurades de att galoppera in i en vall av spetsiga pålar, sedan massakrerades de...
Jeanne d'Arc - helgon, häxa eller härförare?
Bondflickan Jeanne d’Arcs öde har fascinerat i snart sexhundra år – jungfrun som tog sig rakt in i kungens egen armé. Hennes stora mod ledde till triumf, men också till hennes brutala fall.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.
Vill du veta mer om Jeanne d'Arc kan du läsa Mary Gordons Joan of Arc, Régine Pernouds Joan of Arc by herself and her witnesses eller Sven Stolpes Jeanne d’Arc en biografi. Det är några av de böcker som har legat till grund för det här avsnittet.
ANNONS
ANNONS
Fröken Francke berättar om Jeanne d'Arc
Genomgång (4:59 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Jeanne d'Arc.
Jeanne d’Arc - flickan som räddade Frankrike
Avsnitt ur Vetenskapsradion Historia (13 min) där det berättas om Jeanne d’Arc, flickan som sägs ha räddat Frankrike undan en katastrof i kriget mot engelsmännen och som både bränts på bål och helgonförklarats. Vetenskapsradion Historias Anna Trenning Himmelsbach beger sig till hennes födelseort för att försöka förstå vem hon egentligen var och hur det kommit sig att hon fängslat en hel nation. Programmet går att ladda ner (22 MB).
Gick det att besegra långbågarna?
Läsarfråga med svar i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om de engelska bågskyttarna och deras roll under hundraårskriget. I flertalet redogörelser för denna konflikt mellan England och Frankrike spelar de engelska långbågeskyttarna en huvudroll och skall ha avgjort flera viktiga drabbningar – Crécy, Agincourt, etc. – och gett England stora fördelar... Läs även det här inlägget om långbågens räckvidd.
Jeanne d’Arc - jungfrun av Orléans
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om Frankrikes nationalhelgon Jeanne d’Arc (1412-1431) och hennes liv. Jeanne var en bondflicka utan utbildning och kunde varken läsa eller skriva. Vid tolv års ålder sägs hon ha börjat höra himmelska röster, bland annat från helgon, som uppmanade henne till sexuell avhållsamhet och slutligen till att rädda fosterlandet...
Hundraårskriget och krigföring under högmedeltiden
Artikel i Gefle Dagblad där Lennart Ödeen berättar om krigföringen under senare delen av medeltiden ur ett ekonomiskt perspektiv. Fokus ligger på hundraårskriget mellan Frankrike och England 1337-1453 som egentligen inte var ett krig utan en serie krig...
England blir en stormakt
Avsnitt på Historia 2 där du kan läsa om den politiska utvecklingen i England från 1300-talet till början av 1700-talet. Webbplatsen drivs av gymnasieläraren Joakim Wendell.
Frankrike tar ledningen i Europa
Avsnitt på Historia 2 där Joakim Wendell berättar kortfattat om den politiska utvecklingen i Frankrike från slutet av 1400-talet till början av 1700-talet.
Slaget vid Crécy 1346
Artikel i tidningen Militär Historia där Oskar Sjöström berättar om en av världshistoriens avgörande drabbningar - slaget vid Crécy 1346 under hundraårskriget mellan England och Frankrike. Bataljen skulle visa sig bli slutet för de medeltida riddarnas dominans på slagfältet...
Jeanne d’Arc – bondflickan som blev helgon och nationalsymbol
Artikel i tidningen Populär Historia där Anders Z Sandström berättar om Jeanne d’Arc. På 1400-talet vände hon lyckan för Frankrike i hundraårskriget och i dag är hon symbol för landets nationella enighet. Här kan du läsa den fascinerande berättelsen om tonårsflickan som efter att ha lett armén till segrar blev tillfångatagen och bränd på bål…
Hundraårskriget (1337-1453)
Artikel i Wikipedia där du får lära dig mer om den utdragna konflikten mellan England och Frankrike under medeltiden som har kommit att kallats hundraårskriget.
Riddare : Unga Fakta
Unga Faktas trevliga faktasidor om riddare. Här kan du lära dig det mesta om riddare och deras liv, både i krig och till vardags. Riddaren har blivit en symbol för den renhjärtade, orädde hjälten, som står för tapperhet, trohet och dygd. Riddarnas tid är en av de mest spännande man kan läsa om...