M
Tagg
Bågskyttar
De engelska bågskyttarna avgjorde de största slagen under hundraårskriget.

Hundraårskriget

Hundraårskriget, det längsta kriget i världshistorien, var ett krig mellan England och Frankrike som ägde rum, med mindre avbrott, mellan 1337-1453. Orsaken till konflikten gällde områden i Frankrike som båda parterna ansåg sig ha rätt till. Fransmännen lyckades till slut driva ut engelsmännen ur Frankrike varefter England blev ett rent örike.

När Edvard III (1312-1377) kröntes till Englands kung, år 1327, ansåg han sig också ha rätt till Frankrikes tron genom sin mor. År 1337 förklarade han krig mot Frankrike. Därmed inleddes en utdragen konflikt som varade i över hundra år.

ANNONS

ANNONS

Kriget fördes på fransk mark. Flera av den franske kungens storvasaller (mäktiga adelsmän) stödde engelsmännen. Konflikten var därför lika mycket ett inbördeskrig som ett krig mellan England och Frankrike.

Kriget gick till största delen ut på att härja motståndarens territorium. Striderna avlöstes av långa perioder av vapenvila. Det var ovanligt med stora fältslag.

Men när de engelska och franska styrkorna möttes, vann nästan alltid engelsmännen, trots att deras arméer ofta var mindre. Orsaken var att de feodala riddararméerna började bli omoderna (se feodalismen). I England hade kungen och adeln börjat förstå att en tränad armé med avlönade soldater var att föredra.

Slagen vanns inte av riddarna, utan av de engelska bågskyttarna. Englands arméer bestod till stor del av erfarna och skickliga bågskyttar, utrustade med långbågar - en ny slags träffsäkra och långskjutande pilbågar. I de franska arméerna fanns däremot ingen förankrad tradition av bågskytte, åtminstone inte med långbågar (som krävde åratal av träning). Tvärt om. De franska riddarna såg ofta ner på bågskyttar som betraktades både som enkla och fega. I de franska arméerna var det de bepansrade ryttarna som gällde.

Ny taktik stod mot gammal. Långbågen triumferade över armborstskyttar (som hade kortare räckvidd) och riddare i tunga rustningar. De franska arméerna sköts sönder och samman.

De viktigaste engelska segrarna ägde rum på slagfälten vid Crécy (1346), Poitiers (1356) och Azincourt (1415).

Efter slaget vid Azincourt 1415 erövrade engelsmännen slutligen Paris. Stora delar av norra Frankrike föll därmed under engelsk kontroll. Endast i de centrala delarna av Frankrike fortsatte striderna.

År 1429 började engelsmännen belägra den strategiskt viktiga staden Orléans. Det var i detta desperata läge som Frankrikes oväntade räddare gjorde sitt inträde på scenen - en ung bondflicka vid namn Jeanne d'Arc.

Jeanne d'Arc ansåg sig vara sänd av Gud för att rädda Frankrike från engelsmännen. Efter en tid fick hon den franske kronprinsens stöd varefter hon utrustades med en mindre ryttarstyrka. Med dessa trupper gick hon mot Orléans och lyckades häva belägringen och tvinga bort engelsmännen.

Segern vid Orléans var så moraliskt inspirerande att hela centrala Frankrike reste sig. När sedan Burgund (ett hertigdöme och betydande militärstat) gick över till franska sidan 1435, vann Frankrike en rad segrar.

ANNONS

ANNONS

1453 utkämpades hundraårskrigets sista slag vid Castillon, där man använde kanoner. Slaget vanns av fransmännen som därmed även vann kriget. Engelsmännen var nu besegrade och tvingades lämna Frankrike. 

Engelsmännens enda kvarvarande besittning på kontinenten var fästningsstaden Calais (återlämnades till Frankrike först 1598). Kanalöarna tillhör också engelska kronan alltsedan hundraårskrigets tid.

LÄS MER: Medeltida krig och försvar

LÄS MER: Jeanne d'Arc (artikelserie)

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)

Här hittar du material som handlar om hundraårskriget 1337-1453.

Uppdaterad: 15 mars 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Hundraårskriget

L

Jeanne d'Arc - bondflickan som sadlade om till krigare

av: Lars Hildingson
2022-02-09

Jeanne d'Arc är troligtvis Frankrikes mest kända kvinna genom tiderna. Idag är hon sedan länge helgonförklarad och en av Frankrikes viktigaste nationalsymboler. Hennes korta levnadsbana är både fascinerande och spännande, men samtidigt tragisk. Hon blev en viktig fransk symbol redan under sin livstid, känd som jungfrun från Orléans - flickan som sadlade om till härförare och med Guds hjälp bidrog till att besegra engelsmännen på slagfältet under hundraårskriget. Jeanne d'Arc trodde att hon hade en stor uppgift, och för den var hon beredd att offra allt...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Jeanne d'Arc, del 1 : Häxa, geni eller helgon?

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2013-11-03

En tonårsflicka söker upp kungen, begär att få en armé och lovar att befria landet från invaderade styrkor. Hon får vad hon begär och hon utför vad hon lovat! Hur kunde hon lyckas? Det här inträffar i 1400-talets Frankrike. Skulle något liknande vara möjligt idag?

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Jeanne d'Arc, del 2 : Jungfrun av Orléans

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2013-11-03

Jeanne d'Arc föddes 1412 i en liten by i Frankrike och växte upp i en djupt religiös miljö. Från tidig ålder upplevde hon visioner och hörde röster från helgon som sa att hon var utvald att rädda Frankrike från engelsmännen. Trots sin enkla bakgrund och unga ålder lyckades hon övertyga den franske kungen om sitt gudomliga uppdrag. Efter noggranna prövningar och bekräftelse på hennes jungfrulighet och fromhet, gavs Jeanne till slut en armé för att leda striden mot engelsmännen och häva deras belägring av den strategiskt viktiga staden Orléans, ca 13 mil söder om Paris...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Jeanne d'Arc, del 3 : Krigslyckan vänder för Frankrike

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2013-11-03

Jeanne d'Arcs ankomst till den belägrade staden Orléans inspirerade både soldater och civila, vilket vände krigslyckan till Frankrikes fördel. Hennes närvaro tolkades som gudomlig inblandning och återupplivade hoppet och motståndsviljan hos fransmännen. Efter befrielsen av Orléans och flera andra segrar, blev Jeanne d'Arc en symbol för franska framgångar och oövervinnlighet, och ryktet om henne spreds snabbt i Frankrike och över Europa. Men hennes gudomliga uppdrag var ännu inte slutfört...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Jeanne d'Arc, del 4 : Dömd till döden för häxeri

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2013-11-03

Efter att ha lett Frankrike till flera militära segrar, tillfångatogs Jeanne d'Arc av burgunderna och överlämnades till engelsmännen. Under sin fångenskap utsattes hon för långa förhör och förnedrande behandling, hölls i järnbojor och fråntogs rätten att bikta sig. Trots pressen, behöll Jeanne sin övertygelse om att hennes röster kom från Gud. I maj 1431 dömdes hon till döden för häxeri och brändes på bål. Efter hennes död kämpade Jeannes mor för att få dottern återupprättad, vilket ledde till att hon några decennier senare frikändes från alla anklagelser...

+ Läs mer

Länkar om Hundraårskriget

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS