Det var efter andra världskriget som tanken på ett "Europas förenta stater" växte sig allt starkare. Kriget mellan de europeiska nationerna hade helt ödelagt världsdelen. Skulle det gå att överbrygga nationaliteten och statsgränserna?
EU:s 27 medlemsländer, 2025. Länderna som är färgade i brungult kandiderar till medlemskap, men de är ännu inte medlemmar.
En grund för ett nytt Europa formas
På sommaren 1945 började många människor i USA och Västeuropa uppfatta ett hot från Sovjet. För att möta detta hot grundades 1949 militäralliansen NATO. Innan dess hade Marshallplanen kommit igång med sina enorma dollarrullningar för att bygga upp ett av andra världskriget sönderbombat Västeuropa. Marshallplanen hade lanserats av den amerikanske utrikesministern Marshall och hade till syfte att bygga upp de västeuropeiska staternas ekonomier efter kriget. Meningen var också att de då bättre skulle kunna stå emot det sovjetiska hotet.
Marshallplanen, Kol- och stålgemenskapen samt Romfördraget lade grunden för det nya Europa. Återuppbyggandet av det krigshärjade Europa tog fart. Den ekonomiska tillväxten var stark. I det kalla krigets skugga var Västeuropas politiska ledare djupt medvetna om behovet av en demokratisk kraftsamling.
ANNONS
ANNONS
EU är i första hand ett fredsprojekt
Frankrike och Tyskland hade allt sedan 1870-talet och fram till slutet av andra världskriget 1945 betraktat varandra som arvfiender. Fransk respektive tysk nationalism hade haft udden riktad mot varandra. Men efter andra världskriget har de förenats i ett ekonomiskt och politiskt samarbete. Tillsammans utgör de kärnan i EU-samarbetet.
Tysklands f.d. förbundskansler Helmut Kohl berättade gärna familjehistorien om den äldre brodern Walter, som stupade i Frankrike under andra världskriget och om deras farbror som stupade i Frankrike under första världskriget. Därför satsade Helmut Kohl hela sin politiska kraft på det tysk-franska samarbetet och det europeiska projektet.
Handlar EU-projektet om att på sikt bilda en enda stat av de olika väst- och centraleuropeiska länderna? Det finns två skilda uppfattningar om hur ett framtida EU ska se ut. Vi har federalisterna, som är anhängare av ett starkt sammanhållet EU. Federalisterna har majoritet i Europaparlamentet. De anser att EU ska ha en gemensam försvars- och utrikespolitik. Men det finns också de, som menar att EU ska vara en mer löst sammansluten organisation. Till dessa hör de svenska medlemmarna i Europaparlamentet.
Bild: Hans Olofsson Folkhemmet, det egna hemmet, den lilla röda stugan - något typiskt svenskt. Är EU ett hot mot detta?
Ett mer enat och politiskt stabilt Europa
EMU är ett ekonomiskt EU-projekt. Det går ut på att medlemsländerna ska samordna sin ekonomiska politik. Målet är att samma valuta, euron, ska införas i alla EU-länder och en gemensam centralbank för hela EU-området ska sköta penning- och valutapolitiken. För federalisterna är EMU ett steg i rätt riktning.
Steg för steg har även många av länderna i Östeuropa införlivats i den västeuropeiska gemenskapen. Såväl EU som NATO har på så sätt fått nya medlemmar. Ett villkor för EU-medlemskap är ett demokratiskt styrelsesätt.
Efter att de lite fattigare länderna i Östeuropa kommit in i EU så har stabiliteten och demokratin i dessa länder öka. Därmed har risken för flyktingströmmar och säkerhetspolitisk instabilitet i Europa minskat. Miljöpolitiskt har man också vunnit framsteg eftersom de nya EU-medlemmarna har fått anpassa sig till EU:s hårdare miljökrav.
ANNONS
ANNONS
Globalisering mot nationalism
Många medborgare i EU-staterna känner sig långt borta från beslutsfattarna i Bryssel (Bryssel är EU:s huvudsäte). Man är orolig för att den nationella identiteten ska gå förlorad.
Den internationella handeln och globaliseringen innebär att de gamla nationella gränserna sprängs. Men en friare handel har många fördelar. Du kommer som konsument lättare och billigare över utländska varor. Informationsteknikens spridning över gränserna är också ett resultat av globaliseringen. Du kan t.ex. skicka e-post till vem som helst i världen. Nya kulturer bryter in i det gamla mönstret. Hela samhället förändras. Framförallt för de äldre generationerna kan detta kännas som ett hot mot den gamla invanda kulturen.
Bild: Evelina Gustafsson 17:e majfirande i Oslo. Norrmännen vill inte delta i EU-samarbetet och har valt att stå utanför unionen.
EU, välfärdsstaten och nationalkänslan i Sverige och Norge
Många svenskar upplever EU-medlemskapet liksom globaliseringen som ett hot mot det gamla välfärdssamhället. Välfärdsstaten har länge representerat svenskhet. Man kan kanske säga att välfärdsstaten är en del av den svenska identiteten?
Folkomröstningen i Norge 1994, där ett norskt EU-medlemskap förkastades, var också ett utslag av den norska nationalkänslan.
I Norge firas de nationella högtiderna med entusiasm. Hela Oslo sprakar i rött, vitt och blått (färgerna i den norska flaggan). Man firar med musikkårer, barntåg och folkdräkter. Norrmännen är också, har det sagts, de mest nationella av nordens folk. Men vi får komma ihåg att nationalismen historiskt sett i Norge mer förknippats med demokrati och frihetskamp än i Sverige. Norge var under andra världskriget ockuperat av Nazityskland.
Norge behöver inte EU, utan är sig självt nog. Den norska oljan har också bidragit till detta tänkesätt.
ANNONS
ANNONS
En tid av förändring... då och nu
Samhället i förändring: Idag jämfört med sekelskiftet 1900
Många äldre känner sig ibland trögtänkta inför alla tekniska nymodigheter. Vi kan idag sägas befinna oss i det postindustriella eller postmoderna samhället (post = efter). IT är det som gäller idag. Och vi har sedan länge passerat ett nytt sekelskifte.
Vid sekelskiftet 1900 ägde också stora förändringar rum. Vi gick då in i det "moderna samhället", liksom vi ganska nyligen har gått in i det "postmoderna samhället" (det eftermoderna samhället).
Då, vid förra sekelskiftet, utplånades det gamla traditionella bondesamhället. Detta samhälle hade sedan urminnes tider präglat människornas liv. I dess ställe började ett nytt samhälle växa fram. Människorna rycktes upp ur sina invanda lantliga, trygga miljöer och samlades i städerna (läs mer här).
Många kom att längta tillbaka till det lantliga livet, vilket romantiserades. En naturromantik framträdde där det lugna, rena lantlivet ställdes som kontrast mot en värld i jäkt och stress i sot och smuts. Samtidigt fanns en fascination över den tekniska utvecklingen. Ur allt detta växte nationalismen från det förra seklet fram. I denna nationalism förenades naturromantik med dyrkan av de tekniska framstegen.
På många sätt kan vi känna igen det förra sekelskiftets nationalism i dagens nynationalism, EU-problematik och globalisering. I bägge fallen handlar det om att ett nytt samhälle växer fram och att gamla samhällsideal bryts mot nya.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Vad var Marshallplanen och varför skapades den?
Hur har förhållandet mellan Frankrike och Tyskland förändrats efter andra världskriget?
Vad är EMU och vad är dess mål?
Beskriv hur EU har påverkat stabiliteten och demokratin i Östeuropa.
Varför är många medborgare i EU oroliga för beslutsfattarna i Bryssel?
Ge några exempel på hur EU-medlemskap och globalisering kan ses som ett hot mot välfärdssamhället i Sverige.
Diskutera:
Finns det enligt dig fördelar eller nackdelar med att EU blir mer sammanhållet, som federalisterna vill? Motivera ditt svar.
Hur ser du på Norges beslut att inte gå med i EU? Tror du att det är en fördel eller nackdel för Norge?
Fundera på:
Beskriv hur du tror att framtiden för EU kommer att se ut, med tanke på de olika uppfattningar som finns.
Ta reda på:
Nämn de viktigaste kriterierna som ett land måste uppfylla för att bli medlem i EU.
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Jürgen Habermas, The Crisis of the European Union: A Response, Polity, 2012 John Gillingham, European Integration, 1950-2003: Superstate or New Market Economy?, Cambridge University Press, 2003 Magnus Jerneck, Sverige i EU. Mellan nationalism och europeisering, Studentlitteratur, 2013 Karl Magnus Johansson och Lee Miles (red.), EU och det nationella: Förändring och variation i Sverige och de övriga medlemsländerna, Santérus Förlag, 2005
FÖRFATTARE
Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare
När den populäre och reformvänlige ledaren Hu Yaobang dog i april 1989 tändes gnistan till en av de mest dramatiska protesterna i Kinas moderna historia. Tusentals studenter fyllde Himmelska fridens torg med krav på demokrati, frihet och ett slut på korruptionen. Bakom kulisserna rasade en maktkamp inom den kinesiska ledningen - och medan hela världen såg på, svarade regimen med brutal kraft. Vad som började med högljudda protester från sörjande ungdomar, slutade i blodbad och tystnad...
Åtminstone sedan 1960-talet har man talat om ”folkrörelsernas kris”. Det råder ingen tvekan om att de klassiska folkrörelserna har tappat både medlemsantal och inflytande sedan storhetstiden. Är folkrörelserna på väg utför - eller söker de bara efter nya former?
Mänskligheten har under de senaste 100 åren firat segrar som få kunde föreställa sig innan demokratins genombrott. Kvinnor, fattiga och tidigare förtryckta folkgrupper har tagit plats i folkvalda parlament över världen. Men jublet har upprepade gånger tystats av stöveltramp, kupper och våldsamma bakslag...
Under de antika olympiska spelen skulle det råda fred i Grekland. Samma princip har inte gått att upprätthålla under de olympiska spelen i modern tid. Tävlingarna var inställda under båda världskrigen, och under efterkrigstiden har politiska konflikter kastat skuggor över spelen - allt från politiska spänningar till dramatiska händelser i form av terroristattacker och dopingskandaler. I den här artikeln fortsätter vi berätta om de olympiska spelens historia och utveckling i modern tid, från OS i London 1948, till OS i Sydney 2000...
De svartas kamp för jämlikhet i USA, särskilt i sydstaterna, ledde under andra hälften av 1900-talet till stora samhällsförändringar. Det hela började 1955 på en buss i Alabama då Rosa Parks, en svart sömmerska, vägrade att följa de rådande segregationslagarna och ge upp sin sittplats till en vit person. Den påföljande arresteringen av henne gav upphov till bildandet av den amerikanska medborgarrättsrörelsen, ledd av den karismatiska pastorn Martin Luther King. Kampen för de svartas rättigheter kom att möta stort motstånd genom åren. Men efter en lång och segdragen kamp lyckades till slut medborgarrättsrörelsen få igenom lagar som förbjöd diskriminering. Martin Luther Kings berömda tal och medborgarrättsrörelsens protester bidrog till att förändra USA...
I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg som ser till att lagarna följs. Böter kan ges till medlemsländer som bryter mot EU:s lagar. EU arbetar också för fred och hjälper länder i kris, både inom och utanför EU. EU har inga egna militära styrkor, men medlemsländerna kan skicka hjälp när det behövs. EU strävar efter säkerhet och samarbete i världen...
I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.
I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?
