+ Visa hela artikelserien

Grupper utan rösträtt under 1800-talet och 1900-talet

Genom historien har individer och grupper stängts ute från politiskt inflytande av olika skäl. Steg för steg har rösträtten, valbarheten och andra politiska rättigheter utökats och blivit mer jämlika. I dag har alla svenska medborgare från 18 års ålder rösträtt i riksdagsval.
M

Rösträttskämpen, författaren och journalisten Elin Wägner framför stapeln med 351 454 namnunderskrifter som LKPR samlade in 1914, till stöd för kvinnlig rösträtt.

Rösträtts- och valbarhetsstreck

När rösträtten frikopplades från ståndstillhörigheten på 1860-talet tyckte många att demokratins krafter måste tyglas. Varken kungen eller riksdagsledamöterna ville ha full demokrati med allmän och lika rösträtt. Det var otänkbart att lämna över ansvaret för landets styre till en obildad och fattig folkmassa. Det kunde ju leda till kaos, rättslöshet och barbari!

Därför infördes flera rösträtts- och valbarhetsstreck. Strecken beskrev olika gränslinjer, eller villkor, som individen måste uppnå för att få rösta och bli vald. Syftet var att endast ansvarsfulla, mogna och självständigt tänkande individer skulle delta i politiken. Strecken har sedan början av 1900-talet sänkts eller avskaffats, ett efter ett. Men fortfarande ställs krav på väljarnas medborgarskap och ålder i riksdagsvalet.

Här nedan kan du läsa om de streck som genom tiderna har begränsat människors möjligheter att delta i landets styre.

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här
Sverige – en konstitutionell demokrati

När den allmänna och lika rösträtten infördes 1918-1921 var skyddet för medborgarnas rättigheter förhållandevis svagt. Det saknades alltså tydliga gränser för vilka beslut riksdagen kunde fatta i folkets namn. Många ansåg att demokratin riskerade att leda till majoritetsförtryck - folkmassorna som tog makten kunde i värsta fall använda det demokratiska systemet för att gynna sina egna intressen och förtrycka motståndarna, menade de.

Genom FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna (1948), Europakonventionen (1950) och 1974 års svenska regeringsform stärktes stegvis den konstitutionella demokratin i Sverige. Grundlagarna (konstitutionen) skyddar numera alla medborgares fri- och rättigheter. Inga politiska majoriteter ska kunna förtrycka eller diskriminera enskilda individer, politiska motståndare eller utsatta minoriteter.

Kön

Det är bara kvinnor som har utestängts från det politiska livet på grund av sitt kön. Män har visserligen saknat rösträtt och makt på grund av många andra orsaker, som dålig ekonomi och kriminalitet, men det är enbart kvinnor som har utsatts för politisk könsdiskriminering.

Varför? I dag kan det tyckas obegripligt. Men fram till mitten av 1800-talet rådde en sträng social ordning i samhället. Stånd, kön och ställning i familjen avgjorde människans möjligheter i livet. Nästan alla kvinnor var omyndiga och tvingades följa de beslut som fattades av deras förmyndare. Ofta var det fadern, maken eller någon manlig släkting som fungerade som förmyndare.

Under 1800-talet genomfördes flera reformer som gjorde det lättare för ogifta kvinnor att bli myndiga. Ett fåtal kvinnor fick på så sätt rösträtt i de kommunala valen, där det ställdes krav på myndighet, ägande, inkomster och betalda skatter – men inte på väljarens kön. Ytterst få kvinnor använde dock sin kommunala rösträtt i praktiken.

Från 1910 kunde kvinnor bli valda till uppdrag i lokalpolitiken. Det dröjde dock till 1921 innan gifta kvinnor blev myndiga. Samma år fick kvinnor över 24 år rösträtt även till riksdagens andra kammare.

PODCAST: Att vara kvinna under 1800-talet

Funktionsnedsättning och sjukdom

Långt in på 1900-talet bedrev svenska staten en socialpolitik som i dag framstår som omänsklig. Tusentals personer med funktionsnedsättning, psykiskt sjuka och dementa personer omyndigförklarades och förlorade därmed rösträtten. Vissa steriliserades och andra togs in på särskilda hem för ”sinnesslöa”.

Fram till 1945 stoppades även myndiga personer i fattigvården från att rösta, vilket drabbade många sjuka och personer med funktionsnedsättning. De kunde nämligen inte få någon annan hjälp än det lilla som erbjöds av fattigvården.

Situationen förbättrades från slutet av 1960-talet, men först 1989 beslutade riksdagen att vuxna människor inte får omyndigförklaras. Även om en person behöver hjälp med att sköta sin ekonomi och många andra vardagsbestyr, påverkar det inte längre rösträtten eller andra medborgerliga rättigheter. Numera är endast barn under 18 år omyndiga i lagens mening.

ANNONS

ANNONS

Nationalitet

Under lång tid var det självklart att endast svenska medborgare skulle få rösta. Först under 1960- och 70-talet väcktes debatten om utländska medborgares eventuella rösträtt. 1976 ändrades reglerna för de kommunala valen. Sedan dess kan även personer utan svenskt medborgarskap rösta, om de har bott i kommunen minst tre år. I riksdagsvalet är dock kravet på svenskt medborgarskap kvar.

Ett ordnat och skötsamt familjeliv var idealet för många arbetare i början av 1900-talet. Det gällde att utbilda sig, göra värnplikten, betala skatt i tid och att hålla sig nykter. Många ansåg att endast den som uppfyllde sina plikter mot samhället borde få rätt att rösta. På bilden familjen Andersson i Gävle, troligen från sent 1800-tal.

Religion

Judar och katoliker var länge utestängda från det politiska livet. Kristendomen, i form av den lutherska evangeliska läran, var efter reformationen rättesnöret för alla svenska medborgare. Judar och katoliker fick rösträtt till riksdagen först på 1860-talet. Det dröjde ända till 1950-talet innan de kunde bli ministrar i regeringen. I dag finns ingen koppling kvar mellan medborgarnas religion och deras politiska rättigheter. Det finns dock fortfarande krav på att statschefen (i dagsläget kungen) ska vara kristen protestant.

Ålder

Ålder är fortfarande ett villkor som används för att begränsa rösträtt och valbarhet i alla länder. I Sverige har åldersgränserna sänkts i flera omgångar. Under vissa perioder fanns det olika åldersgränser för att få rösta och bli vald till riksdagens första och andra kammare. I dag är åldersgränsen lika i alla politiska sammanhang: 18 år, samma som myndighetsåldern.

Förmögenhet och inkomst

Egendom, förmögenhet och inkomst har kopplats ihop med politiska rättigheter sedan medeltiden. När tvåkammarriksdagen inrättades 1867 ställdes krav på både väljarnas och de valda politikernas ekonomi. Ägande och förmögenhet sågs som tecken på att medborgarna var kompetenta och ansvarsfulla. Dessutom ansåg många att den som betalade mycket skatt också borde få ett stort inflytande över de politiska besluten. Inte förrän 1921, med den lika och allmänna rösträttens införande, avskaffades kopplingen mellan ekonomi, rösträtt och valbarhet.

ANNONS

ANNONS

Ordentlighet och pliktuppfyllelse

Det har även funnits flera typer av ”ordentlighetsstreck”, som användes för att stänga ute fängelseinterner, personer som inte betalade sin skatt, socialbidragstagare, personer i konkurs och män som inte hade fullgjort sin värnplikt. De olika ordentlighetsstrecken avskaffades i omgångar mellan 1909 och 1945.

Bostadsort

Rösträtt och valbarhet i kommuner och landsting har från början varit knuten till bostadsorten. Både väljare och politiker måste vara bosatta i den kommun eller det landsting som valet gäller. Liknande regler gällde tidigare för stånds-riksdagen och riksdagens andra kammare. Riksdagsledamöterna skulle vara bosatta i den valkrets som de representerade. Det formella kravet på bostadsort är numera borttaget. Riksdagsledamöterna måste alltså inte bo i just den valkrets som de företräder.

LÄS MER: Demokratins genombrott i Sverige

LÄS MER: Demokratins genombrott - när Sverige fick allmän och lika rösträtt

LÄS MER: Kampen om rösträtt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet

LÄS MER: Kvinnlig rösträtt i Sverige - hur gick det till?

Visste du att:

  • 16 är rösträttsåldern i Österrike, Brasilien och ett tiotal andra länder. 18 är den vanligaste åldersgränsen för att få rösta i parlamentsval, men i vissa fall krävs att väljarna har fyllt 25.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad menas med rösträtts- och valbarhetsstreck? Vilken funktion hade de?
     
  2. Varför stängdes kvinnor ute från politiken under så lång tid?
     
  3. Personer med funktionsnedsättning eller sjukdom förhindrades under lång tid från att rösta. Hur förhindrades de och när togs bestämmelsen bort?
     
  4. Vilka bestämmelser gäller idag gällande kommunval samt riksdagsval för personer som saknar svenskt medborgarskap?
     
  5. Förklara vad en konstitutionell demokrati är.

Fundera på:

  1. Vissa barn och många utländska medborgare kan mer om politik än vuxna svenskar – men varför får de inte rösta?

Ta reda på:

  1. Välj ett valfritt land i världen. Ta reda på vilken åldersgräns och eventuella andra villkor som gäller för att få rösta där. Undersök också hur det har sett ut tidigare i historien.

Diskutera:

  1. Försök att rangordna rösträttsstrecken. Vilka är bäst och vilka är sämst? Motivera dina val med väl underbyggda argument!
     
  2. Borde rösträtten sänkas till 16 år? Argumentera.
     
  3. Tidigare i historien har krav på läskunnighet, språkfärdighet och vissa kunskapskrav diskuterats som krav för att få rösträtt. Kan dessa eller andra krav vara rimliga för en allmän rösträtt? Argumentera.

 

Sveriges demokratiseringLÄS MER: Demokratin står aldrig stilla
Ett studiematerial om demokratins rötter, hur rösträttskampen fördes fram till demokratins genombrott i Sverige och hur demokratin fortsatt att utvecklas.

 

 


Text: Riksdagsförvaltningen
Webbplats: Firademokratin/riksdagen.se

Senast uppdaterad: 2 juni 2019
Publicerad: 2 juni 2019

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

M

Rekordåren i Sverige under efterkrigstiden

Sverige hade aldrig tidigare upplevt en sådan ekonomisk expansion och framtidstro som under...

SO-rummet bok
M

Sveriges första demokratiska riksdagsval

I september 1921 hölls det första demokratiska valet till riksdagens andra kammare. Rösträtten var...

SO-rummet bok
M

Kampen om rösträtt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet

I slutet av 1800-talet hade kungens makt försvagats. Mer makt låg hos riksdagen, och...

SO-rummet bok
M

Sveriges politiska omvandling under 1800-talet

Under 1800-talet förändrades Sverige snabbt. Kungamakten och ståndsriksdagen gick inte i takt med...

ANNONS

Ämneskategorier

Sverige under 1800-talet

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...

Demokratins historia

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt.

Relaterade taggar

Sveriges demokratisering

Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...