När samer fick rösträtt i Sverige

Som svenska medborgare fick samer allmän rösträtt 1918/21. Men precis som för andra nationella minoritetsgrupper är frågan komplicerad. Historien om samernas rösträtt har dessutom anor från 1600-talet.
M

Samer fick - som andra svenska medborgare - allmän rösträtt 1918/21. Men precis som för andra nationella minoritetsgrupper är frågan mer komplicerad än den först kan tyckas.

Långt från maktens center

Som huvudsaklig befolkning i landets norra delar hade samer rätt till representation och rösträtt i riksdagens bondestånd ända sedan 1600-talet. Det var Karl IX slog fast att samerna i den svenska Lappmarken skulle ha rösträtt och representation i ståndsriksdagen. Men det var förstås inte alltid som samerna sände representanter till riksdagen. Riksdagsmän var nämligen dyra. Både resan och uppehället i huvudstaden skulle bekostas av lokalsamhället, vilket gjorde att man ofta hoppade över riksdagarna.

Rika och fattiga grupper

Samer har från myndigheternas håll definierats av sitt renägande. Historiska källor har parallellt använt sig av begrepp som ”lapp”, ”renskötare” och ”nomad” som beteckningar för hela eller delar av den samiska befolkningen. Bland samerna har det därtill funnits både mycket välbeställda och väldigt utsatta grupper. De som var lokala eliter hade stort och avgörande inflytande – de kunde kräva kommunal rösträtt långt innan den allmänna rösträtten infördes. Andra hade varken inflytande eller status. Som svenska medborgare fick samerna allmän rösträtt 1918/21. Men även då var det samer som inte kunde rösta.

ANNONS

ANNONS

Nationella minoriteter

Sedan 2000 har Sverige en så kallad lagstiftning som skyddar nationella minoriteter. I Sverige finns det fem nationella minoriteter: judar, samer, romer, tornedalingar och Sverigefinnar. För att räknas som en nationell minoritet ska gruppen uppfylla vissa kriterier: den ska ha historiska eller långvariga band till Sverige, ha en uttalad samhörighet, en religiös, språklig traditionell och/eller kulturell tillhörighet, och en vilja att bevara sin identitet. Lagen ger skydd för gruppens kultur och språk (jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli). (2000:02 och 2009:724 och 2017/18:199)

De som inte betalade skatt fick inte rösta

Samernas rösträtt är således svår överblicka. En orsak är skattereglerna. Skatten var nämligen knuten till rösträtten; den som inte skattade fick inte rösta. För den som betalade mycket skatt fanns det möjlighet att få flera röster i de kommunala valen. Under det senare 1800-talet beskattades dessutom samebyar som ett kollektiv och det gav byn möjlighet att rösta i kommunen. Ytterligare en komplikation var att det ofta var samebyn som betalade skatten – det gjorde det svårt för enskilda samer i samebyar att fylla de formella kraven för allmän rösträtt.

För samer som försörjde sig på fiske, nybyggen eller annat såg rösträtten ut som den övriga befolkningen. Det fanns alltså inte någon lagstiftning som skilde ut samer som etnisk grupp, men en rad olika regelverk som ibland hindrade individuella samer från att rösta.

Alla var inte folkbokförda

Ett sådant hinder var mantalsskrivningen. Många samer blev mantalsskrivna i samband med 1860-talets kommunalreformer, men inte alla. Orsaken var att de samiska församlingarna inte fördes över till kommunerna och samerna i dem blev därmed inte folkbokförda. Det var inte förrän under 1920-talet som samer mer allmänt började mantalsskrivas, och därmed blev inskrivna i röstlängderna.

Värderade inte rösträtten så högt

Ett hinder för samerna var dessutom samerna själva. Det finns en del tecken på att de inte alltid värderade rösträtten så högt. I vissa områden där samer var skattebefriade, och därmed utan rösträtt, krävde de heller inte rösträtt. För en del betraktades det helt enkelt som mer fördelaktigt att vara skattebefriad än att vara rösträttsberättigad. Varför det var så vet forskarna ännu inte.

ANNONS

ANNONS

Så kallade nomadiserade samer var befriade från att göra värnplikten enligt 1901 års värnpliktslag. Även om det inte fråntog dem rösträtten, finns det tecken på att samer ibland uppfattade det så. Också där tycks det som att samer ibland värderade undantaget högre än rösträtten.

Kanske berodde den låga värderingen av rösträtten på att rösträtten kopplades till Stockholm, det vill säga långt från den egna vardagen. Men samers valdeltagande var lågt också i kommunvalen. Kanske har det att göra med att en samisk elit under historien gång ofta vänt sig direkt till kungen eller adeln för att driva sina frågor. Mer exakt hur och varför samernas rösträttskamp ser ut som den gör återstår att undersöka. Uppenbart är att rösträtten i sig inte var föremål för en direkt samisk kamp.
 

Rösträttsstreck

Ett rösträttsstreck är ett annat namn för en begränsning av rösträtten. Dessa begränsningar kunde gälla om du inte hade betalat kommunalskatt, om du var fattig och tog emot socialbidrag, om du inte hade uppnått rätt ålder, om du inte gjort värnplikt eller om du hade begått brott och dömts till fängelse. Läs mer här

 

LÄS MER: Samernas historia

LÄS MER: Sveriges nationella minoriteter

PODCAST: Samer - en av Sveriges nationella minoriteter

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. När fick samer allmän rösträtt i Sverige?
     
  2. Vad menas med att samernas rätt till rösträtt är mer komplicerad än man kan tro?
     
  3. Vad var en viktig faktor som kopplade samernas rösträtt till skatter?
     
  4. Vilka olika benämningar har används för att beskriva samer genom historien?
     
  5. Vad var "mantalsskrivningen" och hur påverkade den samernas rösträtt?
     
  6. Vad är en nationell minoritet enligt svensk lag, och vilka grupper räknas som det?
     

 

Text: Jenny Björkman, docent i historia, samordningsdirektör Riksbankens Jubileumsfond och redaktionsmedlem i Demokrati100

Senast uppdaterad: 29 oktober 2023
Publicerad: 8 april 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

L

Lätta fakta om samerna

Samerna är ett folk som bor i fyra länder: Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Det område där...

M

Revolutionen i Stockholm som inte blev av

Våren 1917 var Sverige bara en gnista ifrån en explosion. Eftersom regeringen vägrat att under det...

S

Jämställdhet förr och vägen till ett mer jämställt samhälle

Tittar vi bakåt i historien så ser vi att Sverige inte har varit ett speciellt jämställt samhälle....

SO-rummet bok
M

Judiska riktningar i Sverige

Varför får en religiös jude inte tända lamporna hemma på lördagen? Varför har man två uppsättningar...

L

Atens demokrati

Den atenska demokratin var något unikt för sin tid och byggde på medborgarnas direkta deltagande....

SO-rummet bok
S

Synen på invandring och medborgarskap i Sverige - medeltid och tidigmodern tid

I Norden förekom långt fram i tiden träldom. Trälarna under vikingatiden bestod av fångar från...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Samernas historia

Samerna är ett urfolk i norra Skandinavien med en egen historia.

Demokratins historia

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...

Sveriges nationella minoriteter

Sveriges nationella minoriteter utgörs av: samer, Sverigefinnar, romer, Tornedalingar och judar. Bland skolans...

Relaterade taggar

Samer

Samerna är ett av Europas urfolk och räknas till Sveriges fem nationella minoriteter. De flesta...

Sveriges demokratisering

Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Tornedalingar - en av Sveriges nationella minoriteter

av: Mattias Axelsson
2022-11-02

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om tornedalingar. Avsnittet (del 4 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Judar - en av Sveriges nationella minoriteter

av: Mattias Axelsson
2021-10-21

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap) om om judar - en av de nationella minoriteterna i Sverige. Avsnittet (del 3 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Samer - en av Sveriges nationella minoriteter

av: Mattias Axelsson
2021-04-26

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap) om samer. Avsnittet (del 2 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sverigefinnar - en av Sveriges nationella minoriteter

av: Mattias Axelsson
2021-02-22

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om sverigefinnar. Avsnittet (del 1 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Folkomröstningar i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-10-12

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om folkomröstningar i Sverige.

+ Lyssna