När romer fick rösträtt i Sverige

I takt med att vi intresserar oss för historiens skuggsidor så blir intresset för utsatta grupper större. Romer har varit en mycket utsatt grupp. Historien om deras rösträtt är komplicerad. Det beror på begreppet ”romer”.
M

Den som googlar ”rösträtt för romer” får ofta svaret 1959. Men det svaret är fel.

Romer som paraplybegrepp

Romer är idag en av de så kallade erkända nationella minoriteterna i Sverige. I lagtexterna används ”romer” som ett paraplybegrepp för fem undergrupper med skilda bakgrunder (se faktarutan längst ned), där en del benämner sig själva romer, men inte alla. Gruppen ”romer” är alltså inte enhetlig, utan består av grupper med olika rösträttshistorier.

De resande

En av de fem grupperna är de resande. De kunde gå under olika nedsättande namn som ”tattare” och ”skojare”. Eftersom resande har funnits i Sverige så länge har de under hela 1900-talet betraktats som medborgare och därmed fått rösta på samma sätt som andra svenska medborgare. Förutsatt att de var myndiga och inte föll för någon av de många begränsningarna, de så kallade rösträttsstrecken fick de rösträtt. Men i praktiken kunde de hindras från att utöva sin formella rättighet, till exempel genom att inte få bosätta sig i en viss kommun. Den som inte bodde någonstans blev inte mantalsskriven – eller folkbokförd – och därmed inte heller upptagen i röstlängden.

ANNONS

ANNONS

Lagstiftning kring romer

1914: Lag angående förbud för vissa utlänningar att vistas här i riket träder i kraft. Lagen förbjuder inresa i Sverige för vissa grupper som exempelvis: utländska romer, tiggare, musiker m.fl. (SFS 1914:196)

1954: Lagstiftningen ändras och inreseförbudet tas bort. Först nu är det möjligt för utländska romer att resa in i Sverige igen. (SFS 1954:193)

1959: Kommuner fick ersättning för insatser som syftade till att integrera romer.

De resande hade alltså formellt rätt att rösta precis som alla andra, men det finns skäl att anta att de ibland hindrades eftersom man vet att vissa kommuner försvårade för dem att folkbokföra sig.

Kelderash-romer

En annan grupp är de så kallade svenska romerna, kelderash-romer. Det är den gruppen som i källorna från 1900-talet gått under benämningen ”zigenare”. De hade en mer oklar medborgarstatus fram till 1950-talet. Många kelderash-romer var svenska medborgare eftersom alla som föddes i Sverige sedan 1900-talets början automatiskt blev det. För dem som var medborgare var det teoretiskt möjligt att rösta. Det fanns inte några antiromska lagar som hindrade dem och de fick rösträtt som alla andra när rösträtten blev allmän och lika. Men, liksom för resande, kunde mantalsskrivningen vara ett problem. Vi vet att den lokala praktiken styrdes både av fördomsfullhet och av en konkret rädsla för att dra på sig fattigvårdskostnader, vilket ofta drabbade kelderash-romer. Det finns exempel på kommuner som hindrat dem från att mantalsskriva sig, vilket därmed uteslöt dem från att rösta. Men det finns också exempel där kelderash-romer har folkbokfört sig och därmed upptagits i röstlängderna och således varit berättigade att rösta.

I slutet av 1950-talet förbättrades kelderash-romernas situation, inte minst 1959 då staten tog ett ekonomiskt ansvar för att inkludera romer. En konsekvens blev att fler romer folkbokfördes och därmed upptogs i röstlängderna.

Kale-romer

Slutligen består den nationella minoritetsgruppen ”romer” av finska romer, eller kale-romer, som kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare under 1950- och 1960-talet. I likhet med andra migranter var de inte svenska medborgare. De hade därför inte rösträtt. Från 1975 kunde de som alla andra utländska medborgare som vistats i landet i mer än tre år i sträck rösta i kommun- och landstingsval.

ANNONS

ANNONS

För alla romska grupperna går det att se en förbättring av livsvillkoren under 1950-talet. Många av de fördomar och den diskriminering som de utsatts för lyftes då av så väl politiker som aktivister. Socialminister Gunnar Sträng underströk i riksdagen år 1952 att romer precis som alla andra hade medborgerliga rättigheter. 1954 upphörde det så kallade invandringsförbud som funnits sedan 1914 och förhindrat romer att röra sig över gränsen. Och 1959 sköt staten till medel för att öka romers mantalsskrivning.

Sverige har alltså inte haft några anti-romska lagar, men en diskriminerande praktik. Hur det faktiskt såg ut, vem som blev mantalsskriven och vem som inte blev det, och i vilken utsträckning romer faktiskt utnyttjade sin rösträtt, det är en fråga för fortsatt forskning.

LÄS MER: Romernas historia

LÄS MER: Sveriges nationella minoriteter

Romer och nationella minoriteter

Romer som grupp

Romer är egentligen ett samlingsnamn på fem grupper: resanderomer/resandefolket, svenska romer (kelderash), finska romer (kale), utomnordiska romer och nyanlända romer. Läs mer på Minoritet.se

Nationella minoriteter

Sedan 2000 har Sverige en så kallad lagstiftning som skyddar nationella minoriteter. I Sverige finns det fem nationella minoriteter: judar, samer, romer, tornedalingar och Sverigefinnar. För att räknas som en nationell minoritet ska gruppen uppfylla vissa kriterier: den ska ha historiska eller långvariga band till Sverige, ha en uttalad samhörighet, en religiös, språklig traditionell och/eller kulturell tillhörighet, och en vilja att bevara sin identitet. Lagen ger skydd för gruppens kultur och språk (jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli). (2000:02 och 2009:724 och 2017/18:199)

Rösträttsstreck

Ett rösträttsstreck är ett annat namn för en begränsning av rösträtten. Dessa begränsningar kunde gälla om du inte hade betalat kommunalskatt, om du var fattig och tog emot socialbidrag, om du inte hade uppnått rätt ålder, om du inte gjort värnplikt eller om du hade begått brott och dömts till fängelse. Läs mer här

 

Text: Jenny Björkman, docent i historia, samordningsdirektör Riksbankens Jubileumsfond och redaktionsmedlem i Demokrati100

Senast uppdaterad: 8 april 2020
Publicerad: 8 april 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

M

Judisk invandring till Sverige i ett historiskt perspektiv

Den 22 juni 1774 anlände Aaron Isaac till Stockholm. Till yrket var han sigillgravör och köpman...

M

När samer fick rösträtt i Sverige

Som svenska medborgare fick samer allmän rösträtt 1918/21. Men precis som för andra nationella...

SO-rummet bok
M

Grupper utan rösträtt under 1800-talet och 1900-talet

Genom historien har individer och grupper stängts ute från politiskt inflytande av olika skäl. Steg...

SO-rummet bok
M

Sveriges första demokratiska riksdagsval

I september 1921 hölls det första demokratiska valet till riksdagens andra kammare. Rösträtten var...

ANNONS

Ämneskategorier

Romernas historia

Romerna är en folkgrupp som utvandrade från Asien till Europa under medeltiden. Romernas historia är delvis kantad av...

Demokratins historia

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt.

Sveriges nationella minoriteter

Sveriges nationella minoriteter utgörs av: samer, Sverigefinnar, romer, Tornedalingar och judar. Bland skolans...

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Minoriteter

Här hittar du material med anknytning till nationella och etniska minoriteter förr och idag.

Sveriges demokratisering

Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...