Karl Knutsson Bonde (ca 1408-1470) levde under en ovanligt turbulent period i Nordens historia (Kalmarunionens tid) och fick uppleva många krig och uppror. Han var under hela sitt liv motståndare till de danska unionskungarna och anslöt sig redan 1434 till Engelbrekt i hans uppror mot den dåvarande danska kungen.
Karl tillhörde en rik och mäktig adelsfamilj och gjorde snabbt karriär. År 1435 blev han marsk, en av rikets högsta militära ledare, och tre år senare utsågs han till svensk riksföreståndare.
Vad är en riksföreståndare?Riksföreståndare var en titel på det ämbete som för första gången förekom 1438-1440 och då uppbars av Karl Knutsson. Riksföreståndaren skulle leda riket när ingen kung fanns. Till ämbetet hörde i allmänhet även förvaltningen av vissa slottslän, t.ex. Stockholm.
|
Under 1440-talet styrde han stora områden i Finland från Viborgs slott. Där byggde han upp en stark egen maktbas med stora jordegendomar, inkomster och anhängare.
Karl blev svensk riksföreståndare 1438 och senare vald till svensk kung hela tre gånger. Han regerade 1448-1457, 1464-1465 och 1467-1470. Att samma person kunde bli kung, avsättas och sedan återvända till tronen flera gånger visar hur osäker kungamakten var i Sverige under 1400-talet.
Karl nöjde sig dessutom inte med den svenska kronan. År 1449 valdes han även till kung av Norge och kröntes i Trondheim. Men kampen om Norge förlorades snart till den danske unionskungen Kristian I. Under de följande åren fick Karl dessutom alltfler motståndare bland svenska stormän och kyrkans ledare. År 1457 tvingades han därför lämna Sverige och fly till Danzig, dagens Gdańsk i Polen.
Men Karl gav inte upp sina anspråk på den svenska kronan. När hans motståndare försvagades kallades han tillbaka och blev kung på nytt 1464. Redan året därpå tvingades han bort igen, men 1467 kunde han återvända en tredje gång. Den här gången behöll han kronan fram till sin död på Stockholms slott 1470. Hans liv blev därmed en nästan ständig kamp om vem som skulle styra Sverige och om landet skulle styras av en svensk kung eller ingå i Kalmarunionen under en dansk unionskung.
Karlskrönikan gjorde kungen till hjälteKarl Knutsson förstod att makt inte bara handlade om soldater, slott och pengar. Det var också viktigt att påverka hur människor uppfattade honom och hans motståndare. Ett viktigt redskap blev Karlskrönikan, en lång berättelse på vers om Sveriges politiska strider under 1400-talet. Krönikan skrevs i Karl Knutssons närhet och framställer honom ofta som en skicklig och rättmätig ledare. Hans motståndare får betydligt sämre behandling. Kung Kristoffer av Bayern framställs exempelvis på ett mycket negativt sätt. Historiker måste därför använda krönikan försiktigt och jämföra den med andra källor. Det gör Karlskrönikan extra intressant för den som studerar historia. Den berättar mycket om 1400-talets maktkamper, men visar samtidigt hur historieskrivning kan användas som propaganda. En källa kan med andra ord vara både värdefull och partisk på samma gång.
|
