Tyskarna slår tillbaka
Den 9 september 1914 anföll tyska trupper den första ryska armén vid de Masuriska sjöarna och inom en vecka tvingades ryssarna retirera, och på två veckor hade den tyska armén besegrat två ryska arméer. De ryska förlusterna i döda, sårade och tillfångatagna uppgick till närmare 300 000 man, och den tyska armén förlorade endast 20 000 man. Naturligtvis var tyskarna nöjda med dessa framgångar, men de visste att Ryssland med sina 170 miljoner invånare kunde mobilisera nya arméer.
Österrike går till offensiv
I augusti 1914 gick Österrike till attack mot Serbien och det blev hårda strider eftersom serberna var krigsvana efter flera krig på Balkan. Österrike lyckades dock inta Belgrad, men förlusterna för Österrike var stora, 150 000 man i dödade, sårade eller tillfångatagna. Den 23 augusti gick österrikarna även till attack mot ryssarna där man vann terräng även om förlusterna på denna front också var stora, hela 350 000 man.
Ryssland drabbades dock av de största förlusterna i kriget mot Tyskland och Österrike. Under 1914 förlorade Ryssland hela en miljon man i döda, sårade eller tillfångatagna.
Turkiets dubbelspel
Före första världskriget spelade Turkiet ett dubbelspel. Regeringen sökte stöd hos britterna för att stärka sin flotta. Samtidigt tog man kontakt med tyskarna för att modernisera den turkiska armén.
När kriget bröt ut undertecknade den turkiska regeringen en hemlig överenskommelse med Tyskland som riktade sig mot Ryssland, det Osmanska rikets traditionella fiende.
Samtidigt väntade den turkiska allmänheten på två krigsfartyg som hade beställts av engelsmännen. Fartygen hade bekostats genom insamling bland allmänheten, men när första världskriget började vägrade britterna att leverera fartygen. Det resulterade i att Tyskland skänkte två krigsfartyg till Turkiet och brittiska diplomater i Turkiet utvisades.
Den 29 oktober 1914 bombade turkarna med sina två tyska krigsfartyg ryska hamnar, däribland Odessa och Sevastopol. Ryssland svarade genom att förklara krig mot Turkiet och följdes under den första veckan i september av Frankrike och Storbritannien. Den osmanske sultanen, Mehmed V, utropade den 11 oktober ett heligt krig (jihad) och uppmanade alla musliner i de brittiska, tyska och ryska imperierna att revoltera.
Egypten
Egypten som var en del av det Osmanska riket styrdes nominellt av härskaren Abbas Hilmi II som satt i Turkiet uppmanade egyptierna att förena sig i jihad mot brittiska ockupationen av deras land. Storbritannien svarade med att förklara Egypten för ett brittiskt protektorat och avsattes Abbas till förmån för hans farbror.
