Lätta fakta om första världskrigets stridsflyg

När första världskriget började hade flera länder skaffat sig militärflyg. Flygplanen var i allmänhet tvåsitsiga plan med en motorstyrka på omkring 100 hästkrafter. Det var en konstruktion av trä och tyg med en öppen sittbrunn. I augusti 1914 hade tyskarna omkring 250 flygplan och Frankrike hade betydligt färre flygplan. Britterna i sin tur släpade efter både fransmän och tyskar.
L

Tyska Fokkerplan som anfaller en brittisk skvadron. Målning av Michael Zeno Diemer, 1918

Flyget användes först till spaning

I krigets början använde man planen för spaning. Engelsmannen William Douglas beskrev sin första spaningstur så här: ”Första gången jag någonsin mötte ett tyskt plan i luften var både föraren och jag helt obeväpnade. Vi vinkade åt fienden och fienden gjorde likadant. Vid den här tiden tyckte jag inte att det var på något sätt löjligt. Men efteråt tog jag bara för säkerhets skull alltid med mig en karbin upp i luften”.

De första piloterna var utrustade med pistoler men sedan började man använda bomber och handgranater. Man använde också stålpilar för att anfalla markmål. Stålpilarna hälldes ur burkar med 500 i varje över fientligt kavalleri. Men i praktiken var de närmast värdelösa då hästarna var mer rädda för bullret från flygplanen. Senare under kriget utrustades flygplanen med kulsprutor och bomber.

ANNONS

ANNONS

Farlig att vara stridspilot

I början av kriget fick flygarna ungefär samma respekt som dagens astronauter möter. Deras maskiner var så primitiva att piloterna ofta riskerade sina liv genom att över huvud taget ge sig till väders med dem.  Motorer brukade strejka, vingar trilla av, och i början använde man inte fallskärmar.

Första världskrigets luftstrider var korta, högst 10-15 minuter. Men det var upp till 100 plan inblandade och förlusterna var alltid stora, mest därför att planen krockade med varandra. En stridsflygares medellivslängd uppskattades till mindre än 15 timmar i luften över fronten. Därför fick flygarna en privilegierad ställning inom den militära hierarkin.

Fokkerplanen

Den i Holland födde ingenjören Anthony Fokker tog fram omkring 40 olika typer av flygplan åt Tyskland under kriget. Det första serieproducerade Fokkerplanet var Fokker Eindecker som var ett ensitsigt monoplan med en motor på 80 eller 100 hästkrafter och hade en spännvidd på nio meter och vägde 400 kilo. Planet kunde stiga till 1 000 meter på fem minuter och marschhastigheten var 120 kilometer.

Med den synkroniserade kulsprutan vann tyskarna luftherraväldet under hösten 1915 och engelsmännen kallade denna fas av kriget för ”Fokkerplågan” och sig själva för ”Fokkerföda”.  Under denna tid var de engelska planen obeväpnade eller medförde handriktade kulsprutor. Eftersom tyskarna var först med synkroniserade kulsprutor förbjöds de tyska flygarna att korsa ingenmansland för att inte riskera att bli nedskjutna på fientligt område så att tekniken kunde kopieras av fienden. Först i april 1916 lyckades britterna komma över en nedskjuten Fokker och då kunde de se hur tyskarna hade lyckats konstruera en synkroniserad kulspruta

Besättning på en zeppelinare
Bild: Bildarchiv Preussischer Kulturbesitz
Besättning på en tysk zeppelinare. Målning av Felix Schwormstädt , 1917.

Zeppelinare - luftens giganter

En zeppelinare är ett stelt luftskepp, en motordriven gasballong baserad på ett metallskelett klätt med duk. Under första världskriget användes de främst för spaning. Ett tag utlöste zeppelinarna korvbrist i Tyskland. Den tyska krigsledningen förbjöd under vissa perioder försäljning av korv, eftersom samma material, kotarmar, som användes för att göra bratwurst även behövdes till zeppelinarballongerna. Det gick åt inälvor från inte mindre än 250 000 kor för ett enda luftskepp.

Fördelen med en zeppelinare var att de kunde nå höjder (över 7 000 meter) dit flygplanen inte klarade av och dessutom kunde de lastas med 1 000 kilo bomber. Nackdelen var att de var sårbara för eld från marken. Zeppelinarna var fyllda med lättantändlig vätgas. Det hände ganska ofta att luftskeppen träffades av skott och började läcka gas, men de fattade oftast inte eld. Men 1915 lyckades den brittiske piloten Reginald Warneford sätta det tyska luftskeppet LZ 37 i brand över Gent i Belgien. Han flög över luftskeppet och släppte en bomb på det. Hans egen motor stannade under manövern, men han lyckades ändå  landa i ett fientligt område, få igång motorn och ta sig hem igen. Warneford fick Victoriakorset för sin insats.

ANNONS

ANNONS

Det var först när engelsmännen började använda brandammunition mot zeppelinarna i början av 1916 som de kunde förstöra dem. Tidigare hade man försökt bomba dem, men det var svårt.

Zeppelinarna användes främst för spaning. Under de fyra år som kriget pågick gjorde de sammanlagt mer än 1 200 spaningsflygningar. Men de användes ibland för bombning av stora städer som Paris och London. 550 civila fick sätta livet till under de bombräder som Zeppelinarna gjorde i Storbritannien, men tyskarna tog dem ur tjänst då fem zeppelinare sköts ner över England i september 1916.

Utvecklingen gick framåt under krigets gång

Utvecklingen av flygplan gick snabbt framåt och 1918 var jaktplanen helt annorlunda än de varit 1915. Planen blev snabbare och mer säkra och kulsprutorna blev mer effektiva.

Luftherraväldet bytte ofta sida under krigets lopp. 1916 var de tyska planen mer effektiva än fransmännens plan. Antalet plan i luften ökade hela tiden.

1918 började flyget spela en viktig roll på västfronten där över 8 000 flygplan var i aktion.

I förhållande till antalet verksamma flygare var andelen förluster hög. Bland de 22 000 brittiska flygarna låg den över 50 procent. En anledning till de höga förlusterna var att bruket av fallskärm var ovanligt, de ansågs vara för tunga i flygplan. Dessutom fruktade generalerna att fallskärmar skulle locka piloterna att i onödan överge sina plan, men tyskarna införde dem mot slutet av kriget.

LÄS MER: Röde baronen - första världskrigets främsta flygaräss

LÄS MER: Första världskriget

LÄS MER: Vapen under första världskriget

 

Litteratur:
John Ellis, Fasornas krig, Fischer, 2009
HP Willmott, Första världskriget, Bonnier Fakta, 2012
RG Grant, Stora boken om första världskriget, Fischer, 2013
John Keegan, Det första världskriget, Natur och kultur, 1998
Hanson W Baldwin, Första världskriget, Wahlström & Widstrand, 1963
 

Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare

Senast uppdaterad: 9 september 2020
Publicerad: 8 september 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

S

Novemberrevolutionen i Tyskland 1918 och bakgrunden till dolkstötslegenden

I första världskrigets slutskede när det stod klart att Tyskland inte skulle kunna vinna kriget,...

M

Mordet på Franz Ferdinand - gnistan som tände en världsbrand

Det var nära att mordet på ärkehertig Franz Ferdinand i Sarajevo juni 1914 inte lyckades. En...

S

Matbrist och ransonering vid hemmafronten under första och andra världskriget

Kejsar Napoleon fällde en gång det bekanta yttrandet att ”en armé marscherar på sin mage”. En...

S

Var första världskriget oundvikligt?

1914 var Europas stormakter indragna i ett komplicerat allianssystem (med två block) som en...

ANNONS

Ämneskategorier

Första världskriget

Alla trodde på ett kort krig, men kriget blev ett världskrig som varade i över fyra år (1914-1918) och kostade omkring...

Relaterade taggar

Flygkrig

Första världskriget När första världskriget började hade flera länder skaffat sig militärflyg....

Vapen

Lika länge som det har funnits människor så har det funnits vapen av olika former. De forntida...