Slaget vid Verdun – första världskrigets längsta och blodigaste slag

klocka
Lästid 8 minuter
Slaget vid Verdun var första världskrigets längsta och blodigaste slag. Det ägde rum under tio månader, mellan den 21 februari 1916 och slutade först den 18 december samma år.
M
Artikel
Trupper som springer med gevär och bajonett.

Franskt bajonettanfall 1916.

Tyskarnas plan

Mot slutet av 1915 presenterade den tyske generalstabschefen Erich von Falkenhayn sin strategi inför det kommande året för kejsar Wilhelm II. Planen bestod i att tvinga Frankrike till ett omfattande slag och därmed stora franska förluster så att de tvingades kapitulera.

Målet var att anfalla staden Verdun eftersom det var en känsloviktig stad för fransmännen. Verdun hade sedan 1600-talet varit en symbol för det franska försvaret. Syftet var att dra in de franska reserverna i en ”köttkvarn” och förstöra deras armé med artilleriattacker, vilket också nästan lyckades eftersom ungefär tio procent av alla franska soldater som miste livet under första världskriget dog i Verdun.

ANNONS

ANNONS

Falkenhayn hade också ett annat motiv för sin plan. Det var bra för de tyska trupperna moral att ha ett bestämt mål att erövra. Falkenhayn misstänkte nämligen att de annars skulle tappa modet.

Anfallet inleds

Tyskarna inledde attacken mot Verdun den 21 februari 1916 med historiens hittills längsta artilleribeskjutning som varade hela nio timmar. Tyskarna använde en mängd olika kanoner, sammanlagt mer än 1 400 pjäser, bland annat sköt man iväg en explosiv mina på 45 kilo som hade en enorm effekt om den hamnade i en skyttegrav. Man använde också en 42-centimeters haubitser, även kallade ”Tjocka Bertha”. Totalt avfyrades mer än två miljoner granater mot de yttersta franska befästningarna i staden Verdun.

Den 24 februari lyckades tyskarna bryta genom den yttre försvarslinjen för första gången med understöd av eldkastare, och man tog 10 000 fångar och 65 artilleripjäser. Den 25 februari nådde tyskarna det första av de yttre forten (fort Douaumont) kring Verdun och det var ett allvarligt slag för fransmännens moral (se karta).

Pétain tar över

Nu övertog general Philippe Pétain försvaret av Verdun. Problemet med staden Verdun var att det fanns bara en enda landsväg till staden. Pétains första uppgift var att förbättra vägens standard och tusentals arbetare breddade och förstärkte vägen. Det innebar att över 6 000 lastbilar kunde använda vägen varje dag för att förse staden med förnödenheter och omkring 500 000 soldater.

Vägen kom att kallas ”Den heliga vägen” av fransmännen. Pétain ansåg att det var viktigt att soldaterna bara skulle få vara 15 dygn i skyttegravarna innan de ersattes av andra soldater, vilket gav dem tid till vila och återhämtning. Striderna avtog något i slutet av februari men blossade upp igen i mars.

Nya tyska attacker

I mars inledde tyskarna en ny attack mot Verdun. De möttes av de bästa franska soldaterna som fick hjälp av det franska artilleriet. Och attacken blev något av en vändpunkt i försvaret av Verdun. Tyskarna drabbades av en stor katastrof när en fransk granat exploderade i ett tyskt lager på en halv miljon granater. Detta ledde till den största explosionen under hela kriget.

ANNONS

ANNONS

Tyskarnas attacker under april och maj hotade verkligen att ”blöda den franska armén till döds”. När tyskarna intog en postering Cote 304 vid Verdun i maj 1916 var ett av de första kraven från de segrande soldaterna att få dölja stanken från liken.

En fransman som stred på detta avsnitt skrev:

”Vi hade alla i oss stanken från döda kroppar. Brödet vi åt, det stillastående vatten vi drack. Allting vi tog i hade en rutten lukt till följd av att marken omkring oss var bokstavligen fylld av lik”.

Nu avlöstes Pétain av general Robert Nivelle och då började fransmännen få tillbaka sin kampanda. När Pétain var i Verdun var slagordet ”De ska inte ta sig igenom”, nu bestämde sig general Nivelle att gå till offensiv, men tyskarna vann fortfarande mark och den 7 juni kunde tyskarna erövra fortet Vaux.

Tyskar som rensar en skyttegrav med handgranater.
Bild: Gsl
Tyska stormtrupper rycker fram i en erövrad skyttegrav på västfronten.

Franska motattacker

General Nivelle bestämde sig för att gå till offensiv och eftersom han var artilleriofficer medförde det att de franska kanonerna blev mer effektiva. Fransmännens läge förbättrades också eftersom de allierade inledde offensiven vid Somme för att minska trycket på Verdun. Nivelle gick till attack för att ta tillbaka de förlorade forten och den största attacken inträffade den 24 oktober då 170 000 infanterister, 700 kanoner och 150 flygplan var inblandade i striderna och i november lyckades fransmännen ta över forten.

Köttkvarnen

I mitten av december övergav den tyska armén Verdun. Målet med attacken mot Verdun var att dra in de franska trupperna i en ”köttkvarn”. Och nog blev det en köttkvarn, för både tyskar och fransmän. När Verdunoffensiven tog slut hade tyskarna lyckats orsaka enorma franska förluster, inte mindre än 550 000 man. Tyskarna hade själva 450 000 förluster. En fransk soldat sa efter slaget: ”Jag tänkte, om du inte har sett Verdun, har du inte sett något av kriget.

Senare skrev en fransk läkare som tjänstgjorde vid Verdun:

”För en kort tid sedan var döden den grymme främlingen, besökaren med de dämpande fotstegen. Idag är den husets galna hund. Man äter, man dricker bredvid de döda, man sover mitt ibland de döende, man skrattar och man sjunger i sällskap med lik”.

ANNONS

ANNONS

Tillfälliga vapenstillestånd

Stillestånd var vanligast under vissa perioder, exempelvis när det var mycket dåligt väder. En brittisk officer berättade att när det regnade som värst höll båda sidor på att länsa sina skyttegravar och ”Våra män sköt inte fastän de var beordrade att göra det”.

I vissa delar av Flandern träffades de båda sidorna i februari 1915 i ingenmansland utan att några skott avlossades, orsaken var att skyttegravarna var totalt översvämmade.

Ett informellt eldupphör kunde inträffa när man hämtade tillbaka dödade och sårade efter ett anfall. En tysk soldat, Karl Aldag, beskrev en händelse från nyårsafton 1914, då en brittisk officer promenerade genom ingenmansland klockan tre på morgonen och bad att få möjlighet att begrava sina döda. Under de två kommande timmarna lämnade soldaterna sina skyttegravar på båda sidor och utbytte cigaretter, konservburkar och foton.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad var syftet med tyskarnas attack vid Verdun under första världskriget?
     
  2. Vilka försvarsmetoder använde general Philippe Pétain för att förbättra försvaret av Verdun?
     
  3. Hur förändrades tyskarnas taktik under attackerna i april och maj 1916?
     
  4. På vilket sätt bidrog striderna vid Somme till situationen i Verdun?
     
  5. Ge exempel på hur ett vapenstillestånd kunde se ut under första världskriget, baserat på textens beskrivning.
     
  6. Hur stora var förlusterna för tyskarna respektive fransmännen vid slutet av Verdunoffensiven?

 Fundera på:

  1. Resonera kring hur moderna krig förändrats jämfört med första världskrigets strider och taktiker, med exempel som drönare och cyberkrigföring.
     

 

M  LÄS MER: Första världskriget

M  LÄS MER: Första världskriget (artikelserie)

M  LÄS MER: Första världskrigets orsaker

M  LÄS MER: Första världskrigets följder

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.


Litteratur:
John Ellis, Fasornas krig, Fischer, 2009
HP Willmott, Första världskriget, Bonnier Fakta, 2012
RG Grant, Stora boken om första världskriget, Fischer, 2013
John Keegan, Det första världskriget, Natur och kultur, 1998
Hanson W Baldwin, Första världskriget, Wahlström & Widstrand, 1963
R. Chickering, Great War, Total War, Combat and Mobilization on the Western Front 1914-1918, Cambridge University Press, 2006
 

FÖRFATTARE

Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare

Senast uppdaterad: 1 maj 2026
Publicerad: 25 januari 2014

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

SO-rummet bok
M
Målningen visar franska revolutionstrupper i full strid. I mitten står en ledare med utsträckt arm och en bekymrad men beslutsam blick.

Till vapen för revolutionen – när värnplikten föddes i Frankrike

av: Jan-Olof Fallström
2026-08-16
klocka Lästid 28 minuter

År 1793 stod det revolutionära Frankrike inför ett allvarligt hot. Fiendearméer närmade sig landets gränser samtidigt som uppror rasade på hemmaplan. Då fattades ett beslut som skulle förändra både kriget och synen på vem som skulle försvara landet. Hundratusentals unga män kallades in till armén. Många av dem hade aldrig tidigare lämnat sin hembygd. Nu väntade långa marscher, brist på mat och utrustning, sjukdomar och blodiga strider – men också mötet med ett Frankrike de knappt visste fanns. Ur revolutionens massarméer växte en ny tanke fram: soldaten skulle inte längre bara kämpa för en kung, utan som medborgare för sitt land...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M
Porträtt på Charlotte Corday.

Charlotte Corday – mordet som skulle rädda revolutionen

av: Lars Hildingson
2026-08-14
klocka Lästid 26 minuter

Sommaren 1793 reste 24-åriga Charlotte Corday ensam till Paris med en kniv gömd under kläderna. Hon var själv anhängare av revolutionens idéer, men avskydde det växande våldet och hade blivit övertygad om att den radikale journalisten Jean-Paul Marat bar en stor del av skulden. Genom att döda honom trodde hon att hon kunde rädda republiken från fortsatt blodspillan. Istället blev Marat martyr, Charlotte giljotinerades och revolutionen blev ännu våldsammare. Vem var kvinnan bakom ett av franska revolutionens mest berömda mord, och varför var hon beredd att offra sitt eget liv?

+ Läs mer

SO-rummet bok
M
Bilden visar en historisk handkolorerad färggravyr från cirka 1792 som föreställer franska revolutionärer som dansar kring frihetens träd.

Varför blev det revolution i Frankrike?

av: Göran Wadner
2026-08-13
klocka Lästid 18 minuter

Det finns flera förklaringar till franska revolutionen 1789. Somliga historiker har lagt tonvikten vid det orättvisa ståndssamhället, statens dåliga finanser, den höga arbetslösheten och missväxten med följande hungersnöd. Andra har betonat att upplysningsförfattarnas svidande kritik mot ofriheten och att den amerikanska fri- och rättighetsförklaringen skapade revolutionära stämningar bland det franska folket. Alla dessa orsaker är riktiga och bidrog mer eller mindre till revolutionen. Men räcker de som förklaring?

+ Läs mer

SO-rummet bok
M
Del av titelbladet till första bandet.

Encyklopedin – uppslagsverket som utmanade makten

av: Lars Hildingson
2026-08-12
klocka Lästid 21 minuter

Kan ett uppslagsverk vara så farligt att det måste förbjudas? I 1700-talets Frankrike var svaret ja. Denis Diderot och hans medarbetare ville samla så mycket som möjligt av tidens kunskap i ett enda stort verk. Resultatet blev "Den stora Encyklopedin", ett faktarikt verk som samlade kunskap om allt från filosofi och vetenskap till hantverk, teknik och vardagsliv. Men böckerna nöjde sig inte med att förklara hur världen fungerade. De uppmuntrade också människor att använda sitt förnuft, tänka själva och ifrågasätta gamla sanningar. Det oroade både kyrkan och makthavarna, och till slut förbjöds verket. Censuren och de ständiga konflikterna gjorde arbetet allt svårare, och delar av produktionen fick fortsätta i hemlighet. Trots motståndet lyckades Encyklopedin överleva och blev en av upplysningstidens viktigaste symboler för kunskap och rätten att tänka fritt...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M
Livfull gata i Paris, 1700-tal.

Livet på Paris gator under 1700-talet

av: Göran Wadner
2026-08-10
klocka Lästid 15 minuter

1700-talets Paris var en stad fylld av ljud, rörelse och starka kontraster. På de trånga gatorna trängdes försäljare, hantverkare, tiggare, eleganta borgare och hästdragna vagnar, medan kaféer och marknadshallar sjöd av nyheter, skvaller och politiska diskussioner. Seine förde varor genom staden och gav arbete åt många, men både floden och gatorna användes också som avstjälpningsplatser. Bakom det livliga folklivet dolde sig därför ett Paris som ofta var smutsigt, stinkande och långt ifrån bekvämt...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M
En fransk borgarfamilj på en gata.

Stadsliv i 1700-talets Frankrike

av: Göran Wadner
2026-08-10
klocka Lästid 16 minuter

Att flytta från landsbygden till en fransk stad kunde öppna dörren till arbete, handel och ett bättre liv. Men staden var också ett samhälle fyllt av regler, privilegier och tydliga gränser mellan fattiga och rika. Här styrde borgmästare och mäktiga ämbetsmän, hantverkarna organiserades i skrån och den som ville bli fullvärdig borgare kunde få vänta i många år. Till och med maten på värdshusen och vilka familjer som måste ta emot inkvarterade soldater kunde bestämmas av myndigheterna...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Blinda soldater marscherar på rad och håller händerna på mannen framför.

Första världskriget

Alla trodde på ett kort krig, men kriget blev ett världskrig som varade i över fyra år (1914-1918) och kostade omkring...

Hi
Karta

Frankrikes historia

Fördjupa dig i Frankrikes historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Hi
Karta

Tysklands historia

Fördjupa dig i Tysklands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Relaterade taggar

Hi
Bild saknas

Slaget vid Verdun

Slaget vid Verdun utspelade sig mellan 21 februari och 18 december 1916 vid staden Verdun i östra...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Delningen av Tyskland efter andra världskriget

av: Julia, Mattias och Johannes
2018-03-14

Julia, Mattias och Johannes tar sig an hur det gick till när Tyskland delades i (Väst- och Östtyskland efter andra världskriget). Vad hände och varför?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Hitlers och nazisternas väg till makten

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-24

Julia, Mattias och Kristoffer förklarar bakgrunden till att Adolf Hitler och nazisterna kunde ta makten i Tyskland på 1930-talet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till första världskriget

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-01-27

Det är mer än hundra år sedan första världskriget bröt ut. Mattias, Julia och Mattias pratar om orsakerna till att kriget bröt ut - nationalism, imperialism och alliansbyggande nämns, liksom skotten i Sarajevo.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Franska revolutionens orsaker

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-04

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om franska revolutionens orsaker. Vad är en revolution? Vilka orsaker låg bakom franska revolutionen? Här berättas bland annat om upplysningens idéer, franska krig och höjda skatter, om ståndssamhället och hur tredje ståndet krävde rättigheter.

+ Lyssna