Teorier om nationalism - dess ursprung och funktion

Vad är egentligen nationalism? Har den alltid funnits eller har den dykt upp vid någon speciell tidpunkt? I så fall när och varför? Har vi människor kanske skapat nationalismen? Kan man tänka sig ett samhälle helt utan nationalism? Frågorna är många.
S

Under 1800-talet blomstrade nationalromantiken, inte minst inom måleriet. "Midsommardans", målning av Anders Zorn (1860-1920).

Ett svårdefinierat begrepp

Flera forskare har försökt definiera och förklara nationalismen. Något riktigt enhetligt svar kan vi inte få. Många har på senare år skrivit om och framfört sina teorier om nationalismen.

Tre av de mest kända nationalismforskarna är Ernest Gellner, Benedict Anderson och Eric Hobsbawm. Alla tre menar att nationalismen är något som vi människor har konstruerat. Men de skiljer sig ändå åt i sina förklaringar.

Ytterligare en forskare, Michael Walzer, bör nämnas i samband med nationalismen. Han intresserar sig inte så mycket för nationalismens uppkomst, utan mer för relationerna mellan olika etniska grupper.

ANNONS

Från bondby till hel nation

Ernest Gellner säger att nationalismen växte fram i samband med industrialismens genombrott1800-talet. England industrialiserades tidigt - i slutet på 1700-talet. Sveriges industriella genombrott inträffade inte förrän omkring 1870. Medan jordbruket var den helt dominerande näringen bodde folk i sina byar och kände inte till eller brydde sig inte så mycket om vad som hände några mil bort. Det var den närmaste kretsen man kände gemenskap med och varje by utvecklade sin egen lokala kultur.

Men industrialismen, menar Gellner, krävde en annan slags människa. Nu behövdes en mängd arbetare till städernas industrier. Dessa arbetare måste kunna passa tider och kunna läsa skrivna instruktioner. Därför blev också utbildningen viktig. Det var också väsentligt att alla fick samma utbildning så att arbetskraften kunde flyttas från ett ställe till ett annat utan problem. Skolan blev av den anledningen en nationell angelägenhet. Arbetarna skulle också inpräntas en känsla för och lojalitet mot hela nationen. Industrierna krävde storskalighet och flexibel arbetskraft. Industriledarna, de politiska makthavarna, skolorna, dagstidningarna alla hjälptes de åt att bygga upp en allt starkare nationalkänsla. Man åstadkom detta genom att inpränta det gemensamma kulturarvet, de gemensamma traditionerna, den gemensamma historien, det gemensamma språket och så vidare.

För att ena nationen påstår man alltså att den sedan många århundraden varit enig och att individerna hela tiden haft en stark nationalkänsla. Enligt Gellner så är detta bara en medveten konstruktion. Nationerna var tidigare inte alls enhetliga utan splittrade i en mängd lokalsamhällen som i själva verket kände sig ganska främmande för varandra. Gellner anser således att nationalismen delvis konstruerats med hjälp av en falsk historiebeskrivning.

Gellner har skrivit om detta i sin bok Nations and nationalism som kom ut 1983. Vi kan prova att överföra hans tankar på dagens Europa. Idag är det EU som kräver större enheter än de enskilda nationerna. Då skulle vi få lära oss att Europa alltid har varit enat och att alla som bott i Europa i första hand känt sig som européer. Så småningom skulle vi kanske tro på det och glömma bort nationalismen till förmån för européismen.

Från Gustav Vasa till Michael Jackson

Benedict Anderson anser att nationalism huvudsakligen bygger på en känsla av gemenskap snarare än på verklig gemenskap. Anderson skrev också en bok om nationalism 1983. Han kallade den Imagined communities. På svenska har den översatts till Den föreställda gemenskapen.

ANNONS

Anderson menar att nationalism bygger på en känsla av gemenskap och samhörighet mellan medborgare inom en nation. Men egentligen existerar inte någon nationell gemenskap, säger Anderson. Den är bara en "föreställd" eller "tänkt" gemenskap. Vi kan ta Sverige som exempel. Varje enskild svensk kommer under sin livstid bara att lära känna eller höra talas om en liten bråkdel av alla sina landsmän. Ändå är varje svensk medveten om och känner samhörighet med alla andra svenskar. Gemenskapen finns alltså inte i verkligheten utan bara i vårt medvetande, anser Anderson. Han menar vidare att det är det tryckta ordet, det vill säga böcker och tidningar, som möjliggjort denna "föreställda gemenskap".

När vi läser vår morgontidning, säger Anderson, så vet vi att en stor mängd landsmän precis samtidigt läser precis samma ord. Medvetandet om detta faktum inger oss en gemenskapskänsla. Vare sig vi läser en roman eller ett tidningsreportage så kan själva innehållet i texten också stärka känslan av samhörighet. Vi kan identifiera oss med personerna som beskrivs, vi känner igen oss i handlingen, vi känner igen företeelser som är typiska för just vårt land.

Genom skrivna, massproducerade texter på just vårt språk bygger vi upp en gemensam referensram, menar Anderson. Idag fyller förstås t.ex. TV precis samma funktion. Genom de tittarmätningar som görs vet vi ju numera till och med ganska väl hur många tusen som brukar titta på samma program som vi själva tittar på.

Dina far- och morföräldrar tittade under 1960-talet på Hylands hörna. Det gjorde en mycket stor del av svenska folket. Idag tittar de kanske, liksom så många i Sverige, på t.ex. Allsång på Skansen. Båda programmen är typiskt svenska och fungerar som en nationellt enande kraft.

På 1970-talet satt en stor del av svenska folket och hejade på Ingemar Stenmark i slalombacken eller Björn Borg på tennisbanan. Båda blev snabbt nationella kultfigurer. Även personer som normalt aldrig tittade på sportprogram, satt klistrade vid TV:n och höll tummarna just när Stenmark eller Borg tävlade. De har blivit moderna nationella myter.

Hur använder du och de flesta i din generation internet? Vad tittar ni på i TV? Amerikanska program, popkonserter och thrillers? Om alla huvudsakligen gör likadant, kommer vi då att få en annan typ av nationalkänsla? Kommer vi då att känna samhörighet med USA eller kanske med hela världen? Michael Jackson tillhör också de moderna mytfigurerna. Men han är inte nationell utan internationell.

En gång i tiden, under 1800-talet och i början av 1900-talet, läste alla svenskar om Engelbrekt och Gustav Vasa, om Gustav II Adolf och Karl XII. Berättelser om dem fanns i tidningar, skolböcker, dikter och romaner. Alla fick på så sätt tillgång till berättelserna.

Hos alla som ser på samma TV-program eller läser samma tidningar eller romaner skapas en känsla av gemensamhet. Så är det idag och så var det på 1800-talet.

Eric Hobsbawm har i boken Nations and nationalism since 1780, utgiven 1990, redogjort för sina tankar om nationalism. I stort sett har han samma åsikter som Gellner. Men han betonar också, precis som Anderson, starkt språkets betydelse för nationalismen.

ANNONS

Kvotering?

Michael Waltzer tror på ett samhälle där varje etnisk grupp har sina egna skolor, kyrkor med mera. Bara då blir det jämlikhet mellan grupperna. Jämlikhet mellan grupper av olika ras, religion eller jämställdhet mellan kön är viktigare än jämlikhet mellan individer, menar han. Man kan säga att Walzer förespråkar kvotering. Vad innebär kvotering? Om invandrare eller kvinnor diskrimineras på arbetsmarknaden kan kvotering vara ett sätt att lösa problemet. Man bestämmer helt enkelt att av varje yrkesgrupp ska en viss andel utgöras av kvinnor, en viss andel ska utgöras av invandrare osv. Olika nationella minoriteter som annars har svårigheter att göra sig hörda skulle på detta sätt få sin chans.

Men alla är naturligtvis inte överens om att kvoteringar är ett bra sätt att lösa problem med motsättningar mellan olika grupper. Kanske leder kvoteringar till helt andra problem. Kanske ökar de rent av motsättningarna och hindrar förståelse mellan grupperna? Diskussionerna om kvoteringar hänger samman med diskussioner om invandrares assimilering eller integrering, det vill säga hur de ska anpassa sig till sitt nya hemland. Inte minst här i Sverige debatteras de här frågorna ofta i tidningar och TV. Vissa hävdar att invandrare helt bör assimileras i det svenska samhället, dvs helt försvenskas. Invandrare bör i så fall tillägna sig den svenska kulturen, det svenska språket, det svenska sättet att leva.

Andra åter betonar vikten av att invandrare behåller sitt språk, sina traditioner, sin kultur. Invandrare från samma land bör hålla ihop och kunna särskiljas såväl från andra invandrare som från infödda svenskar. Varje grupp måste få behålla sin ursprungliga identitet.

Vi vet att det hos oss finns spänningar dels mellan olika invandrargrupper, dels mellan infödda svenskar och invandrare. Samma problem finns i många andra länder. På vilket sätt kan man minska främlingsfientligheten, religionsmotsättningarna i samhället? Hur ska man behandla jämställdhetsfrågor och identitetsfrågor på ett tillfredsställande sätt? Många har åsikter men någon enkel lösning på problemen verkar svår att hitta.
 

Historiska myter

Alla länder har ett antal historiska hjältar och hjältinnor och de utgör ett viktigt inslag i nationalismen. Ofta har dessa hjältar bekrigat eller sökt frigöra sig från förtryckare som haft sin hemvist hos andra folk. Stundtals har ett lands hjälte blivit ett annat lands skurk. Idag kan vi se med distans på de historiska hjältestriderna och betrakta dem som vackra eller spännande sagor. De gamla hjältekamperna har alltså ett kulturhistoriskt värde för oss. Vi kan uppskatta alla länders historia. Att vårt eget folk i historisk tid triumferat över andra folk väcker inte längre några stormande segerkänslor. Något sådant sker bara om vårt fotbollslag skulle vinna en landskamp.

Men de gamla historiska myterna och legenderna, vare sig de är sanna eller ej, tillhör vårt kulturella arv. De har även en gång i tiden varit nationsgrundande. Vad man slås av är också likheten i olika länders hjältehistorier. Tillsammans utgör de nu folkens gemensamma kulturskatter. Vare sig vi turistar i det egna eller något annat land fascineras vi av slott och byggnader eller historiska spel förknippade med respektive lands historia.
 

LÄS MER: Nationalismens historia

LÄS MER: 1800-talet och nationalismen i Sverige (artikelserie)

LÄS MER: Nationalism

LÄS MER: Nationalism och imperialism 1815-1914

PODCAST: Stater och nationer

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad är nationalism enligt texten?
     
  2. Vad säger Ernest Gellner om nationalismens uppkomst och dess koppling till industrialismen?
     
  3. Beskriv Benedict Andersons teori om "föreställd gemenskap".
     
  4. Media som tidningar och TV bidrar till nationalism. Motivera.

Diskutera:

  1. Tror du att det är möjligt att ha ett samhälle helt utan nationalism? Förklara varför eller varför inte.

Ta reda på:

  1. Ge några exempel på hur olika länder har använt sig av nationalism i sin historia. Finns det exempel där det har lett till positiva eller negativa konsekvenser?
     

 

Litteratur:

Benedict Anderson, Den föreställda gemenskapen, Daidalos, 1996

Ernest Gellner, Nations and nationalism, Blackwell, 1983

Eric Hobsbawm, Nations and nationalism since 1780, Cambridge Univ. Press, 1990

Michael Walzer, Spheres of justice, Basic Books, 1983

 

Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare

Senast uppdaterad: 1 november 2023
Publicerad: 4 september 2015

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
S
Qingdynastin

Qingdynastin (1644-1912)

Qing blev Kinas sista kejsardynasti och upprättades av ett invaderande folk som dock ansträngde sig...

M
MLK i talarstolen

Svart kamp i sydstaterna

De svartas kamp för jämlikhet i USA, särskilt i sydstaterna, ledde under andra hälften av 1900-...

M

Gandhi inleder sin långa resa som frihetskämpe

Natten den 7 juni 1893 kastades den unge advokaten Mohandas Gandhi av tåget under en resa i...

M

Gavrilo Princip ångrar ingenting

Den österrikiske tronföljaren Franz Ferdinand och hans fru Sophie besökte Sarajevo den 28 juni 1914...

S

Kolonierna - en god affär?

Att kolonierna blev en god affär för de allra flesta entreprenörer och bolag som verkade där är...

SO-rummet bok
S

Synen på invandring och medborgarskap i Sverige - 1800-talet och framåt

Den franska revolutionen och utvecklingen under tidigt 1800-tal blev en vattendelare i...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Nationalismens historia

Nationalism är ett tankesystem som bygger på idén om en särskild gemenskap inom nationens gränser. Från och med 1800-...

Sh

Rasism och främlingsfientlighet

Rasism och främlingsfientlighet grundar sig på idén om att mänskligheten kan delas in i grupper som är olika mycket...

Sh

Nationalism

Vad är egentligen nationalism? Har den alltid funnits eller har den dykt upp vid någon speciell tidpunkt? I så fall när...

Hi

Nationalism och imperialism

Nationalismens och imperialismens tidevarv (1815-1914) då Europa styrde världen.

Relaterade taggar

Hi
Idé

Idéhistoria

Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...

Hi
bok i ett landskap

Ideologier

En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Stater och nationer

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-10-11

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om vad en stat och vad en nation är - och hur det går till när nya stater bildas.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nationaldag

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-06-01

Julia, Mattias och Kristoffer ger sig på att förklara varför och hur vi firar Sveriges nationaldag?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till första världskriget

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-01-27

Det är mer än hundra år sedan första världskriget bröt ut. Mattias, Julia och Mattias pratar om orsakerna till att kriget bröt ut - nationalism, imperialism och alliansbyggande nämns, liksom skotten i Sarajevo.

+ Lyssna