Förbudsomröstningen var Sveriges första nationella rådgivande folkomröstning och hölls den 27 augusti 1922. Väljarna skulle ta ställning till om ett fullständigt förbud mot rusdrycker skulle införas. Alkoholförsäljningen reglerades redan genom Brattsystemet. Det innebar att den som hade fått en s.k. motbok kunde köpa en bestämd mängd vin och sprit, och inköpen skrevs in i boken.
Omröstningsresultatet blev mycket jämnt. Även om valdeltagandet var lågt (55 procent av de röstberättigade) kan det sägas vara överraskande att 49 procent av de röstande sa ja till ett förbud. Kampanjen har gått till historien genom bland annat tecknaren och författaren Albert Engströms affisch ”Kräftor kräva dessa drycker”, som uppmanade väljarna att rösta nej.
Efter omröstningen övergavs planerna på ett fullständigt förbud. Brattsystemet och motboken blev istället kvar fram till 1955. Systemet kritiserades efterhand för att vara orättvist. Hur mycket en person fick köpa påverkades bland annat av kön, inkomst och ställning i samhället, och många människor fick ingen motbok alls.
Kvinnor och män röstade olikaKvinnor och män fick rösta med olika valsedlar, så att deras röster kunde räknas var för sig. Omkring 59 procent av kvinnorna röstade ja till ett förbud, medan ungefär lika stor andel av männen röstade nej. Nästan 150 000 fler män än kvinnor deltog i omröstningen. Därför vann nejsidan med knapp marginal.
|
M LÄS MER: Folkomröstningar
S LÄS MER: ATP-striden (1957)
S LÄS MER: Kärnkraftsfrågan (1980)
S LÄS MER: EU-omröstningen
M PODCAST: Folkomröstningar i Sverige
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (utg. av Bonnier Alba).
