Lars Levi Læstadius
Lars Levi Læstadius (1800-1861) var en predikant inom väckelserörelsen. Efter en fattig barndom läste han först till botanist och senare till präst i Uppsala och blev 1826 pastor i Karesuando, 1849 kyrkoherde i Pajala. Efter en sjukdom genomgick han, delvis påverkad av läsaren och sameflickan Maria Clemensdotter, en religiös kris. Han inspirerade sedan en väckelserörelse byggd på inre samhörighet, offentlig bikt och extatiska känsloutbrott.
Det talade ordet stod i centrum för Læstadius som ofta använde grovt språk; han dundrade mot "horbockar och fyllhundar" i det av brännvin härjade Lappland.
Med sitt långa ovårdade hår, sin slitna pälskappa och sin känslofulla stil drog han stora åhörarskaror, särskilt bland samer och finsktalande som övergav sina sockenkyrkor för Læstadius skull.
Kyrkan såg med oro på förkunnelsen som bröt mot äldre kyrkliga hierarkier. Læstadius var dock konservativ och predikade i luthersk och pietistisk anda om lydnad under lagarna.
LÄS MER: Husförhör, kyrklig kontroll och väckelserörelsernas framväxt
LÄS MER: Väckelserörelsen under 1800-talet
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här nedan hittar du material som kan relateras till Lars Levi Læstadius.
ANNONS
ANNONS
Artiklar om Lars Levi Læstadius
Samerna - från trumman till korset
Vår kunskap om samisk religion grundar sig på en levande folktradition, berättelser från 1600- och 1700-talens missionärer, arkeologiska utgrävningar och den samiska trumman med sin rika men svårtolkade teckenvärld. Nåjden var samernas motsvarighet till de afrikanska folkens medicinman och de sibiriska folkens shaman. Hans själ frigjorde sig under extas från kroppen för att besöka avlägsna världar, där gudar och andar bodde...
Väckelserörelsen under 1800-talet
1800-talet var ett samhälle i förvandling. Under perioden tilltog den sekularisering som inletts under upplysningen. Individen frigjorde sig än mer från auktoriteter - från kyrkan och staten. Under 1800-talet förändrades dessutom det svenska samhället - jordbrukarsamhället började förvandlas till ett industrisamhälle. I takt med att kyrkans inflytande försvagades växte i de nya industrisamhällena fram ett behov av nya former för gemenskap och samarbete. Detta är en del av bakgrunden till de stora folkrörelsernas uppkomst under 1800-talets senare del. Väckelserörelsen var en av de mest betydelsefulla folkrörelserna...
Husförhör, kyrklig kontroll och väckelserörelsernas framväxt
I mitten av 1800-talet hade kyrkan och prästerna stor makt. Alla som bodde i Sverige måste tillhöra den evangelisk-lutherska statskyrkan. Alla böcker som trycktes i landet måste klara statens censur. Det som inte stod i överensstämmelse med den lutherska läran fick inte spridas...
Länkar om Lars Levi Læstadius
Väckelserörelsens historia
Artikel i tidningen Populär Historia där Daniel Braw berättar om när tron blev en privatsak. Väckelsen utgör en central del av den svenska 1800-talshistorien. Vid seklets ingång fanns en enda kyrka i landet, med monopol på förkunnelsen. Vid århundradets slut fanns flera trossamfund att välja mellan och religiositet hade i allt större utsträckning blivit en privat angelägenhet.
Frikyrkornas framväxt på 1800-talet
Genomgång (10:34 min) av SO-läraren Mikael Bruér om frikyrkornas framväxt och särdrag. Här berättas bl.a. om pietismen och om 1800-talets nya religiösa rörelser samt vägen till religionsfrihet i Sverige.
Väckelse och frikyrklighet i Sverige på 1800-talet
Avsnitt på Yvonne Sjöstrands webbplats om religion och livsåskådning där du kan läsa om väckelserörelsen och frikyrkorna i Sverige under 1800-talet. Materialet är anpassat för elever på gymnasiet.