Martin Luther och inledningen på reformationen
Den 31 oktober 1517 spikade Luther upp sina 95 teser - en händelse som blev startskottet till reformationen.
Martin Luther i förhör
Känslan av antiklimax var uppenbar. Här hade hela det tysk-romerska rikets överhet samlats under stor förväntan. Och nu stod han till sist framför dem, Martin Luther, predikanten vars ord hade fått så många att lyssna, och kyrkan och påven i Rom att vända sig mot honom. Han hade varit så stridbar i sina skrifter, så uppenbart uppviglande – men när det kom till kritan tycktes han vara på väg att ge vika. Eller?
Det var den 18 april år 1521, i det kejserliga palatset i staden Worms vid floden Rhen. På ett bord framför den då 37-årige Luther hade man lagt alla hans skrifter. Nå, löd frågan, erkänner du att detta är dina böcker? Och i så fall, står du för vad som är skrivet i dem eller är det något du vill återkalla?
Martin Luther tvekade. Med låg, ostadig röst svarade han ja på den första frågan. Böckerna var hans. Men den andra frågan … om han stod för vad han skrivit, det kunde han inte svara på genast, förklarade han. Han behövde tid att tänka på saken.
Hotades med bannlysning
En intensiv diskussion bröt ut. Man kunde tycka att Martin Luther borde ha hunnit tänka färdigt. Mer än ett år hade gått sedan påven första gången hotade honom med bannlysning om han inte tog tillbaka och modifierade 41 meningar i sina olika skrifter, bland annat de i efterhand så berömda 95 teserna, där han angrep kyrkans avlatshandel (försäljningen av dokument som ansågs kunna förkorta tiden som de avlidnas själar tvingades tillbringa i skärselden). Detta hot hade han inte brytt sig om, och när påvens bannlysning till sist hade kommit, hade han offentligt bränt dokumentet på bål.
Användbara begrepp
Avlatshandeln: Prästerna fick sälja bevis på syndernas förlåtelse till enskilda individer. Bevisen kallades avlatsbrev. Med avlatsbrev kunde rika människor köpa sig en plats i himlen.
Bannlysning: Uteslutning ur kyrkans gemenskap. Bannlysning användes inom kyrkan som straff för allvarliga förseelser (dödssynder) såsom villolära, ogudaktigt leverne eller ohörsamhet mot kyrkans myndighet. Bannlysning innebar att man inte kunde få en plats i himlen efter döden.
Fredlös: Ett strängt straff som innebar att den dömde blev utstött och rättslös, och därför inte längre skyddades av landets lagar.
Reform (era) innebär omforma, omgestalta, förbättra och förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället. I länder som genomförde den s.k. reformationen innebar det främst att kyrkans organisation och detaljer kring kristendomens utförande förändrades, t.ex. riter, regler och andra praktiska detaljer.
Riskerade att bli fredlös
Den kyrkliga makten hade således redan dömt Luther. Nu var det den världsligas tur. Om även kejsaren, Karl V, fann honom skyldig, skulle han förklaras fredlös i hela det tyska riket. Var det därför han tvekade? För att han trots allt var rädd för vad som skulle hända med honom?
Till sist beslöt sig furstarna för att ge Martin Luther en dags betänketid. Förhöret avbröts. Mannen som var dagens huvudperson och vars rykte hade fått så stora folksamlingar att trängas kring palatset att det var svårt att överhuvudtaget röra sig på gatorna, gavs tillstånd att dra sig tillbaka.
Kritiken mot påvedömet och kyrkan var nödvändig
Under natten och nästa morgon fick Martin Luther gång på gång besök av vänner som uppmanade honom att stå fast. Kritiken mot påvedömet och kyrkan var nödvändig och sann. Han hade många allierade som skulle skydda honom. Något nytt höll på att skapas; han fick inte ge efter nu, innan allt hade börjat på allvar.
För om han gjorde det, om han gjorde avbön och erkände påvens auktoritet, då var risken uppenbar att allt skulle vara över innan det ens hade startat. Då skulle Martin Luther och alla de som redan samlats kring honom försvinna in bland historieböckernas bisatser. Han skulle ses som bara en i raden av män som kritiserat kyrkan för dess maktfullkomlighet och girighet, dess oförmåga att anpassa sig till nya tankar och idéer.
I juni 1520 varnade påven Luther genom en påvlig bulla att han riskerade bannlysning om han inte tog tillbaka kritiken mot påvedömet och kyrkan. Luther lät senare - den 10 december - bränna den påvliga bullan, vilket medförde att han några veckor därefter blev bannlyst av påven.
Många innan honom hade tystats genom att de i rädsla för straff fogade in sig i ledet eller genom att de mindre uppror som ibland startade slogs ner med brutalt våld.
Inte särskilt mycket talade för att just Martin Luther skulle bli den som välte kyrkans koloss upp och ner. Men om han stod emot trycket denna dag, då fanns i varje fall chansen. Då skulle han kunna bli det baner som motståndet mot påvedömet kunde samlas under.
Martin Luther ändrade sig inte
Sent nästa eftermiddag fördes Martin Luther återigen till palatset. Han tillfrågades om sitt slutgiltiga svar. Luther inledde då en lång utläggning, först på tyska, sedan på latin. Han delade in sina skrifter i tre delar: de som var okontroversiella, de som var skrivna mot påvens styre och som han inte kunde ta tillbaka utan att stödja vad han kallade ”den påvliga tyrannin” samt de som han skrivit gentemot enskilda personer – i några av dessa hade han kanske uttryckt sig alltför våldsamt …
Utfrågaren blev otålig. Kom till saken! Tar du tillbaka din undervisning eller inte?
Då, till sist, tog Martin Luther steget. Han förklarade att han inte kunde ändra sig, om han inte blev överbevisad av Bibeln, ”eller av sunt förnuft”. Påvens ord räckte inte, menade han. Inte heller vad andra myndigheter sa, ”eftersom det är väl känt att de ofta misstagit sig och motsagt sig själva”. Nej, fortsatte han, betydligt kaxigare nu: ”Jag kan inte och kommer inte att göra avbön för något, eftersom det varken är säkert eller rätt att gå emot sitt samvete. Gud hjälpe mig. Amen.”
Så var tärningen kastad. Kejsaren lät meddela att Martin Luther skulle bli bannlyst. Alla hans skrifter förbjöds och en arresteringsorder utfärdades.
Men motståndet hade fått sin ledare. Luther gömdes undan på en borg, under täcknamnet Junker Jörg.
Reformationen splittrade kyrkan och inledde en era av krig
Under de kommande åren skulle det visa sig att många politiska makthavare insåg att ett gyllene tillfälle hade dykt upp. Man kunde använda Luthers lära för att skära av banden med kyrkan i Rom som man ändå länge hade velat bli av med. En kyrklig revolution spreds över Europa, och den era som kallas reformationen var inledd.
Under de kommande decennierna skulle kyrkan klyvas och hela länder delas upp efter nya religiösa skiljelinjer. På många sätt var det en fruktansvärd tid som följde, en tid av religionskrig som slet kontinenten i bitar och krävde miljontals människors liv.
Idag vet vi hur det gick. Luthers efterföljare triumferade. Protestantismen etablerades som den dominerande varianten av den kristna läran i stora delar av Nordeuropa, och sedan även i Nordamerika eftersom de första kolonisatörerna var just protestanter. Martin Luther satte på så vis en ojämförligt stark prägel på den moderna världen. Att kalla honom för en av det senaste årtusendets mest inflytelserika personer är inte någon överdrift.
Martin Luther protesterade mot avlatshandeln
I början av 1500-talet beslöt kyrkans påve att arbetet på den nya Peterskyrkan i Rom skulle påbörjas på allvar. Men kostnaderna blev så stora att de inte kunde bekostas av påvens allmänna intäkter.
För att få in de medlen som behövdes, började påven att utfärda avlatsbrev i stor skala. (Ett avlatsbrev var ett skriftligt dokument som man fick av kyrkan efter att fullgjord avlat, d.v.s. bikt och botgöring för synder som gjorts.)
Dessa gav köparen rätt att välja biktfader och av honom efter ånger och bikt få absolution (syndernas förlåtelse) och full avlat.
1517 presenterade Luther 95 teser mot kyrkans försäljning av avlatsbrev. Martin Luther hävdade att människan blir rättfärdig enbart genom tro och inte genom gärningar.
Han ansåg också att det enbart var Bibeln som var bindande för kyrkan. Läror och bruk som inte nämndes i Bibeln skulle tas bort.
Bibeln skulle dessutom översättas till olika språk och gudstänster skulle hållas på de språk som talades i länderna (inte på latin som tidigare).
Luther förkastade även påveämbetet, klosterlivet och reducerade bland annat antalet sakrament (grundläggande heliga kristna riter) till tre (senare två).
Uppgifter och frågor
- Varför kallades Martin Luther till förhör?
- Varför var Luther lite tveksam till att stå fast vid sin kritik mot påvedömet och kyrkan?
- Vad fick honom att bestämma sig för att inte ändra sig?
- Varför skulle man kunna kalla Martin Luther för en av världshistoriens mest inflytelserika personer?
VILL DU VETA MER? Läs Luther och hans värld av Graham Tomlin (2007).
Text: Magnus Västerbro, författare och journalist med inriktning på historia
Webbsida: https://www.facebook.com/vasterbro
Är du intresserad av att läsa fler spännande berättelser av författaren så rekommenderas 101 historiska händelser - en annorlunda världshistoria.
Bokens webbplats
Publicerad: 26 augusti 2017