Ingår i en artikelserie

Napoleon III och andra franska kejsardömet 1852-1870

Lästid 6 minuter

Under Napoleon III:s styre mellan 1852 och 1870 genomgick Frankrike och Europa stora förändringar. Napoleon III hade en komplicerad relation till de nationella enhetsrörelserna i Europa, speciellt i Italien och Tyskland. Trots sitt inflytande i dessa regioner valde han att stödja deras strävan efter politisk enhet. Samtidigt sökte han stöd från den katolska kyrkan i Frankrike, vilket ledde till ökat kyrkligt inflytande på utbildning och kultur. Men i skuggan av politik och religion blomstrade konst och kultur i Paris. Staden omformades till Europas pulserande hjärta med breda boulevarder, världsutställningar och den nya musikgenren operett.

S

Artikel

Napoleon III på en häst under slaget vid Sedan.

Bild: Wikimedia Commons

Napoleon III. Målning av Wilhelm Camphausen (1818-1885).

Napoleon III sympatiserade med de nationella enhetsrörelserna i Europa

Under det andra kejsardömets tid enades både Italien och Tyskland till stater. Frankrike hade tidigare haft ett stort inflytande i såväl Italien som Tyskland, då dessa regioner ännu inte var politiskt enade. Napoleon III (1808-1873) strävade efter att behålla det franska politiska inflytandet över den europeiska kontinenten. Därför borde han egentligen motarbeta enhetssträvandena i dessa länder. Men Napoleon III hyste istället sympatier för de nationella enhetsrörelserna i Europa framförallt i Italien. Han sympatiserade även med den polska frihetsrörelsen mot Ryssland. Dessutom hävdade han att danskarna i Nordschleswig borde få komma tillbaka till Danmark, efter det att Preussen 1864 annekterat området.

ANNONS

Ett politiskt enat Italien förutsatte att kyrkostaten, där Rom var huvudstad och påven härskade, inlemmades ett nytt italienskt rike. Att stödja den italienska enhetsrörelsen skulle ställa Napoleon mot katolikerna även i Frankrike. Men katolikerna tillhörde ju de grupper Napoleon stödde sin makt på. År 1858 grubblade Napoleon på det olösliga problemet, hur han skulle kunna vinna det katolska Frankrike och samtidigt hjälpa Italien.

Den italienska enhetsrörelsens drivande kraft var Camillo di Cavour. Han var premiärminister i den italienska staten Piemonte. Den vackra grevinnan de Castigione fick av honom i uppdrag, att förföra kejsar Napoleon och sedan underblåsa hans italienska sympatier. Trots risken att misshaga de franska katolikerna, kejsarinnan och många i det franska katolska etablissemanget bestämde sig Napoleon. Han lovade att Italien skulle bli "fritt från Alperna till Adriatiska havet". Folket jublade även i Frankrike, då kejsaren bestämde sig för att stödja nationalitetsidén och det revolutionära Italien. Med stormande hänförelse omgav man hans vagn. Kvinnorna av folket ropade, att de troget skulle skydda kejsarinnan och kejsarprinsen under Napoleons frånvaro.

År 1863 gjorde ryska Polen uppror. Här gick Napoleons sympatier alldeles jämsides med det revolutionära Frankrikes – att upprätta ett fritt Polen. Men det goda förhållandet till tsar Alexander förstördes. Samma nationalliberala välvilja för nationalitetsidén vad gällde polackerna, hyste Napoleon även i den Schleswig-Holsteinska frågan. De tysktalande till Tyskland och de dansktalande till Danmark, ansåg han.

Det nya enade Tyskland kom 1870-1871 att i krig besegra Frankrike. Därefter var det Tyskland och inte Frankrike som blev den mäktigaste makten på europeiska kontinenten. Napoleon III blev steg för steg utmanövrerad av Otto von Bismarck. Slutligen lurades han att förklara det nya Tyskland krig. Nederlaget mot Tyskland ledde också till att kejsardömet i Frankrike störtades. Den tredje republiken inträdde. Men först måste Paris genomlida förstörelsen i samband med kommunen.

Napoleon III och katolska kyrkan

Napoleon III sökte stöd hos den katolska kyrkan. Kyrkan fick starkt inflytande på undervisningen. Det fick negativa konsekvenser speciellt för kvinnorna. Deras läs- och skrivkunnighet var låg. Man har konstaterat att 45% av de fransyskor som gifte sig 1860 inte kunde skriva. Kyrkan var motståndare till att inrätta läroverk för flickor. Prästerna fruktade att en förbättrad undervisning skulle komma att beröva dem inflytandet över kvinnorna. Kyrkans makt över undervisningen ledde också till omfattande utrensningar vid universiteten. Många antikatolska professorer, bibliotekarier och andra akademiker avsattes. Det starka kyrkliga inflytandet låg också bakom sedlighetsrättegången 1857 mot Gustave Flauberts roman Madame Bovary.

Det "ljuva livets" Paris

Trots all kyrklighet var kontrasten mellan den officiella moralen hos de ledande klasserna och deras faktiska livsstil uppenbar. Som alltid talar äldre generationer om tidens lättsinne, ytlighet och nöjeslystnad. Vid denna tid uppstod också en alldeles ny genre på musikens område, operetten. Jacques Offenbach var den som skapade operetten. Den äldre generationen förfasade sig också över Offenbachs musik. "Sköna Helena", "Pariserliv" och "Riddar Blåskägg" hette tidens slagdängor. Men den Offenbachska musiken med sina fräcka, oblyga texter flög i ilande fart ut över hela världen.

Under perioden 1852-1870 byggdes Paris om. Omkring tjugotusen gamla hus revs. Härmed försvann de smala gator där revolutionernas barrikader byggdes. De som bodde där förpassades ut till förorterna. Genom det uppröjda området drogs breda avenyer och boulevarder. Nya, monumentala trafikleder byggdes liksom eleganta, moderna sexvåningshus. Paris blev Europas huvudstad, platsen för den nya, självmedvetna överklassens luxuösa liv, med trottoarserveringar och stora välförsedda butiker längs de raka, breda boulevarderna. I det nya Paris hölls världsutställningar och glittrande fester.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad var Napoleon III:s inställning till de nationella enhetsrörelserna i Europa, särskilt i Italien och Tyskland?
Hur försökte Napoleon III balansera sitt stöd för den italienska enhetsrörelsen med sitt förhållande till katolikerna i Frankrike?
Beskriv hur Napoleon III:s relation med den katolska kyrkan påverkade utbildningen i Frankrike.
Ge exempel på hur kyrkans makt påverkade kulturen i Frankrike, som fallet med Gustave Flauberts "Madame Bovary".
Vilken roll spelade grevinnan de Castigione i Napoleon III:s beslut att stödja Italien?
Vad var Napoleons reaktion på upproret i ryska Polen 1863?
Vilken relation hade det nyligen enade Tyskland med Frankrike under Napoleon III:s tid?
Hur förändrades Paris mellan 1852 och 1870?

Ta reda på:

Vad var den tredje republiken i Frankrike, och vilka händelser ledde till dess grundande?

S LÄS MER: Frankrike under 1800-talet – politik och nationalism (artikelserie)

S LÄS MER: Franska revolutionen och nationalismens uppkomst (artikelserie)

S LÄS MER: Frankrikes historia

S LÄS MER: Nationalismens historia

M LÄS MER: Nationalism och imperialism 1815-1914

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Colin Jones, The Cambridge Illustrated History of France, Cambridge, 1994
Max von Boehn, Från Kejsardöme till republik, Hökerberg, 1918
Alfred Cobban, A History of Modern France Volume 2: 1799-1871, Penguin, 1972

FÖRFATTARE

Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare

Artikelserie om Frankrike under 1800-talet - politik och nationalism

1 Frankrike 1815-1848, del 1: Kungens återkomst

Barbystad kvinna håller upp en fransk flagga och leder borgare som tagit till vapen.

2 Frankrike 1815-1848, del 2: Revolutionerna 1830 och 1848

3 Napoleon III och andra franska kejsardömet 1852-1870

4 Pariskommunen – våren 1871

5 Fransk nationalism under slutet av 1800-talet

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 1 maj 2026

Publicerad: 31 juli 2014

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

M

Målningen visar franska revolutionstrupper i full strid. I mitten står en ledare med utsträckt arm och en bekymrad men beslutsam blick.

Till vapen för revolutionen – när värnplikten föddes i Frankrike

av: Jan-Olof Fallström

2026-08-16

Lästid 28 minuter

År 1793 stod det revolutionära Frankrike inför ett allvarligt hot. Fiendearméer närmade sig landets gränser samtidigt som uppror rasade på hemmaplan. Då fattades ett beslut som skulle förändra både kriget och synen på vem som skulle försvara landet. Hundratusentals unga män kallades in till armén. Många av dem hade aldrig tidigare lämnat sin hembygd. Nu väntade långa marscher, brist på mat och utrustning, sjukdomar och blodiga strider – men också mötet med ett Frankrike de knappt visste fanns. Ur revolutionens massarméer växte en ny tanke fram: soldaten skulle inte längre bara kämpa för en kung, utan som medborgare för sitt land...

+ Läs mer

M

Charlotte Corday – mordet som skulle rädda revolutionen

av: Lars Hildingson

2026-08-14

Lästid 26 minuter

Sommaren 1793 reste 24-åriga Charlotte Corday ensam till Paris med en kniv gömd under kläderna. Hon var själv anhängare av revolutionens idéer, men avskydde det växande våldet och hade blivit övertygad om att den radikale journalisten Jean-Paul Marat bar en stor del av skulden. Genom att döda honom trodde hon att hon kunde rädda republiken från fortsatt blodspillan. Istället blev Marat martyr, Charlotte giljotinerades och revolutionen blev ännu våldsammare. Vem var kvinnan bakom ett av franska revolutionens mest berömda mord, och varför var hon beredd att offra sitt eget liv?

+ Läs mer

M

Bilden visar en historisk handkolorerad färggravyr från cirka 1792 som föreställer franska revolutionärer som dansar kring frihetens träd.

Varför blev det revolution i Frankrike?

av: Göran Wadner

2026-08-13

Lästid 18 minuter

Det finns flera förklaringar till franska revolutionen 1789. Somliga historiker har lagt tonvikten vid det orättvisa ståndssamhället, statens dåliga finanser, den höga arbetslösheten och missväxten med följande hungersnöd. Andra har betonat att upplysningsförfattarnas svidande kritik mot ofriheten och att den amerikanska fri- och rättighetsförklaringen skapade revolutionära stämningar bland det franska folket. Alla dessa orsaker är riktiga och bidrog mer eller mindre till revolutionen. Men räcker de som förklaring?

+ Läs mer

M

Encyklopedin – uppslagsverket som utmanade makten

av: Lars Hildingson

2026-08-12

Lästid 21 minuter

Kan ett uppslagsverk vara så farligt att det måste förbjudas? I 1700-talets Frankrike var svaret ja. Denis Diderot och hans medarbetare ville samla så mycket som möjligt av tidens kunskap i ett enda stort verk. Resultatet blev "Den stora Encyklopedin", ett faktarikt verk som samlade kunskap om allt från filosofi och vetenskap till hantverk, teknik och vardagsliv. Men böckerna nöjde sig inte med att förklara hur världen fungerade. De uppmuntrade också människor att använda sitt förnuft, tänka själva och ifrågasätta gamla sanningar. Det oroade både kyrkan och makthavarna, och till slut förbjöds verket. Censuren och de ständiga konflikterna gjorde arbetet allt svårare, och delar av produktionen fick fortsätta i hemlighet. Trots motståndet lyckades Encyklopedin överleva och blev en av upplysningstidens viktigaste symboler för kunskap och rätten att tänka fritt...

+ Läs mer

M

Livet på Paris gator under 1700-talet

av: Göran Wadner

2026-08-10

Lästid 15 minuter

1700-talets Paris var en stad fylld av ljud, rörelse och starka kontraster. På de trånga gatorna trängdes försäljare, hantverkare, tiggare, eleganta borgare och hästdragna vagnar, medan kaféer och marknadshallar sjöd av nyheter, skvaller och politiska diskussioner. Seine förde varor genom staden och gav arbete åt många, men både floden och gatorna användes också som avstjälpningsplatser. Bakom det livliga folklivet dolde sig därför ett Paris som ofta var smutsigt, stinkande och långt ifrån bekvämt...

+ Läs mer

M

Stadsliv i 1700-talets Frankrike

av: Göran Wadner

2026-08-10

Lästid 16 minuter

Att flytta från landsbygden till en fransk stad kunde öppna dörren till arbete, handel och ett bättre liv. Men staden var också ett samhälle fyllt av regler, privilegier och tydliga gränser mellan fattiga och rika. Här styrde borgmästare och mäktiga ämbetsmän, hantverkarna organiserades i skrån och den som ville bli fullvärdig borgare kunde få vänta i många år. Till och med maten på värdshusen och vilka familjer som måste ta emot inkvarterade soldater kunde bestämmas av myndigheterna...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio