Under 400-talet f.Kr blev Aten den ledande stadsstaten i Grekland och ett viktigt centrum för handel, kultur och filosofi. Hela stadsstaten, inklusive landsbygden i Attika, hade troligen mellan 250 000 och 300 000 invånare. Aten var en demokrati, men bara vuxna manliga medborgare hade rösträtt. Kvinnor, slavar och inflyttade utlänningar fick inte delta i politiken.
År 1834 blev Aten huvudstad i den nya grekiska nationalstaten. Då byggdes en modern stad med breda och raka gator. När Aten blev huvudstad bodde det bara omkring 5 000 människor i staden, som då var en trång småstad med smala gator.
Var man än befinner sig i staden kan man se den 156 meter höga Akropolisklippan, och det är mycket praktiskt om man har gått vilse. De flesta husen i Aten är låga. Det är förbjudet att bygga riktiga höghus inne i Aten. Inga byggnader får skymma Akropolis.
En stor del av Greklands industri finns i området kring Aten. Till en början var livsmedels- och textilindustrin de viktigaste näringsgrenarna. Senare har metallindustri och kemisk industri vuxit kraftigt.
Aten är Greklands kommunikationscentrum. Staden har landsvägs- och järnvägsförbindelser med övriga delar av landet. Pireus är den främsta hamnstaden och här finns den största varvsindustrin.
De många bilarna och industrin har medfört att Aten ofta drabbas av svåra luft- och vattenföroreningar.
Atens främsta sevärdhet är som du säkert redan förstått Akropolis, som ligger på en brant klippa över staden. I antikens Aten blev Akropolis stadens mest kända plats och en symbol för antik grekisk kultur.
På Atens Akropolis finns några av antikens främsta byggnader och konstverk. Mest berömt är Parthenon, som byggdes 447-432 f.Kr och helgades åt stadens skyddsgudinna Athena. Templet är omkring 70 meter långt och 31 meter brett. Runt byggnaden står en yttre rad med sammanlagt 46 kolonner, 17 längs varje långsida och 8 vid varje kortsida. Innanför dem hade templets främre och bakre rum varsin rad med 6 kolonner.
Parthenon byggdes av marmor och var under antiken målat i starka färger. Inne i templet stod en omkring tolv meter hög staty av Athena, täckt med guld och elfenben. Byggnaden skulle inte bara hedra gudinnan utan också visa Atens rikedom och makt.
Templet stod till stor del kvar fram till 1687, då venetianska styrkor belägrade Aten. Osmanerna använde Parthenon som lager för krut, och en venetiansk kanonkula träffade byggnaden. Explosionen förstörde taket, de inre väggarna och flera kolonner.
Idag står Parthenon kvar som en mäktig ruin. Många av de yttre kolonnerna finns fortfarande kvar eller har rests på nytt, men taket och stora delar av templets inre saknas. Sedan 1970-talet pågår ett omfattande restaureringsarbete där skadade delar förstärks och nedfallna marmorblock sätts tillbaka på sina ursprungliga platser. Målet är inte att bygga upp ett helt nytt tempel, utan att bevara ruinen och göra dess ursprungliga form lättare att förstå.
Natten då Parthenon exploderadeParthenon ser ut som en ruin från antiken, men stora delar av templet stod faktiskt kvar långt in på 1600-talet. Under århundradena hade byggnaden först använts som en kristen kyrka och senare som en moské. När Aten belägrades av en venetiansk armé 1687 använde de osmanska försvararna templet som förråd för krut och ammunition. På kvällen den 26 september träffades Parthenon av en granat. Krutet exploderade, taket rasade och stora delar av väggarna och kolonnerna förstördes. Templet hade klarat jordbävningar och krig under mer än två årtusenden, men skadades svårt på bara några sekunder. Ruinen vi ser idag är därför inte bara ett resultat av hög ålder.
|
M LÄS MER: Antikens Aten
M LÄS MER: Akropolis
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/grekland/
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/athen
Mark Irving, 1001 byggnader du måste se innan du dör, Bonnier Fakta, 2009
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
