Avsnitt (45 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia som här bl.a. handlar om Karl XII:s död. Hur sköts Karl XII och vad kom hans död att få för konsekvenser? Tobias Svanelid pratar krigarkungens död för 300 år sedan och vad kungen betyder för oss idag.
På Hansans många kontor runtom i hela det stora handelsområdet var språket tyska. För svenskar som...
Från Helsingborg till Haparanda har Sverige kust mot Östersjön. Till Östersjön gränsar våra...
I den föregående artikeln om Henrik VIII kunde vi på slutet läsa att kungen äntligen fick sin...
Den engelske kungen Henrik VIII är mest känd för eftervärlden för att han var gift sex gånger och...
Elisabet I, dotter till Henrik VIII och hans andra hustru Anne Boleyn, regerade England och Irland...
Kan du läsa det här har du säkert gått i skola. Eller så går du i skolan nu. Idag går alla i skolan...
Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...
Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.
Historiebruk som begrepp syftar till att tydliggöra hur historia används och varför. I det här avsnittet kan du läsa om...
Karl XII (1682-1718) var son till Karl XI och Ulrika Eleonora (d.ä.) och Sveriges kung fr.o.m. 1697...
Genom historien har de stora fältherrarna varit mycket olika sinsemellan. Samma kan sägas om deras...
Det stora nordiska kriget var en väpnad konflikt som utspelades i norra och östra Europa 1700-1721...
Här finns material som innehåller radioprogram som kan relateras till historia, geografi, religion...
Synen på döden Döden (det kroppsliga tillstånd från det ögonblick då livet upphör) har sedan...
I veckans avsnitt sammanfattar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) den svenska stormaktstiden.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad historiebruk är och ger en rad exempel på historiebruk (både i nutid och dåtid).
En av de viktigaste sakerna en historiker måste kunna är källkritik. Julia, Kristoffer och Julia reder ut de källkritiska kriterierna - äkthet, obereoende, samtidighet och tendens.
