Breitenfeld är en plats i Sachsen i Tyskland, där Gustav II Adolf (23 000 man och 50 kanoner) den 7 september 1631 besegrade den kejserliga armén under Johann Tserclaes Tilly (33 000 man och 30 kanoner). Trots att svenskarnas sachsiska bundsförvanter flytt från slagfältet lyckades svenskarna genom massiv artillerield och snabba kavallerichocker vända striden och riva upp motståndarnas tunga formationer. Hälften av Tillys soldater stupade eller togs till fånga.
Slaget vid Breitenfeld innebar en vändpunkt i trettioåriga kriget och grundlade den svenske kungens internationella ryktbarhet som en av samtidens stora fältherrar. Han lyckades besegra de kejserliga trupperna genom en ny och rörligare form av krigföring som bland annat utnyttjade lätt artilleri som snabbt kunde flyttas mellan olika platser på slagfältet.
Den svenske kungarådgivaren Johan Adler Salvius angav - utan att överdriva - förlusterna som mycket stora på båda sidor: "Ringa, slitet och smutsigt såg vårt folk ut, av den hårda fälttjänst de oavbrutet utstått hela året, emot de försilvrade, förgyllda och fjäderbuskade kejserska. Små voro våra svenska och finska hästar emot de stora tyska hästarna. Intet stort utvärtes anseende förde våra svenska bonddrängar på platsen mot de romarmässiga och knävelborrade (mustaschprydda) Tillianer" (Tilly var de kejserliga truppernas befälhavare).
LÄS MER: Slaget vid Breitenfeld 1631 - bondelandet Sverige blir militärstat
LÄS MER: Trettioåriga kriget
LÄS MER: Den svenska armén och flottan under 1600-talet
LÄS MER: Gustav II Adolf
LÄS MER: Slaget vid Lützen
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Här hittar du material som kan relateras till slaget vid Breitenfeld.
Slaget vid Breitenfeld strax utanför Leipzig i september 1631 har en framträdande plats i svensk militärhistoria. När Gustav II Adolfs protestantiska armé besegrade den tidigare så segerrika katolska armén under Johan Tilly innebar det att en katolsk dominans i Tyskland förhindrades. Dessutom tolkades Breitenfeld som en triumf för ett militärt nytänkande där den svenske kungens rörliga trupper kom att bilda skola. Men den militära framgång som skänkte Sverige stormaktsstatus berodde inte bara på genialiska härförare eller snillrik taktik. Störst betydelse hade den totala satsning på krigets behov som den svenska ”militärstaten” hade påtvingat det glesbefolkade och svagt utvecklade bondelandet...
Det var den framgångsrika svenska krigsapparaten som gjorde Sverige till en stormakt i Nordeuropa. I början av 1600-talet effektiviserades armén under Gustav II Adolfs ledning, vilket ledde till stora framgångar på slagfälten i Tyskland. Sveriges nya roll som stormakt var dock oerhört kostsam, framförallt gällande allt manskap som behövdes både inom armén och flottan. Detta löstes genom en rad nya militära reformer under Karl XI:s tid, vilket skapade förutsättningar för Karl XII att utkämpa det stora nordiska kriget (1700-1721), som slutligen ledde till den svenska stormaktens fall. Landets befolkningsmässiga och ekonomiska resurser räckte i slutändan inte till för att försvara stormaktsväldets vidsträckta gränser runt Östersjön...
Det var under det trettioåriga kriget som Sverige blev en stormakt i Europa. Kriget bestod av en rad sammanhängande konflikter med varierande bakgrund. De stridande utgjordes främst av katoliker på ena sidan och protestanter på den andra. På den katolska sidan stod framförallt det mäktiga Tysk-romerska riket, medan den protestantiska sidan dominerades av Sverige som i slutändan blev konfliktens stora vinnare.
Artikel i den finlandssvenska tidningen Hufvudstadsbladet där du kan läsa om slaget vid Breitenfeldt och trettioåriga kriget. Den 7 september 1631 är dagen då den katolska hären krossas och protestanterna med segern på Breitenfeldts slätter räddar reformationen och religionsfriheten. Nordeuropa förblir protestantiskt och Sverige växer till en stormakt i Europa...
Avsnitt (59 min) i SVT:s programserie Hermans historia (1994) där författaren Herman Lindqvist berättar om spännande historiska personligheter och händelser. I två program berättar Herman Lindqvist om Gustav Adolf. Hur vår främste krigarkung, Gustav II Adolf, blev den han blev och hur han går in i det trettioåriga kriget och vinner sina första segrar...
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om slaget vid Breitenfeld. Den 7 september 1631 möttes en protestantisk och en katolsk armé vid den lilla byn Breitenfeld i östra Tyskland. I spetsen för protestanterna vann Gustav II Adolf en av Sveriges största segrar någonsin...
På Hans Högmans hemsida kan du läsa om trettioåriga kriget och slaget vid Breitenfeld 1631 och slaget vid Lützen 1632.
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om slaget vid Breitenfeld den 7 september 1631 under trettioåriga kriget. Slaget vid Breitenfeld utkämpades mellan en svensk-saxisk och en kejserlig här och var en vändpunkt i trettioåriga kriget. Det ledde till att det kejserliga övertaget gick förlorat. Det var också upptakten till den svenska stormaktstiden...
Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...
Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under den nya tiden.
Fördjupa dig i Tysklands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Gustav II Adolf (1594-1632) var son till Karl IX och Kristina av Holstein. Han var Sveriges kung i...
Trettioåriga kriget var en europeisk storkonflikt 1618-1648 som i huvudsak utspelade sig på tysk...
Gustaf Horn (1592-1657) var en av trettioåriga krigets främsta fältherrar. Han var Gustav II Adolfs...
Johan Banér (1596-1641) var en av de stora fältherrarna under trettioåriga kriget. Hans far hade...
