Vid kyrkomötet i Efesos år 431 blev Maria officiellt betraktad som ”Jungfru Maria”, gudaföderskan, Guds moder.
Maria som Jesus mamma
I Jakobs evangelium, som var en grekisk skrift från 100-talet, kan man läsa att Maria var ett senkommet barn till rika och fromma judiska föräldrar, Joakim och Anna.
Maria kom från den lilla galileiska staden Nasaret och hon talade arameiska, Jesus modersmål.
Vid 14 års ålder blev hon förlovad med timmermannen Josef.
Maria spelar inte någon större roll i samband med Jesus verksamhet. Hon håller sig i bakgrunden hemma i Nasaret. Maria återfinns dock vid Jesus korsfästelse och är tillsammans med lärjungarna efter uppståndelsen.
Mariakulten inom katolicismen
Inom den katolska kyrkan intar Mariakulten en viktig plats.
Tidigt spreds uppfattningen bland de kristna att Maria efter sin död lyftes upp till himmelens härlighet med kropp och själ.
Under medeltiden växte vördnaden för Maria. Hymner och särskilda böner som Ave Maria tillkom.
Jungfru Maria, eller Madonna som hon också kallas, är kristendomens främsta helgon.
Läran om Marias uppstigande till himlen gjordes till en dogm (grundläggande lära) inom den katolska kyrkan först 1950. Den ortodoxa kyrkan och de protestantiska kyrkorna förkastar (godkänner inte) denna lära.
Det finns många kloster där man speciellt vördar Maria. I svensk medeltid gäller det speciellt Cisterciensorden. Den heliga Birgitta förde traditionen vidare till sin egen klosterstiftelse - Birgittinorden.
Många vallfartsorter är förknippade med Mariamirkakler och Mariauppenbarelser, t.ex. den svarta madonnan i klostret Jasna Góra i Czestochowa, som sägs ha räddat Polen undan svenskarnas härjningar (under 1600-talet och början av 1700-talet).En annan kända ort där Maria ska ha uppenbarat sig är Lourdes i Frankrike.
LÄS MER: Helgon
LÄS MER: Bibliska personer
LÄS MER: Jesus
LÄS MER: Katolicismen
PODCAST: Jesus födelse
Jungfru Marias festdagarInsprängt i det s.k. Kristusåret - som är en del av kyrkoåret - ligger Mariaåret. Under det första kvartalet infaller både Jungfru Marias kyrkogångsdag ("ljus- eller kyndelsmässodagen") och Jungfru Maria bebådelsedag. På bebådelsedagen får Maria av ängeln Gabriel veta att hon ska föda Jesus - och dagen infaller följaktligen nio månader före jul, 25 mars. Som särskild helgdag firades bebådelsedagen för sista gången 1952. Sammanställningen "vår fru" (= Maria) har i talspråket smält samman till "våffla" - och gett upphov till våffelätandet just - "våffeldagen". Enligt den gamla julianska kalendern inföll vårdagjämningen på just Marie bebådelsedag. Självfallet har massor av folkliga och säkert delvis religiöst påverkade ceremonier ägt rum på en så viktig dag.
|
Litteratur:
Niels C. Nielsen, Religions of the World, St. Martins Press, 1993
Christer Hedin, Kristendom : lära, fromhetsliv och historia, Dialogos Förlag, 2011
Tarald Rasmussen och Einar Thomassen, Kristendomen - En historisk introduktion, Artos Norma Bokförlag, 2007
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
_-_James_Tissot_-_overall.jpg){kind=link}