Vad är en nyhet och hur fungerar rapporteringen av nyheter?

Nyheter är mer än bara snabba rapporter om vad som hänt i världen. Det finns en hel vetenskap bakom hur media väljer vilka händelser som ska rapporteras, och det påverkas av en mängd faktorer som närhet, dramatik och vilka personer som är inblandade. Men vem bestämmer egentligen vad som är viktigt nog att bli en nyhet? Här utforskar vi den komplicerade processen bakom nyhetsrapportering, från reportern på fältet till dig som nyhetskonsument. Vi dyker även in i de etiska aspekterna av nyhetsförmedling.
S

Morgontidningarna får en stor del av sina inkomster från prenumerationer, medan kvällstidningarnas största inkomster kommer från lösnummerförsäljning som bland annat är beroende av intressanta löpsedlar.

Vad är en nyhet?

Vad är en nyhet och vilka faktorer påverkar urvalet? Massmedieforskare säger att medierna framförallt koncentrerar sig på personer, dramatiska händelseförlopp och konfrontationer mellan olika parter.

Exempel på personer är företagsledare, politiker, kända myndighetspersoner, filmstjärnor och andra kändisar. Dessa personer värderas antingen som intressanta i sig själva eller som företrädare för en viss åsikt, viss grupp av personer eller en viss intressefråga som nyhetsmedierna fokuserar på. Fokuseringen på enskilda personer grundar sig på att en person är lättare att förstå än alla han eller hon representerar. Då man ser personen framför sig är det lättare att identifiera sig med honom eller henne, vilket i sin tur skapar engagemang.

ANNONS

ANNONS

Ett dramatiskt händelseförlopp kan vara en olycka, attentat, krig eller något oväntat som inträffat. Men det kan också vara något som inte har hänt men som kunde ha hänt eller som skulle kunna inträffa i framtiden. Till exempel: "Trasigt larm på kärnkraftverk nära orsaka katastrof" eller "Gå ner tio kilo på fem dagar" eller "läskedrycker kan orsaka cancer".

Konfrontationer mellan parter kan till exempel vara en facklig strid om högre löner mellan arbetsgivare och arbetstagare, en politisk tvekamp för att bli president eller två kändisar som smutskastar varandra genom media.

Men det är givetvis inte så enkelt att en händelse är intressant bara för att den innehåller en känd person, något dramatiskt som har hänt eller en konfrontation. Ännu mer avgörande är det som medieforskare kallar principen (grundregeln) om närhet.

Närhetsprincipen säger att en händelse är mer intressant för läsaren, tittaren eller lyssnaren om den ligger nära i tiden, rummet och personens egen livssituation. Det som styr vad vi uppfattar som en intressant nyhet handlar alltså om hur nära händelsen ligger i tiden, hur vi identifierar oss med den och hur nära oss den utspelas geografiskt.

En tidningsredaktion måste därför många gånger väga en dramatisk händelse i ett annat land mot något mindre dramatiskt i Sverige eller i den stad där tidningen ges ut.

Händelsens nyhetsvärde påverkas av var i tidningen eller tv-sändningen redaktionen placerar den. Ju längre bak något placeras i tidningen eller sändningen desto mindre blir dess nyhetsvärde. Därför måste nyhetsmedierna veta vilka som är deras läsare - var de finns och vad de är intresserade av.

Vem bestämmer nyhetsvärdet?

Det vi läser om i tidningen handlar som sagt mestadels om personer, dramatiska händelseförlopp eller konfrontationer mellan olika parter. Men vem är det som bestämmer vad som är värt att berätta om och vad som ska komma med i tidningen eller i radio- eller tv-programmet? Svaret är inte alldeles enkelt eftersom det inte bara står mellan mediernas ägare, redaktionen och läsarna/lyssnarna/tittarna. I själva verket finns ytterligare flera faktorer som spelar in - andra massmedia (konkurrenter), men också makthavare.

Andra massmedier i samma bransch kommer att publicera samma nyheter som redaktionen hade tänkt. Konkurrensen påverkar därför nyhetsrapporteringen och vad som behandlas i nyheten. Det gäller att synas och höras för att få t.ex. läsare. Detta utnyttjas ofta av makthavare som ser till att ge medierna nyheter som de värderar högt samtidigt som de också passar på och föra ut sitt budskap.

ANNONS

ANNONS

Nyhetsfiltrering enligt Gatekeeper-modellen

Vad gör en händelse till en nyhet? Eller vad är det som gör att man läser/ser/hör en nyhet? Inom ämnet medier och kommunikation förklaras detta ibland med hjälp av den s.k. Gatekeeper-modellen (gatekeeper = grindvakt) som kan sammanfattas med att händelser med nyhetspotential alltid filtreras genom olika skikt innan de når läsaren som en nyhet. De flesta "nyheterna" gallras bort på vägen och får ingen uppmärksamhet (därav namnet "grindvaktsmodellen").

Här nedan följer ett exempel på hur nyhetsfiltreringen kan gå till:

En reporter antecknar vad som hänt och tar några bilder. Sedan skriver reportern rent anteckningarna i en artikel som skickas till en nyhetsbyrå, t.ex. AP. Antingen är reportern anställd eller frilansar. Efter detta köper TT nyheter från AP och gör en gallring och sammanställning. Därefter säljs artikelsamlingen från TT till en svensk tidning där tidningsredaktionen bestämmer vilka nyheter som ska hamna i tidningen. Men det slutgiltiga urvalet görs av läsaren när hon eller han slår upp morgontidningen eller klickar på artiklar på tidningens webbplats och konstaterar att detta är intressant eller ointressant. Samma exempel kan tillämpas även på radio- och TV-stationer.

Poängen är att bara en liten del av allt som sker och rapporteras når oss som nyhetskonsumenter. Nyhetsbyråerna använder endast omkring 10 % av det material de får in. Informationsflödet påminner därför om en tratt.

Stora nyhetsbyråer

Det går att se varifrån en tidning har hämtat sina nyheter eftersom nyhetsbyrån ofta står med som en källa. Några av världens största nyhetsbyråer är:

  • AP (Associated Press, USA)
  • UPI (United Press International, USA)
  • Reuters (Storbritannien)
  • AFP (Agence France Press, Frankrike)

Dessa fyra nyhetsbyråerna levererar de flesta internationella nyheterna och sysselsätter tusentals personer. De har ofta kontor i världens alla länder och påverkar till stor del vad som rapporteras som nyheter runt om i världen.

ANNONS

ANNONS

Den svenska motsvarigheten är TT (Tidningarnas Telegrambyrå), som producerar nyhetsinslag om sådant som hänt i Sverige. De köper också in nyheter från andra nyhetsbyråer och översätter dem. Det är därför det ibland står "TT-Reuters" som källa för en artikel.

Finns det sanna nyheter?

Kriterierna för att nyhetsförmedlingen om en händelse ska vara objektiv kräver att två krav uppfylls - saklighet och opartiskhet.

Kravet på saklighet innebär att rapporteringen måste vara sann och överensstämma med verkligheten. Nyheten som rapporteras måste dessutom ha relevans, vilket innebär att händelsen ges ett rimligt nyhetsutrymme. Detta är viktigt för att undvika överdrifter som kan missleda läsaren.

Kravet på opartiskhet innebär i sin tur att nyhetsrapporteraren inte får ta ställning om den ska vara objektiv. Ett villkor för objektivitet är att det måste finnas balans mellan olika parters synsätt. Balansen innebär också att ingen väsentlig fakta får tystas ner. Att nyhetsförmedlingen ska vara neutral betyder att journalisten inte får ta ställning för en part, till exempel i en konflikt.

LÄS MER: Medier och kommunikation

LÄS MER: Media och samhället

LÄS MER: Nyhetsvärdering

PODCAST: Massmedia och nyhetsrapportering

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilka är de tre huvudsakliga faktorerna som medierna fokuserar på när de väljer nyheter?
     
  2. Vad menas med "närhetsprincipen" och hur påverkar den nyhetsvärdet?
     
  3. Hur fungerar Gatekeeper-modellen i nyhetsrapportering?
     
  4. Ge exempel på några av världens största nyhetsbyråer.
     
  5. Vad innebär kravet på "saklighet" i nyhetsrapportering?
     
  6. Beskriv hur en nyhet filtreras innan den når fram till läsaren.

Diskutera:

  1. Tror du att mediernas fokus på kända personer, dramatiska händelser och konflikter påverkar vår bild av verkligheten? Hur?
     
  2. Diskutera vikten av objektivitet i nyhetsrapportering. Är det möjligt att vara helt objektiv?
     

 

Litteratur:
Hans-Erik Hallin och Jörgen Hallström, Mediekunskap och mediekommunikation, Bonniers, 2003
Marie Leijon, Elisabeth Söderquist m.fl., Medieboken. Arbeta med medier, Liber, 2000
Jesper Strömbäck, Makt och medier: samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna, Studentlitteratur, 2002
Helge Østbye, Karl Knapskog m.fl., Metodbok för medievetenskap, Liber, 2004
 

Text: Jonas Ahlberg (statsvetare) och Robert de Vries (red)

Senast uppdaterad: 30 oktober 2023
Publicerad: 10 mars 2017

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Fake news

Desinformation

Vi översköljs varje dag av floder av information. Mobilen, datorn, surfplattan, radio, TV,...

Samarbete

Ge alla unga digital trygghet

Hur hittar jag rätt information på internet, och vem kan jag lita på? Det kan vara livsavgörande...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Sh

Nyhetsvärdering

Nyhetsvärdering och dess grundläggande principer. Vad utgör en nyhet och hur går urvalet i nyhetsflödet till?

Relaterade taggar

Sh
Sherlock Holmes

Källvärdering och källkritik

Begreppet källvärdering har en mer positiv klang än begreppet källkritik och beskriver samtidigt...

Sh
Kvinna som läser tidningen.

Kommunikation och information

Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Massmedia och nyhetsrapportering

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-06-07

Mattias, Julia och Kristoffer avslutar terminen med att prata om massmedia och det förändrade medialandskapet.

+ Lyssna