Efter att Sverige hade förlorat Finland 1809 uppstod ett nytt geopolitiskt och utrikespolitiskt läge. En helt ny försvarsprincip utformades - den s.k. centralförsvarstanken. I den här artikeln kan du läsa kortfattat om synen på den svenska försvarsstrategin under 1800-talet - från att till en början ha verkat för ett starkt centralförsvar, till att i slutet av århundradet istället omfamna idén om allmän värnplikt.
I Karlsborgs fästning, i det inre av Sverige, skulle tusentals soldater hålla stånd mot Ryssland tills hjälp anlände.
Centralförsvarstanken
Idén om ett centralförsvar utgick från Karl XIV Johans plan att försvaret skulle förläggas till landets inre. Huvudingredienser i denna försvarsplan var Karlsborgs fästning (se nedan) och Göta kanal. Centralförsvarets chefsideolog (generalen J.P. Lefrén) ville också flytta huvudstaden - från det syndiga och efter förlusten av Finland i utkanten liggande Stockholm - till Mariestad.
Planen övergavs i och med att Bodens fästning (se nedan) tillkom, men var trots sina märkliga inslag delvis anpassad till tidens verklighet. Den trögmobiliserade och orörliga indelta armén skulle på så vis bättre komma till sin rätt.
ANNONS
ANNONS
Karlsborgs fästning
Karlsborgs fästning byggdes vid Vanäs udde på Vätterns västra strand nära Göta kanal. Bygget inleddes 1819 och pågick i närmare 100 år. Ledstjärnan efter förlusten av Finland 1809 var centralförsvarstanken.
Försvaret skulle koncentreras till landets mitt. Karlsborg skulle också tjäna som tillflykt för regeringen och guldreserven.
Den mest framträdande delen av fästningen är det 670 meter långa slutvärnet, vid tillkomsten Sveriges längsta byggnad.
Bild: Armémuseum Del av slutvärnet vid Karlsborgs fästning. Foto från början av 1900-talet.
Bodens fästning
Bodens fästning utgjordes av ett artillerifort och andra fasta befästningar insprängda i berg utanför Boden i Norrland. Fästningen började byggas 1901 som en följd av oron över norsk separatism (Norge ville bryta sig ur den svensk-norska unionen) och påstådda ryska aggressiva planer i norr.
Med fästningen ersatte gränsförsvaret den tidigare centralförsvarstanken som dominerat försvarstänket sedan början av 1800-talet.
Försvarsviljan hade ökat starkt i landet. Exploateringen av järnmalm i Norrbotten spelade också in. Ofotenbanan från Gällivare till norska Narvik ansågs behöva en fästning som skydd mot Ryssland.
Den svenska flottan
Flottan , marinens föregångare, var på 1800-talet indelad i örlogsflottan och skärgårdsflottan ("stora" respektive "lilla flottan").
Förlusten av Finland 1809 förändrade även Sveriges sjöstrategiska läge. Tidigare hade svenska örlogsfartyg kunnat blockera Finska viken och förhindrat den ryska flottan att ta sig ut på Östersjön, alltmedan skärgårdsflottan gav skydd längs kusten. Nu skulle istället hela svenska kusten skyddas.
Med centralförsvarstankens defensiva tänkande försummades örlogsflottan. Man prioriterade istället den billigare skärgårdsflottan av sparsamhetsskäl.
Fram till seklets slut förföll dock flottan innan den - under de nya pansarbåtarnas tidevarv - på nytt hamnade i politikens stormvåg med upprustning som följd.
ANNONS
ANNONS
Beväring - ett embryo till allmän värnplikt
Beväring var en slags tidigare version av värnplikt. Systemet infördes 1812 som en krigstida förstärkning av den stående armén med dess indelta soldater. Tanken på allmän värnplikt var på frammarsch i Europa, men det var först 1857 efter Krimkriget, som övningstiden under beväringen ökades från 12 till 30 dagar.
Knuten i den besvärliga försvarsfrågan var böndernas ovilja att acceptera utökad övningstid om inte indelningsverket och grundskatterna (jordeboksräntan och tiondet), som främst belastade jordbruket, successivt avskaffades.
Införandet av allmän värnplikt
Efter många års diskussion och turer i riksdagen beslutadesgenom 1901 års härordning att värnplikt skulle ersätta det gamla indelningsverket.
Vägen dit hade varit lång. En tidig form, "beväringen" (som nämns ovan) infördes vid 1800-talets början, men utbildningen var ytterst begränsad och avskydd av bondebefolkningen som under hela 1800-talet motsatte sig ökade värnpliktsbördor. Den hårda disciplinen och dödligheten i 1808-1809 års krig påverkade också länge opinionen.
Annars låg värnplikt i linje med 1800-talsliberalismens ideal om folkbeväpning. Efter många turer i riksdagen togs slutligen ett försvarsbeslut om 1892 års härordning med 90 dagars utbildning. Men det dröjde till 1901 innan indelningsverket försvann, och övningstiden ökade till 240 dagar. Av stamtrupperna behölls bara officerarna och visst underbefäl.
År 2009 avskaffades värnplikten i fredstid. Det betydde att all rekrytering till Försvarsmakten i fortsättningen skulle ske på frivillig grund. Men efter att det världspolitiska läget återigen blivit instabilt, beslutade regeringen 2017 att återinföra skyldigheten att mönstra och genomföra grundutbildning med värnplikt.
Skarpskytterörelsen under 1800-talet
Den svenska s.k. skarpskytterörelsen utgjordes av frivilliga skytteföreningar. Som mest hade rörelsen 40 000 medlemmar. Under intryck av skandinavismen och liberalismens tilltro till frivilliga associationer togs initiativet till rörelsen 1860 av publicisterna S.A. Hedlund, Viktor Rydberg, August Blanche och Lars Johan Hierta. Förebild var det schweiziska milissystemet som ansågs kunna ersätta de indelta soldaterna. Hierta skrev i Aftonbladet: "En folkbeväpning, väl ordnad och ordentligt ledd - se där den enda fästning vi behöva!"
En viktig del av verksamheten var de militärt präglade skyttetävlingarna. Stora prissummor och hederspriser från konungen stod ofta på spel. Efter tävlingarna stod dans och öldrickande på programmet. Med tiden minskade intresset för de militära formerna samtidigt som milissystemet föreföll för svagt i det moderna krigets tidevarv.
ANNONS
ANNONS
Visste du att:
Krigsskolan vid Karlberg inrättades 1792 som Kungliga Krigsakademien. Karlbergs slott hade dragits in till kronan vid reduktionen 1684. Här kom generationer av officerare (kadetter) att få sin utbildning, såväl i civila som i militära ämnen, redan från 11-13-årsåldern. Karlberg är världens äldsta nu existerande krigsskola.
Artilleriläroverket vid Marieberg grundades 1818 för att ge naturvetenskaplig och fackmässig utbildning till artilleriets officerare. Från 1830-talet blev Marieberg utbildningsanstalt för arméns alla grenar. År 1842 inrättades också en civilingenjörsutbildning.
Marieberg fick en central roll för den tekniska utbildningens framväxt och blev en plantskola för tidens driftiga kanal- och järnvägsbyggare.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Hur påverkades Sveriges geopolitiska och utrikespolitiska situation av förlusten av Finland år 1809?
Vad var centralförsvarstankens huvudprincip?
Beskriv betydelsen och funktionen av Karlsborgs fästning i relation till centralförsvarstanken.
Vad var orsaken till byggnationen av Bodens fästning och hur påverkade det den tidigare centralförsvarstanken?
Hur förändrades Sveriges sjöstrategiska läge efter förlusten av Finland och vilka konsekvenser hade detta för örlogsflottan och skärgårdsflottan under 1800-talet?
Hur utvecklades synen på värnplikt i Sverige under 1800-talet?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
FÖRFATTARE
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Slaveriet blev den konflikt som till slut splittrade USA i två delar. Sydstaterna ville behålla slavarbete som grund för sin ekonomi, medan nordstaterna ville stoppa slaveriets spridning och hålla ihop landet. När Abraham Lincoln blev president bröt inbördeskriget ut. Nordstaterna vann till slut, unionen räddades och slaveri förbjöds i grundlagen. Men frihet på papperet betydde inte automatiskt jämlikhet i verkligheten. Under lång tid efter kriget fortsatte diskriminering och segregation att prägla samhället. Först senare växte medborgarrättsrörelsen fram och pressade fram lagar som skulle stoppa rasdiskriminering och ge svarta samma rättigheter som andra...
I början av 1770-talet växte missnöjet i de brittiska kolonierna i Nordamerika. Många kände sig styrda från London utan att få vara med och bestämma. Konflikten handlade om skatter, handel och politisk makt. När protesterna skärptes tvingades de 13 kolonierna samarbeta, trots stora skillnader mellan dem. Kampen utvecklades till ett frihetskrig mot Storbritannien som byggde på upplysningens idéer om rättigheter och folkstyre. Frihetskriget vanns till slut av de 13 kolonierna varefter USA bildades. Nu återstod frågan hur det nya landet skulle styras. Svaret blev en gemensam grundlag som fortfarande gäller och som brukar beskrivas som världens äldsta skrivna nationella författning. Den delade upp makten mellan olika delar av staten och slog fast hur valen skulle gå till. Författningen blev grunden för USA:s statsskick.
Varmluftsballonger började användas i krig redan i slutet av 1700-talet som ett sätt att skapa bättre överblick och därmed öka kontrollen över slagfältet. De blev ett hjälpmedel för spaning och kommunikation, men deras begränsade styrbarhet gjorde dem osäkra och svåra att använda på ett planerat sätt. När tekniken senare utvecklades mot styrbara luftfarkoster förändrades möjligheterna. Luftskeppen kunde användas mer aktivt och i större skala, både för spaning och anfall, men de visade också tydligt hur nya militära innovationer snabbt kan få svagheter som fienden lär sig att utnyttja...
Under slutet av 1800-talet blev det populärt att gå till fotografen och ta porträtt som man samlade i album. Bilderna visade viktiga stunder som dop, konfirmation och födelsedagar, och var ofta högtidliga och noggrant arrangerade. Många poserade stelt, eftersom kamerorna krävde att man stod stilla länge. Fotografierna blev värdefulla minnen som spreds till släkt och vänner. Även idag berättar våra egna bilder om våra liv. Det är därför viktigt att bevara dem och skriva ner vilka personerna är innan minnena försvinner...
Under flera hundra år fyllde vi i Sverige hemmets väggar med färgstarka bilder och texter med budskap. Folk satte upp bilder med religiösa motiv, kungar och visdomsord. I början av 1900-talet blev det vanligt med tryckta tavlor från Tyskland och broderade tygtavlor med ordspråk som "Borta bra, men hemma bäst". Bilderna och bonaderna visade vad folk trodde på, vad de tyckte var viktigt – som hemmets trygghet, hårt arbete och att vara snäll. Många drömde också om ett eget litet hus med trädgård. Och än idag hänger sådana bonader i många hem, särskilt vid jul...
Under senare delen av 1800-talet blev Sundsvall centrum för världens träexport. Industrialismens genombrott i Europa och i synnerhet i England hade ökat behovet av svenskt trä. Exporten femfaldigades på tjugo år. År 1870 bestod över 40 procent av Sveriges export av trävaror. Sundsvall växte snabbt likt ett nybyggarsamhälle i guldrushens Klondyke. Arbetare kom från stora delar av Sverige - män, kvinnor och barn. Alla slet vid sågen...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.
