Efter att Sverige hade förlorat Finland 1809 uppstod ett nytt geopolitiskt och utrikespolitiskt läge. En helt ny försvarsprincip utformades - den s.k. centralförsvarstanken. I den här artikeln kan du läsa kortfattat om synen på den svenska försvarsstrategin under 1800-talet - från att till en början ha verkat för ett starkt centralförsvar, till att i slutet av århundradet istället omfamna idén om allmän värnplikt.
I Karlsborgs fästning, i det inre av Sverige, skulle tusentals soldater hålla stånd mot Ryssland tills hjälp anlände.
Centralförsvarstanken
Idén om ett centralförsvar utgick från Karl XIV Johans plan att försvaret skulle förläggas till landets inre. Huvudingredienser i denna försvarsplan var Karlsborgs fästning (se nedan) och Göta kanal. Centralförsvarets chefsideolog (generalen J.P. Lefrén) ville också flytta huvudstaden - från det syndiga och efter förlusten av Finland i utkanten liggande Stockholm - till Mariestad.
Planen övergavs i och med att Bodens fästning (se nedan) tillkom, men var trots sina märkliga inslag delvis anpassad till tidens verklighet. Den trögmobiliserade och orörliga indelta armén skulle på så vis bättre komma till sin rätt.
ANNONS
ANNONS
Karlsborgs fästning
Karlsborgs fästning byggdes vid Vanäs udde på Vätterns västra strand nära Göta kanal. Bygget inleddes 1819 och pågick i närmare 100 år. Ledstjärnan efter förlusten av Finland 1809 var centralförsvarstanken.
Försvaret skulle koncentreras till landets mitt. Karlsborg skulle också tjäna som tillflykt för regeringen och guldreserven.
Den mest framträdande delen av fästningen är det 670 meter långa slutvärnet, vid tillkomsten Sveriges längsta byggnad.
Bild: Armémuseum Del av slutvärnet vid Karlsborgs fästning. Foto från början av 1900-talet.
Bodens fästning
Bodens fästning utgjordes av ett artillerifort och andra fasta befästningar insprängda i berg utanför Boden i Norrland. Fästningen började byggas 1901 som en följd av oron över norsk separatism (Norge ville bryta sig ur den svensk-norska unionen) och påstådda ryska aggressiva planer i norr.
Med fästningen ersatte gränsförsvaret den tidigare centralförsvarstanken som dominerat försvarstänket sedan början av 1800-talet.
Försvarsviljan hade ökat starkt i landet. Exploateringen av järnmalm i Norrbotten spelade också in. Ofotenbanan från Gällivare till norska Narvik ansågs behöva en fästning som skydd mot Ryssland.
Den svenska flottan
Flottan , marinens föregångare, var på 1800-talet indelad i örlogsflottan och skärgårdsflottan ("stora" respektive "lilla flottan").
Förlusten av Finland 1809 förändrade även Sveriges sjöstrategiska läge. Tidigare hade svenska örlogsfartyg kunnat blockera Finska viken och förhindrat den ryska flottan att ta sig ut på Östersjön, alltmedan skärgårdsflottan gav skydd längs kusten. Nu skulle istället hela svenska kusten skyddas.
Med centralförsvarstankens defensiva tänkande försummades örlogsflottan. Man prioriterade istället den billigare skärgårdsflottan av sparsamhetsskäl.
Fram till seklets slut förföll dock flottan innan den - under de nya pansarbåtarnas tidevarv - på nytt hamnade i politikens stormvåg med upprustning som följd.
Beväring - ett embryo till allmän värnplikt
Beväring var en slags tidigare version av värnplikt. Systemet infördes 1812 som en krigstida förstärkning av den stående armén med dess indelta soldater. Tanken på allmän värnplikt var på frammarsch i Europa, men det var först 1857 efter Krimkriget, som övningstiden under beväringen ökades från 12 till 30 dagar.
Knuten i den besvärliga försvarsfrågan var böndernas ovilja att acceptera utökad övningstid om inte indelningsverket och grundskatterna (jordeboksräntan och tiondet), som främst belastade jordbruket, successivt avskaffades.
ANNONS
ANNONS
Införandet av allmän värnplikt
Efter många års diskussion och turer i riksdagen beslutadesgenom 1901 års härordning att värnplikt skulle ersätta det gamla indelningsverket.
Vägen dit hade varit lång. En tidig form, "beväringen" (som nämns ovan) infördes vid 1800-talets början, men utbildningen var ytterst begränsad och avskydd av bondebefolkningen som under hela 1800-talet motsatte sig ökade värnpliktsbördor. Den hårda disciplinen och dödligheten i 1808-1809 års krig påverkade också länge opinionen.
Annars låg värnplikt i linje med 1800-talsliberalismens ideal om folkbeväpning. Efter många turer i riksdagen togs slutligen ett försvarsbeslut om 1892 års härordning med 90 dagars utbildning. Men det dröjde till 1901 innan indelningsverket försvann, och övningstiden ökade till 240 dagar. Av stamtrupperna behölls bara officerarna och visst underbefäl.
År 2009 avskaffades värnplikten i fredstid. Det betydde att all rekrytering till Försvarsmakten i fortsättningen skulle ske på frivillig grund. Men efter att det världspolitiska läget återigen blivit instabilt, beslutade regeringen 2017 att återinföra skyldigheten att mönstra och genomföra grundutbildning med värnplikt.
Skarpskytterörelsen under 1800-talet
Den svenska s.k. skarpskytterörelsen utgjordes av frivilliga skytteföreningar. Som mest hade rörelsen 40 000 medlemmar. Under intryck av skandinavismen och liberalismens tilltro till frivilliga associationer togs initiativet till rörelsen 1860 av publicisterna S.A. Hedlund, Viktor Rydberg, August Blanche och Lars Johan Hierta. Förebild var det schweiziska milissystemet som ansågs kunna ersätta de indelta soldaterna. Hierta skrev i Aftonbladet: "En folkbeväpning, väl ordnad och ordentligt ledd - se där den enda fästning vi behöva!"
En viktig del av verksamheten var de militärt präglade skyttetävlingarna. Stora prissummor och hederspriser från konungen stod ofta på spel. Efter tävlingarna stod dans och öldrickande på programmet. Med tiden minskade intresset för de militära formerna samtidigt som milissystemet föreföll för svagt i det moderna krigets tidevarv.
Hur påverkades Sveriges geopolitiska och utrikespolitiska situation av förlusten av Finland år 1809?
Vad var centralförsvarstankens huvudprincip?
Beskriv betydelsen och funktionen av Karlsborgs fästning i relation till centralförsvarstanken.
Vad var orsaken till byggnationen av Bodens fästning och hur påverkade det den tidigare centralförsvarstanken?
Hur förändrades Sveriges sjöstrategiska läge efter förlusten av Finland och vilka konsekvenser hade detta för örlogsflottan och skärgårdsflottan under 1800-talet?
Hur utvecklades synen på värnplikt i Sverige under 1800-talet?
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.
