Tagg om Edmund Burke

Edmund Burke

S
Edmund Burke, ca 1769.

Konservatismens framväxt

Edmund Burke (1729-1797) brukar omtalas som ”konservatismens lärofader”. När franska revolutionen bröt ut 1789 kände sig den brittiske parlamentsledamoten Burke manad att gå till intellektuellt motangrepp. Han skrev därför boken Reflektioner om franska revolutionen (1790).

Burke förutsåg redan innan det s.k. skräckväldet och Napoleons imperialistiska krig i Europa hur illa det skulle gå, och att detta inte bara var en lokal politisk händelse i Frankrike utan ett grundskott mot hela den västerländska civilisationen. Boken skulle komma att få ett mycket stort idéhistoriskt genomslag, som kan jämföras med John Lockes Two Treatises of Government (1690) och Karl Marx Det kommunistiska manifestet (1848).

ANNONS

ANNONS

Inom loppet av bara några månader efter att Edmund Burkes bok hade publicerats blev den navet i en samtida internationell ideologisk litteraturdebatt kring revolutionen som därefter fortsatte i flera års tid. Detta var det frö och den mylla som konservatismen kom att växa fram ur och etablera sig som en av de tre stora politiska ideologierna vid sidan av liberalismen och socialismen.

Även om konservatismen föddes som idébildning och politiskt kraft i just detta sammanhang, så byggde Burke i Reflektioner om franska revolutionen vidare på mycket av vad han tidigare hade skrivit i andra ämnen.

Burkes politiska engagemang kan delas in i fyra huvudfrågor:

  1. En begränsning av kungamakten.
     
  2. Rätten till frigörelse för de amerikanska kolonierna (sedermera USA).
     
  3. Rätten för det världsomspännande brittiska imperiets kronjuvel Bengalen (dagens Indien) att styras humant och enligt teorin om naturrätten.
     
  4. Kritik mot den franska revolutionen som ägde rum mot slutet av hans levnad.

För den som tror att Burke bara ville bevara den rådande samhällsordningen - en populär missuppfattning nuförtiden om vad konservatismen går ut på - kommer det nog som en överraskning att han ägnade större delen av sin tre decennier långa politiska karriär åt opposition mot den dåvarande kungen George III.

Den mycket bildade Burkes politiska tänkande var också filosofiskt välgrundat. Här förenas kristen naturrätt med traditionalism, modernt marknadsekonomiskt tänkande, och litterär romantik. Det kretsar huvudsakligen kring människans väsen å ena sidan, och kring frihetens förutsättningar och möjligheter å den andra.

Konservatismens grunder

Den politiska åskådning som Burke utvecklade - grunden för konservatismen så som vi känner den idag - är inriktad på:

  1. Att förklara hur det civila och kulturella livet i ett samhälle är beroende av vissa grundvillkor såsom äganderätten, lagstyret och värnandet om de små gemenskaperna (Eng: ”the little platoons”), dvs familjen och andra mindre civila organisationer såsom grannskapet, vänkretsen, församlingen, föreningen... sådana gemenskaper som människor föds in i. Förutom familjen är nationen och religionen sådana naturliga gemenskaper. Religionen utgör, i den konservativa åskådningen, grunden för varje civilisations moraliska normsystem.
     
  2. Att klargöra att historiemedvetenhet är nödvändig både för sina lärorika exempel och sin förmåga att kunna förklara varför mänskliga förhållanden är som de är.
     
  3. Att förklara hur det ekonomiska livet måste underkastas hänsyn till moralen och samhällsgemenskapens etablerade förutsättningar för att bli fullödigt.

Man brukar sammanfatta Burkes politiska åskådning såsom ”frihet under ansvar”, med en frihetssyn som bygger på respekt för etablerade institutioner och traditioner, samhällsgemenskap och personligt ansvarstagande medborgare.

ANNONS

ANNONS

Burkes kritik av just franska revolutionen består i huvudsak av dess nedbrytande av civilisationen. Han vänder sig med motvilja och förakt mot dess pöbelanda, dess hån mot både bildning och kulturell förfining, dess hat mot kyrkan och religionen, och dess angrepp på traditioner och kulturbärande institutioner.

I boken Reflektioner om franska revolutionen formulerar han ett principiellt avståndstagande från revolution såsom ett verktyg för samhällsutveckling. Istället förespråkar han en balans av olika intressen mellan samhällets delar, samt gradvisa reformer och kontinuitet i samhällsutvecklingen.

Burke resonerade i termer av försiktighet och framhöll betydelsen av gränsdragningar för politiken. Han verkar ha tagit intryck av Montesquieus (1689-1755) berömda maktdelningslära och uppfattning om nationers olika förutsättningar.


Litteratur:
Edmund Burke, Reflections on the Revolution in France and Other Writings, Everyman’s Library, 2015
Reidar Larsson, Politiska ideologier i vår tid, (7 uppl.), Studentlitteratur, 2005
Carl Johan Ljungberg, Edmund Burke, Pocketbiblioteket Nr 34, SNS Förlag, 2008
Roger Scruton, Conservatism – An Invitation to the Great Tradition, Profile Books, 2017
 

Text: Jakob E:son Söderbaum är jur. kand. och fil. kand., och har verkat som ledarskribent på två borgerliga dagstidningar
Webbplatser: Söderbaums studier | Konservatism.se

Här nedan hittar du material som kan relateras till Edmund Burke.

Uppdaterad: 4 oktober 2020
Publicerad:

ANNONS

ANNONS

Podcast om Edmund Burke

SO-rummet podcast icon
S

Konservatismens ideologi

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-27

Julia, Mattias och Kristioffer pratar om konservatismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?

+ Läs mer

Länkar om Edmund Burke

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS