Edmund Burke

Redan innan det så kallade skräckväldet och Napoleons imperialistiska krig i Europa förutsåg Burke hur illa utvecklingen kunde gå. Han menade att franska revolutionen inte bara var en lokal politisk händelse i Frankrike, utan ett hot mot hela den västerländska civilisationen. Boken skulle komma att få ett mycket stort idéhistoriskt genomslag, som kan jämföras med John Lockes Two Treatises of Government (1690) och Karl Marx Det kommunistiska manifestet (1848).

Bara några månader efter att Edmund Burkes bok hade publicerats blev den centrum i en internationell idédebatt om revolutionen. Debatten fortsatte sedan i flera år. Det var i detta sammanhang som konservatismen växte fram och så småningom etablerade sig som en av de tre stora politiska ideologierna, vid sidan av liberalismen och socialismen.

För att förstå Burke är det viktigt att komma ihåg att han inte var emot all förändring. Han menade snarare att samhällen bör förändras försiktigt och steg för steg. Gamla institutioner, lagar och traditioner kunde enligt honom innehålla erfarenheter som människor inte borde kasta bort för snabbt. Därför blev Burke en viktig förebild för konservatismen, som ofta betonar kontinuitet, ansvar och respekt för historien.

Även om konservatismen föddes som idébildning och politisk kraft i just detta sammanhang, så byggde Burke i Reflektioner om franska revolutionen vidare på mycket av det han tidigare hade skrivit i andra ämnen.

Burkes politiska engagemang kan delas in i fyra huvudfrågor:

1. En begränsning av kungamakten.
    
2. Rätten till frigörelse för de amerikanska kolonierna (sedermera USA).
    
3. Rätten för det världsomspännande brittiska imperiets kronjuvel Bengalen (dagens Indien) att styras humant och enligt teorin om naturrätten, alltså tanken att människor har vissa grundläggande rättigheter.
    
4. Kritik mot den franska revolutionen som ägde rum mot slutet av hans levnad.

För den som tror att Burke bara ville bevara den rådande samhällsordningen – en populär missuppfattning idag om vad konservatismen går ut på – kommer det nog som en överraskning att han ägnade större delen av sin tre decennier långa politiska karriär åt opposition mot den dåvarande kungen George III.

Burkes politiska tänkande var också filosofiskt välgrundat. Här förenas kristen naturrätt med traditionalism, modernt marknadsekonomiskt tänkande och litterär romantik. Det kretsar huvudsakligen kring människans väsen å ena sidan, och kring frihetens förutsättningar och möjligheter å den andra.

Burkes politiska liv visar att konservatism inte bara handlar om att försvara makten som den är. Han kritiserade kungamakten, engagerade sig i frågor om de amerikanska kolonierna och reagerade mot missförhållanden i det brittiska imperiet. Samtidigt var han starkt kritisk mot franska revolutionen. Det gör honom till en mer komplex tänkare än bilden av en person som bara ville bevara allt gammalt.

Konservatismens grunder

Den politiska åskådning som Burke utvecklade – grunden för konservatismen så som vi känner den idag – är inriktad på:

1. Att förklara hur det civila och kulturella livet i ett samhälle är beroende av vissa grundvillkor, till exempel äganderätt, lagstyre och små gemenskaper. Med små gemenskaper menade Burke bland annat familjen, grannskapet, vänkretsen, församlingen och föreningen – sådana sammanhang som människor ofta växer upp i och formas av. Förutom familjen är nationen och religionen sådana naturliga gemenskaper. Enligt den konservativa åskådningen utgör religionen grunden för varje civilisations moraliska normsystem.
    
2. Att klargöra att historiemedvetenhet är nödvändig, både eftersom historien ger lärorika exempel och eftersom den kan förklara varför mänskliga förhållanden är som de är.
    
3. Att förklara hur det ekonomiska livet måste ta hänsyn till moral och till samhällets gemensamma värderingar för att fungera fullt ut.

Man brukar sammanfatta Burkes politiska åskådning som ”frihet under ansvar”, med en frihetssyn som bygger på respekt för etablerade institutioner och traditioner, samhällsgemenskap och medborgarnas personliga ansvar.

Han vänder sig med motvilja och förakt mot det han uppfattade som revolutionens våldsamma massrörelser, dess hån mot bildning och kulturell förfining, dess hat mot kyrkan och religionen samt dess angrepp på traditioner och kulturbärande institutioner.

I boken Reflektioner om franska revolutionen formulerar han ett principiellt avståndstagande från revolution som ett verktyg för samhällsutveckling. Istället förespråkar han en balans mellan olika intressen i samhället samt gradvisa reformer och kontinuitet i samhällsutvecklingen.

Burke betonade försiktighet i politiken och menade att politiska förändringar behövde ha tydliga gränser. Han verkar ha tagit intryck av Montesquieus (1689-1755) berömda maktdelningslära, alltså tanken att makten i ett samhälle bör delas mellan olika institutioner, och av hans uppfattning om nationers olika förutsättningar.

Edmund Burke blev viktig eftersom han satte ord på en grundtanke inom konservatismen – samhället bör förändras med försiktighet och respekt för historiska erfarenheter. För Burke var frihet viktig, men den behövde enligt honom förenas med ansvar, traditioner och fungerande institutioner. Därför blev hans kritik av franska revolutionen mer än en kommentar till en enskild händelse. Den blev en utgångspunkt för ett politiskt tänkande som fortfarande påverkar konservatismen idag.

S  LÄS MER: Konservatism

S  LÄS MER: Konservatismen – fördjupning

S  PODCAST: Konservatismens ideologi

M  PODCAST: Liberalism, konservatism och socialism – politiska ideologier

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.

Litteratur:
Jakob E:son Söderbaum, Modern konservatism – filosofi, bärande idéer och inriktningar i Burkes efterföljd, Recito förlag, 2020
Edmund Burke, Reflections on the Revolution in France and Other Writings, Everyman’s Library, 2015
Reidar Larsson, Politiska ideologier i vår tid, (7 uppl.), Studentlitteratur, 2005
Carl Johan Ljungberg, Edmund Burke, Pocketbiblioteket Nr 34, SNS Förlag, 2008
Roger Scruton, Conservatism – An Invitation to the Great Tradition, Profile Books, 2017

FÖRFATTARE

Text: Jakob E:son Söderbaum, jur. kand. och fil. kand. i företagsekonomi, fri skribent och redaktör för informationsportalen Konservatism.se
Webbplats: Konservatism.se

Är du intresserad av att läsa mer om konservatismen av Jakob E:son Söderbaum så rekommenderas Modern konservatism – filosofi, bärande idéer och inriktningar i Burkes efterföljd.  

Bokens webbplats: Modern konservatism 
Beställ boken: Adlibris