Genomgång (48:56 min) där gymnasieläraren Lars Arvidson går igenom fyra nationalekonomiska teorier: ekonomisk liberalism (klassisk ekonomi), marxism, keynesianism och monetarism.
Lästid 18 minuter
"Det är han som bestämmer över krig och fred och kontrollerar lagarna. Han är herre i landet snarare än medborgare. Politiska frågor avgörs i hans hem. De män han väljer har de viktiga befattningarna. Han är kung i allt utom till namnet och när det gäller ceremonierna." Det skrev påven Pius II om Cosimo de Medici - en av Europas rikaste och mäktigaste män under 1400-talet. Han styrde i den norditalienska staden Florens, och genom sina rikedomar och en väl utbyggd bankverksamhet hade han inflytande över furstar, kungar och kejsare i stora delar av Europa...
Lästid 16 minuter
På den bergiga Medelhavsön Kreta som ligger mellan Grekland och Egypten bodde ett folk som kallades minoerna. Deras civilisation var helt beroende av havet. Minoerna sökte bland annat efter stenarten obsidian på öarna i Egeiska havet utanför Grekland. Den hårda stenen användes till skär- och huggverktyg innan konsten att smida metall blivit känd. Från 3500 år f.Kr finns det bevis på handel mellan Kreta och Egypten...
Lästid 4 minuter
Del 1 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens människosyn. Den marxistiska människosynen kan sammanfattas i tre mänskliga egenskaper: människan är skapande, människan är social och människan är medveten. Enligt marxismens uppfattning är det först när klassamhället har försvunnit som människan kan upprättas och bli det hon enligt naturen borde vara...
Lästid 10 minuter
Del 2 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens samhällssyn. En grundtanke i marxismen är att varje samhälle ska förstås i sitt historiska sammanhang. För att kunna råda bot på människans alienation, måste man förstå vilka lagar som driver historien framåt och kunna tillämpa sina insikter på det samhället man lever i...
Lästid 6 minuter
Del 3 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens verklighetsuppfattning, s.k. dialektisk materialism. Marxisterna säger sig ha en beskrivning av verkligheten som bygger på vetenskap. Den grundar sig på att allt i världen är materia eller har sitt ursprung i materia. Den kraft som styr materiens rörelser är en dialektik, ett spel mellan motsatser, vars resultat skapar nya egenskaper. Marxismens verklighetsuppfattning brukar därför kallas dialektisk materialism. Verkligheten beskrivs med hjälp av teser och lagar...
Lästid 4 minuter
Under de första århundradena efter Kristi födelse importerades mynt till Sverige från romarriket, och under vikingatiden från det arabiska kalifatet (kufiska mynt). Myntens uppgift var i första hand inte att vara ett betalningsmedel med bestämda valörer utan snarare att vara en viktenhet för ädelmetaller. Redan i början av 800-talet präglades dessutom efter frankiska förlagor inhemska mynt i Birka. Den förste kungen att prägla mynt i eget namn var Olof skötkonung...
Ekonomisk historia om nationalekonomi, handel och berömda företag genom historien. Ekonomisk historia hänger till stor...
Marxismen är en samhällsideologi och politisk filosofi som baseras på filosofen Karl Marx idéer. Den marxistiska...
Nationalekonomiska teorier om självhushållning, penningekonomi, merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism,...
Film som historieberättande medium är en populär underhållningskälla, men fungerar också bra i...
Flipped Classroom eller "flippat klassrum" är en pedagogisk modell där läraren använder digitala...
Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om ekonomiska system i allmänhet, och om marknadsekonomi, planekonomi och blandekonomi i synnerhet.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om 90-talskrisen. Här redogörs för orsakerna till den och konskevenser av den.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad en ekonomisk teori är och fördjupar sig i keynesianism och monetarism.
Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an de tre stora politiska ideologierna - konservatism, liberalism och socialism. Vi går igenom vad en ideologi är, vad som är typiskt för de tre stora och vilken betydelse de har idag.
