Upplysningens idéer spreds i Paris salonger

Få epoker i historien har en sådan strålglans som upplysningstiden under 1700-talet. Överallt (åtminstone i delar av Europa) talade man (åtminstone de intellektuella) om ”människans utträde ur hennes självförvållade omyndighet”, som filosofen Immanuel Kant uttryckte det. Bort med myter och mystik, in med framsteg och förnuft! Så löd fältropet från upplysningens huvudstad Paris, dit andra länders tänkare vallfärdade för att ta del av den nya läran.
S

Madame Geoffrins salong. Värdinnan själv har just rest sig i mitten. I församlingen finns Rousseau, d´Alembert och Diderot. Tavlan, som här är beskuren, är gjord av A.Le Monnier (1814) efter en målning av den mer kände Francois Boucher som vid 1700-talets mitt själv besökte salongen.

Det nya tänkandet sammanfattades i Encyklopedin

Upplysningen uppstod som intellektuell strömning under 1700-talets senare hälft, i en tid som präglades av ståndstänkande, adliga privilegier och kyrkliga dogmer. Mot detta sökte filosofer och författare skapa en sammanhängande rationalistisk världsbild. Dogmatism och maktfullkomlighet i stat och kyrka skulle bekämpas. Ett av de främsta verktygen för detta var den franska Encyklopedin som utgavs 1751-1780. Här skulle det nya tänkandet sammanfattas för att sedan spridas vidare.

Intresset för Encyklopedin byggde på förekomsten av två konkurrerande tanketraditioner; den cartesianska (efter filosofen Descartes) som utgick från abstrakta principer och den engelska, erfarenhetsbaserade, med inspiration från John Locke. Gemensamt hade upplysningsfilosoferna att de var besjälade av tanken på samhällsnytta. Deras upptäckter skulle komma folket till nytta. 

ANNONS

ANNONS

Ytterligare en förutsättning för upplysningsarbetet i Frankrike var de vetenskapliga akademier som hade instiftats. Här fann tidens nya uttolkare en plattform för sin verksamhet.

Centrala upplysningsfilosofer och idéer

Upplysningens stora namn var Diderot och d´Alembert (Encyklopediens skapare), Montesquieu, Condillac, La Mettrie, Rousseau, Voltaire och skotten Hume.

Rousseau hävdade i Om samhällsfördraget (1762) att all makt låg hos folket; regenter innehade bara makten tillfälligt. Voltaire var mest känd för sina attacker på kyrkan utifrån parollen ”Krossa den skändliga”. Dessa tänkare ville befria människan från vidskepelse, utan att för den skull predika ateism. Friheten skulle gälla inom såväl politik och religion som inom det sociala livet, det senare främst genom avskaffandet av alla privilegier.

Paris - upplysningens huvudstad

Frankrike var under 1700-talet Europas ledande stat, politiskt såväl som kulturellt. Paris hade minst 700 000 invånare och ett okänt antal tillfälligt bosatta.

De sociala skillnaderna var naturligtvis enorma mellan den aristokratiske jordägaren och tvätterskan. Ändå fanns ett visst mått av socialt skyddsnät som kyrkan ombesörjde, liksom olika nätverk som inte följde klasslinjer utan snarare geografiskt ursprung, sysselsättning eller åskådning.

Ett otal caféer, klubbar, teatrar och litterära salonger (där kvinnor som madame Necker och D´Épinay hade en viktig roll) spred liksom tidningar och pamfletter de nya idéerna till bredare skaror utanför filosofernas krets. Läskunnigheten ökade och omfattade sannolikt majoriteten av stadsbefolkningen. Ett mått på läshungern är att ungefär en fjärdedel av befolkningen ägde böcker och att 100 000 olika titlar (böcker, broschyrer) utgavs i Paris under seklet. Man kan säga att ”den allmänna opinionen” som begrepp föddes i dessa dynamiska Parismiljöer, något som skulle ha stor betydelse för de revolutionära stormar som följde från 1789.

LÄS MER: Upplysningen

LÄS MER: Några av upplysningens idéer

LÄS MER: Upplysningsidéerna bakom demokratins framväxt

LÄS MER: Vetenskapliga revolutionen

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför blev den franska Encyklopedin en viktig plattform för upplysningen?
     
  2. Nämn några viktiga upplysningsidéer.
     
  3. Paris var upplysningens huvudstad. Motivera.

 

Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
 

Senast uppdaterad: 15 september 2022
Publicerad: 14 september 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

S

Christine de Pizan - den första feministen

Christine de Pizan fick en bättre utbildning än de flesta flickor på 1300-talet. När hennes make...

L

Jeanne d'Arc - bondflickan som sadlade om till krigare

Jeanne d'Arc är troligtvis Frankrikes mest kända kvinna genom tiderna. Idag är hon sedan länge...

M

Slaget vid Poitiers 732 - vad hände egentligen?

"Karl Martell stod emellertid redo att med sina franker ta emot den fruktade stöten av Österns...

S

Upplysning och pietism satte igång sekulariseringen redan på 1700-talet

Under 1700-talet fick människor större kunskaper och frigjorde sig efter hand från olika...

M

Antoine Lavoisier - hur den moderna kemin grundades

När Antoine Lavoisier i slutet av 1700-talet var på väg att motbevisa en felaktig kemisk teori fick...

M

Franska revolutionen, Marat och mordet i badkaret

År 1793 hade den franska revolutionen pågått i fyra år. Grupper som från början samarbetat hade...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Upplysningen

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens...

Frankrikes historia

Fördjupa dig i Frankrikes historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Relaterade taggar

Paris

Paris är Frankrikes huvudstad och ligger vid floden Seine i nordvästra delen av landet (se karta)....

Idéhistoria

Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Franska revolutionens orsaker

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-04

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om franska revolutionens orsaker. Vad är en revolution? Vilka orsaker låg bakom franska revolutionen? Här berättas bland annat om upplysningens idéer, franska krig och höjda skatter, om ståndssamhället och hur tredje ståndet krävde rättigheter.

+ Lyssna