Olof Rudbeck d.ä. var en tidig förespråkare för göticismen.
Göticism var en kulturell rörelse med utgångspunkt i Sveriges förmenta (uppdiktade) forntida storhet. Göticismen grundlades på 1500-talet och blomstrade på 1600-talet.
I bröderna Johannes och Olaus Magnus historieverk utvecklades tanken att göterna hade haft sitt urhem i Sverige. Landet blev i deras berättelse centrum för Europa, ja, för hela världen. (I Danmark hävdades det på motsvarande sätt att jutarna härstammade från göterna.)
Gustav II Adolf fick av sina lärare höra att göternas kung en gång givit sig ut i världen och lagt under sig nästan alla andra länder.
ANNONS
ANNONS
Som kung såg Gustav II Adolf till att Johannes Magnus verk översattes till svenska från latin och att det vann spridning. I sin propaganda anspelade Gustav Adolf ofta på de gamla göternas bragder och på arvet från dem.
Götiska förbundet var ett samfund i Stockholm från 1811 till 1820-talets mitt. Förbundet var ett led i den göticistiska strömning som behärskade kulturlivet. Grundare var ämbetsmannen Jacob Adlerbeth, som samlade dåtidens unga kulturelit kring sig; Geijer, Tegnér och Ling.Liksom stormaktstidens främste göticist Olof Rudbeck svärmade förbundsmedlemmarna för nordisk forntid och götiskt mannamod. Efter förlusten av Finland sökte man en nationell kraftsamling. Göticismen under 1800-talet var dock mer folkligt romantisk. Geijer hyllade bonden i Odalbonden och andra dikter som publicerades i förbundets tidskrift Iduna. Intresset för nordisk forntid förde också med sig forskning om sagor och traditioner på liknande sätt som andra nationalromantiska strömningar sökte sina rötter i 1800-talets Europa.
Antikvitetskollegium grundades i Uppsala 1660 på initiativ av rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie. Kollegiet fick till uppgift att insamla och publicera handskrifter och handlingar samt förteckna fornminnen. Verksamheten var ett utslag av stormaktstidens vilja att göra Sveriges äldre historia känd - landet skulle kunna mäta sig med stormakterna i Europa.
Kollegiet flyttades till Stockholm och blev 1692 ett ämbetsverk med namnet Antikvitetsarkivet. Under en kort period bedrev det intensiv verksamhet och fick stor betydelse för kulturminnesvården. I det förändrade politiska klimatet som kom att råda under frihetstiden passade däremot inte Antikvitetsarkivet in. Man såg ned på de stormaktstida svenskarnas intresse för det förflutna och blickade i stället framåt.
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Under 1800-talet, när industrialiseringens vågor sköljde över Europa, vaknade en längtan hos människor efter en enklare tid där naturen och gamla traditioner stod i centrum. Denna längtan kom att knytas ihop med den spirande nationalismen, där man såg tillbaka med värme på bondesamhällets enkelhet och äkthet. Många konstnärer som Carl Larsson och Anders Zorn fångade denna sentiment i sina verk. Festligheter och historiska skildringar fortsätter att hålla liv i traditioner, men ungdomars anknytning till dessa är inte längre självklar. Krigsromantikens skönmålning har också förändrats; där en gång en heroisk död på slagfältet sågs som något nobelt, har världskrigens fasor gett oss en mörkare bild av krigets verklighet...
1809 var ett avgörande år i Sveriges historia. Ute i Europa rasade napoleonkrigen. Kriget och revolutionerna hade omformat Europas karta ordentligt. Revolutionens ideal och Napoleons krig och ockupationer, samt franska revolutionens ideal om frihet, jämlikhet och broderskap hade skapat ett klimat av nationalism...
Artikel på Litteraturbankens webbplats där du kan läsa om Erik Gustaf Geijer. Geijer förenar i sitt författarskap snart sagt hela den sfär som kallas humaniora. Inom såväl historia som filosofi, religion, samhällsbyggnad och skönlitteratur skrev han ännu levande, lödiga verk. Under hans ledning kom Iduna, Götiska förbundets tidskrift, att bli en av Sveriges ledande kulturtidskrifter...
