Göticism var en kulturell rörelse som byggde på föreställningen att Sverige hade haft en storslagen forntid. Många av idéerna var överdrivna eller saknade historiskt stöd. Göticismen grundlades på 1500-talet och blomstrade på 1600-talet.
I bröderna Johannes och Olaus Magnus historieverk utvecklades tanken att göterna hade haft sitt urhem i Sverige. Landet blev i deras berättelse centrum för Europa, ja, för hela världen. (I Danmark hävdades det på motsvarande sätt att jutarna härstammade från göterna.)
Gustav II Adolf fick av sina lärare höra att göternas kung en gång givit sig ut i världen och lagt under sig nästan alla andra länder.
Som kung såg Gustav II Adolf till att Johannes Magnus verk översattes till svenska från latin och att det vann spridning. I sin propaganda anspelade Gustav Adolf ofta på de gamla göternas bragder och på arvet från dem.
Götiska förbundet var ett kulturellt sällskap som grundades i Stockholm 1811. Verksamheten minskade kraftigt efter att tidskriften Iduna slutade ges ut 1824, men förbundet upplöstes formellt först 1844.
Förbundet var en viktig del av den göticistiska strömningen i kulturlivet. Ämbetsmannen Jacob Adlerbeth tog initiativ till sällskapet och samlade flera unga kulturpersonligheter kring sig, däribland Erik Gustaf Geijer, Esaias Tegnér och Per Henrik Ling. I likhet med Olof Rudbeck under stormaktstiden, fascinerades medlemmarna av Nordens forntid och av det som de uppfattade som götiskt mod. Efter förlusten av Finland 1809 ville de stärka den svenska nationalkänslan.
Göticismen under 1800-talet fick dock en folkligare och mer romantisk inriktning. Geijer hyllade bonden i Odalbonden och andra dikter som publicerades i förbundets tidskrift Iduna. Intresset för Nordens forntid ledde också till forskning om sagor och traditioner. På liknande sätt sökte andra nationalromantiska rörelser runt om i 1800-talets Europa sina historiska och kulturella rötter.
Intresset för nordisk forntid förde också med sig forskning om sagor och traditioner på liknande sätt som andra sökte sina rötter i 1800-talets Europa.
Var Sverige det sjunkna Atlantis?På 1600-talet skrev Olof Rudbeck verket Atlantica, där han försökte bevisa att Sverige var platsen för den sjunkna ön Atlantis och dessutom ursprunget till all civilisation. Han använde bland annat runor som stöd för sina idéer. Idag vet vi att teorin var fel, men den visar hur långt göticismen kunde gå. Rudbecks sätt att arbeta var dessutom ovetenskapligt eftersom han redan hade bestämt sig för en teori, och bara använde sig av information som verkade bekräfta den. |