Skriftens tidigaste historia

Den nya och allt mer komplexa samhällsstruktur som växte fram i Mesopotamien under flera tusen år före Kristus skapade ett behov av att kunna ta del av det överflöd som jordbruket och handeln skapade, med andra ord att ta ut skatt. Skrivkonsten uppfanns just för detta ändamål - för att kunna hålla ordning på samhällets ekonomi. Den första namngivna människan vi känner till genom skrift var därför ekonom.
M

Skrivkonsten innebar en revolution för det mänskliga tänkandet. Allt började i Mesopotamien för drygt 5 000 år sedan.

Kushim tar emot en leverans

Ca år 3200 f.Kr.
Han är den första människan i världshistorien vars namn vi faktiskt känner till - han hette Kushim och var bokförare eller revisor.

Hans namn når oss från historiens mest avlägsna djup, från den tid då människorna precis hade tagit ett avgörande steg - de hade lärt sig att skriva. Namnet finns bevarat på en lertavla, där Kushim själv för lite mer än 5 000 år sedan ristade in några ord. Alfabetet han använde sig av var en primitiv föregångare till kilskrift.

Denna epokgörande händelse ägde rum i staden Uruk i regionen (se karta) där den sumeriska kulturen växte fram (ungefär dagens Irak). Tidpunkten är inte så lite oviss, men det bör ha varit någon gång mellan 3000 och 3400 f.Kr.

ANNONS

ANNONS

Vad Kushim skrev är inte helt lätt att översätta till modern text, men en rimlig tolkning av detta, det äldsta av alla kända skriftliga meddelanden och det första budskapet som tydligt träder fram ur förhistoriens dunkel, skulle kunna vara: "Totalt har 29 086 mått korn tagits emot under 37 månader. Undertecknat, Kushim."

Skriften uppfanns för att kunna hålla ordning på ekonomin

Det första skrivna språket var med andra ord inte särskilt glamouröst. Det användes inte för att skriva kärleksdikter, filosofiska traktat eller samtidsromaner. Inte heller för att dokumentera kungars stordåd eller för att hylla de sanna gudarna. Nej, skriften var till för att hålla ordning på olika konton; de första skribenterna var ekonomer.

Det sumeriska samhället som växte fram i Mesopotamien under flera tusen år före Kristus, hade sakta blivit större och allt mer komplext, tills det var en av de mest sofistikerade av alla kulturer som uppstått under de i runda slängar sju eller åtta årtusenden som gått sedan människorna blev bofasta och började ägna sig åt jordbruk. Handeln växte över allt större områden, i ett allt mer komplicerat system. Denna nya struktur var beroende av att få del av överflödet som alla dessa jordbrukare producerade - med andra ord att ta ut skatt.

Samtidigt skulle grossister betalas, lån ges och förskott räknas av mot intäkter. För att hålla ordning på denna nya, siffertunga värld krävdes ekonomiska dokument, kvitton, lånebevis och egendomsregister.

För att man skulle kunna hantera alla dessa data växte det första skriftspråket fram. Det skrivna språket började alltså som en Excelfil, snarare än ett Worddokument.

Utvecklingen mot ett fullständigt skriftspråk

Bara så sakteliga blev skriften vad vi idag kallar fullständig. De enkla tecknen som ristades in på lertavlor förändrades och kompletterades, så att de efter cirka 1 000 år hade blivit en kilskrift som kunde uttrycka det mesta av allt som det talade språket kan.

På ett liknande sätt utvecklades hieroglyferna i Egypten, ungefär vid samma tid. Ytterligare ungefär i 1 000 år senare uppstod ett lika heltäckande skriftspråk i Kina, följt av ett i Centralamerika. Liknande förändringar skedde alltså troligtvis oberoende av varandra på flera platser runt om i världen; tydligen var det en följd av de nya samhällenas behov.

Kunskap kan lagras i skrift

Med dessa fullständiga språk kom så småningom poesi, kokböcker, dagstidningar och blogginlägg. Då, med det fullt utvecklade skriftspråket, hade människan för första gången på allvar överskridit sin egen hjärnas begränsningar. Vår hjärna är fantastisk på många sätt, men den är långt ifrån fulländad när det handlar om att bevara minnen. Under antiken, och än idag, fanns det i och för sig människor med enorm minnesförmåga, men inte ens dessa mästare kunde hålla reda på all kunskap som krävdes i de framväxande nya samhällena. Dessutom det självklara: människor dör, och deras hjärnor dör med dem. Det innebär att all information som lagrats i en viss hjärna, hur enastående den än är, automatiskt kommer att raderas ut inom inte alltför många decennier.

ANNONS

ANNONS

Det skrivna ordet innebär en möjlig lösning på detta problem. Genom att placera kunskapen i ett fysiskt objekt utanför den enskilda människan blir den tillgänglig för fler och möjlig att dela - odödlig, åtminstone i princip.

Skriften befriade människan från glömskan

I dagens samhälle, där det skrivna ordet är så centralt, är det nästan svårt att föreställa sig en tid då inte skriftspråk var en förutsättning för det mänskliga livet och tänkandet. Vad vore matematiken, filosofin eller naturvetenskaperna utan det skrivna ordet?

Men sett i ett vidare perspektiv är skrift fortfarande en nymodighet. Om man tänker sig att den mänskliga rasen, homo sapiens, har funnits i en fysisk form som är i stora drag identisk med den hos dagens människor i ungefär 200 000 år, så är de senaste 5 000 åren då vi i allt större utsträckning har blivit skrivande varelser förstås inte särskilt mycket.

Kanske är det därför inte så underligt att skriften också möttes med skepsis. Klassiskt är Sokrates klagomål, såsom det beskrivits i Platons verk Skriften är omänsklig, ska Sokrates ha sagt. Den "förstör minnet och försvagar sinnet, befriar det från sådant [...] som gör det starkt".

Den enda användbara kunskapen, menade Sokrates, är den som en människa kan utantill, för det är bara den som finns tillgänglig för ens hjärna som man har praktisk nytta av.

Idag kan hans ord kännas hopplöst bakåtsträvande, men de är också typiska för en tidlös mänsklig tendens - den att reagera med instinktiv motvilja inför nymodigheter.

Skriften hjälper oss lära av historien

Rimligare än Sokrates gnäll är förstås att se skriften som ett enormt framsteg. Den befriade människan från glömskan och satte igång den utveckling som gjorde dagens värld möjlig, med alla de fantastiska fördelar som den ger oss. För om det är något som historieskrivning kan visa, så är det att människan på vissa sätt har lärt sig av sin historia, av sin samlade erfarenhet; av sina samlade, lagrade kunskaper. Vi har lärt oss av de som har levt före oss, vilket i stor utsträckning beror på att vi har kunnat läsa och skriva.

Att vi lever på den nivå vi gör idag, då en majoritet av jordens befolkning är friskare, lyckligare och rikare än nästan alla andra människor varit tidigare, är en förändring som vi ytterst kan tacka skriften för.

Därför är det värt att ägna Kushim en tanke, denne avlägsne pionjär, denne ursprunglige textmakare och bokhållare.

LÄS MER: De mesopotamiska kulturerna

LÄS MER: Babylonien och Assyrien

LÄS MER: Hammurabis lag ristades i sten

LÄS MER: Kilskriften

ANNONS

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Var i världen uppfanns den första skriften som vi känner till? 
     
  2. Vilka behov i samhället låg bakom utvecklandet av ett skriftspråk (varför uppfanns skriften)?
     
  3. Vad arbetade de första "skribenterna" med?
     
  4. Nämn några andra kulturer i världen - vid sidan av den mesopotamiska - som också skapade egna skriftspråk tidigt i historien.
     
  5. Vilken är skriftspråkets främsta fördel jämfört med det talade språket?
     
  6. Vilket var Sokrates främsta argument mot användandet av skrift?
     
  7. Vad menas med rubriken "Skriften befriade människan från glömskan"?

Ta reda på:

  1. Ungefär hur många skriftspråk finns det i världen idag?

Diskutera:

  1. Hur hade vårt samhälle sett ut idag om skriftspråket aldrig hade uppfunnits?
     
  2. Kommer skriftspråket ha lika stor betydelse för oss om 100 år? Motivera.

 

VILL DU VETA MER? Läs The Story of Writing av Andrew Robinson (2007).

 

Text: Magnus Västerbro, författare och journalist med inriktning på historia
Webbsida: https://www.facebook.com/vasterbro

Är du intresserad av att läsa fler spännande berättelser av författaren så rekommenderas 101 historiska händelser - en annorlunda världshistoria.
Bokens webbplats

 

Senast uppdaterad: 22 september 2020
Publicerad: 22 september 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

M

När människan blev bofast och jordbrukare

Skeendet då människan blev bofast och jordbrukare brukar inom historieskrivningen kallas för...

M

Hammurabis lag ristades i sten

Under kung Hammurabis styre (1792-1750 f.Kr) utvecklades stadsstaten Babylon till ett stort rike,...

M

Mesopotamisk mytologi

Mesopotamisk mytologi innefattar de religiösa föreställningarna som rådde i det forntida Sumer,...

M

Babylonien och Assyrien

Tvåflodslandet eller Mesopotamien är ett av de områden där den mänskliga civilisationen först slog...

ANNONS

Ämneskategorier

De mesopotamiska kulturerna

De mesopotamiska kulturerna (3000-500 f.Kr) utgör civilisationens vagga. Mesopotamien låg mellan floderna Eufrat och...

Iraks historia

Fördjupa dig i Iraks historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Uppfinningar

Människan har uppfunnit nya grejer i alla tider. Vissa historiker anser t.o.m. att det framförallt...

Språkhistoria

Språket och skrivkonsten är två grundläggande mänskliga uppfinningar. Språket är antagligen den...

Idéhistoria

Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...

Arkeologi

Arkeologi handlar inte bara om skatter och berömda upptäckter kring forntida kungar och drottningar...

SO-rummet tag typ

Kommunikation och information

Här hittar du material med anknytning till spridande av information genom historien fram tills idag...

Flodkulturer

En flodkultur är en högkultur - en tidig civilisation - som uppstått kring ett flodsystem vars...