Sokrates

Hans berömda citat "Jag vet endast att jag intet vet" reflekterar väl hans filosofi. Sokrates ansåg att han var ignorant och att folk i allmänhet också var det. Han försökte hjälpa människor att förstå detta genom dialoger där han ställde frågor så att personen kunde komma till insikt genom sina egna svar.

Enligt Sokrates föds människan god, med ignoransen gör hennes handlingar onda ibland. Den enda sanna dygden är kunskapen. Genom argumentation och definition av etiska idéer kan man komma på rätt väg.

Trots att han Sokrates välkänd var han inte populär hos alla. Författaren Aristofanes skrev satirer om honom, sofisterna var hans motståndare och många ansåg att han hade ett finger med i den aristokratiska revolten i Aten år 404 f.Kr, vilket för en tid avbröt stadsstatens demokratiska styrelseskick..Till sist ledde detta till att Sokrates - vid 70 års ålder - anklagades för gudlöshet och att ha korrumperat Atens ungdom. Filosofen försvarade sig själv, men ansågs skyldig. Med 281 röster för och 220 röster mot, dömdes Sokrates till döden.

Trots att hans vänner och elever erbjöd hjälp med att fly motsatte sig Sokrates detta, och talade om hur medborgarna måste lyda lagarna och myndigheternas beslut. Efter att ha tagit farväl av sin hustru och barn talade han med sina vänner och elever om själens odödlighet, sedan tömde han en giftbägare.

Platon, som var en av Sokrates elever, var omkring 31 år gammal när Sokrates tömde giftbägaren år 399 f.Kr. Han var med i rättssalen under hela rättegången. Hela denna sekvens av händelser tycks ha varit en traumatisk upplevelse för honom eftersom han betraktade Sokrates som den bäste, visaste och rättvisaste av alla människor.

Efter Sokrates död började Platon sprida en rad filosofiska dialoger där huvudpersonen, som alltid är Sokrates, ställer kluriga frågor till sina samtalspartners om de grundläggande moraliska och politiska begreppen. Platon tycks ha haft två motiv för detta. Det ena var att trotsa, att på nytt framföra Sokrates läror trots att de officiellt fördömts; det andra var att återupprätta sin älskade mentors rykte och visa att han inte hade förlett unga män utan tvärtom varit deras högt uppskattade lärare.

LÄS MER: Aristoteles

LÄS MER: Antikens Aten

LÄS MER: Antikens Grekland

Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.