När man forskar inom historia (och humaniora) är det omöjligt att belysa alla aspekter av ämnet som ska behandlas. All historieskrivning präglas därför av författarens urval och sätt att se på historien. Urvalet och tolkningen av källmaterialet hänger ofta samman med författarens historiesyn.
Historiesyner – olika sätt att se på historien
Historiesyner kan liknas vid ”historiska glasögon” som fokuserar på vissa aspekter av historien och det förflutna. Genom att bli medveten om olika historiesyner blir det enklare att analysera vilka drivkrafter som kan ligga bakom stora ekonomiska, politiska och sociala samhällsförändringar under olika tidsepoker.
Ingen enskild historiesyn kan ensam ge en fullständig bild av det förflutna. Olika perspektiv kan lyfta fram olika delar av samma historiska förlopp och bör därför ses som komplement till varandra.
Det är viktigt att känna till några av de historiesyner som finns eftersom historiker och författare alltid är påverkade av vissa sätt att se på historien. Det innebär däremot inte att alla historiska tolkningar är lika hållbara. En tolkning måste bygga på relevanta källor och kunna granskas kritiskt. Vissa historiesyner lämpar sig dessutom bättre för att förklara en viss händelse, beroende på vad man vill belysa. Det är viktigt att du som läsare eller tittare är väl medveten om det.
Här nedan följer några motsatspar som åskådliggör olika sätt att se på historien. En författare behöver givetvis inte ha den ena historiesynen eller den andra, utan brukar för det mesta befinna sig mitt emellan i skalorna. Därtill är det som sagt vanligt att kombinera olika historiesyner med varandra.
Inre orsaker (endogen förklaring) – Yttre orsaker (exogen förklaring)
En endogen förklaring är ett inifrånperspektiv. Med en endogen förklaringsmodell beskrivs en historisk händelse eller ett historiskt förlopp med hjälp av de inre drivkrafterna som kan sägas ligga bakom. En sådan författare skulle t.ex. förklara Sveriges industrialisering genom att rikta uppmärksamheten på landets egna förutsättningar och resurser.
En exogen förklaring är ett utifrånperspektiv. Med en exogen förklaringsmodell beskrivs en historisk händelse eller ett historiskt förlopp med hjälp av de yttre drivkrafterna som kan sägas ligga bakom. En sådan författare skulle t.ex. peka på influenser och påverkan från utlandet som de viktigaste drivkrafterna bakom Sveriges industrialisering.
Materialism – Idealism
En författare som har en materialistisk historiesyn anser att ekonomi och andra materiella aspekter är den främsta drivkraften bakom historiska förändringar. En sådan författare skulle t.ex. betona ekonomiska faktorer som de viktigaste orsakerna till Sveriges industrialisering. Författaren skulle sannolikt också betona ekonomiska faktorer som avgörande drivkrafter bakom sociala förändringarna i samhället.
Författare med en idealistisk historiesyn anser att idéer utgör den viktigaste bakomliggande drivkraften i historien. En sådan författare skulle t.ex. anse att det främst var nya uppfinningar och politiska förändringar, i form av liberala idéer, som låg bakom Sveriges industrialisering. Författaren skulle samtidigt påpeka att det var ideologiska impulser i form av nya idéer som ledde till sociala förändringar i samhället.
Kollektiv – Individ
Författare som har ett kollektivt perspektiv i sin historieskrivning fokuserar på den stora massan – folket. En sådan författare skulle antagligen skriva om arbetarna eller arbetarrörelsen i samband med Sveriges industrialisering.
Historiker med ett individualistiskt perspektiv ägnar sig åt individbaserad historieskrivning som fokuserar på starka, betydelsefulla individer som författaren anser viktiga för historien. I exemplet med Sveriges industrialisering skulle den enskilde politikern, uppfinnaren, fabrikören eller brukspatronen vara i centrum.
Underifrån – Ovanifrån
Historia underifrån – socialhistoria – fokuserar på den ”lilla” människans liv och vardag. Här hamnar både den enskilda människan och folket i fokus. Författare med ett underifrånperspektiv skulle t.ex. fokusera på hur industrialiseringen påverkade folket i deras arbets- och vardagsliv.
Historia ovanifrån fokuserar på de övergripande politiska skeendena där stater och regenter innehar huvudrollerna. I exemplet med industrialiseringen skulle författaren framhäva olika övergripande förändringar som blev viktiga för Sverige. En stor del av historieskrivningen har traditionellt utgått från ett ovanifrånperspektiv, men numera är det vanligt att kombinera detta med andra perspektiv.
Manligt perspektiv – Kvinnligt perspektiv
Med ett manligt perspektiv hamnar männen i fokus. En stor del av historieskrivningen har traditionellt skrivits av män och handlat om män.
Från och med senare delen av 1900-talet har historieämnet också berikats med mycket forskning ur ett kvinnligt perspektiv, så kallad kvinnohistoria, där kvinnors erfarenheter och livsvillkor står i centrum. Kvinnohistoria och genushistoria är närliggande forskningsområden. Genushistoria undersöker även hur föreställningar om kön och relationer mellan könen har påverkat människors liv och samhällets utveckling.
När DNA förändrade bilden av en vikingagravI slutet av 1800-talet grävde arkeologer ut en rikt utrustad grav på Birka utanför Stockholm. I graven fanns bland annat svärd, yxa, pilar, två hästar och spelpjäser. Eftersom den döda personen hade begravts med vapen utgick forskarna länge från att det var en man. Graven blev till och med ett känt exempel på hur en högt uppsatt vikingakrigare kunde begravas. En DNA-undersökning visade senare att skelettet var biologiskt kvinnligt. Forskare har tolkat fyndet som att kvinnan kan ha varit en yrkeskrigare och kanske haft en ledande militär roll. Exakt vad alla föremålen i graven berättar om hennes liv diskuteras fortfarande. Fyndet visar hur nya metoder kan få forskare att ompröva gamla tolkningar – och hur deras egen tids föreställningar om kvinnor och män kan påverka deras historiesyn.
|
S LÄS MER: Historia (huvudtexten i avsnittet Historia)
S LÄS MER: Historieteori
M LÄS MER: Källkritisk metod
S LÄS MER: Historisk analys och begrepp
S LÄS MER: Historiebruk
S LÄS MER: Historiekultur och historiemedvetande
M PODCAST: Historiesyn – olika perspektiv på historia
M PODCAST: Historiebruk
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Keith Jenkins, Re-thinking History, Routledge, 1999
Richard J. Evans, In Defense of History, Norton & Company, 1999
Sven Lilja, Historia i tiden, Studentlitteratur, 1989
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red)
