Tagg om historiesyn

Historiesyn

M
Historiesyn handlar om olika sätt att tolka historien.

All historia är vinklad

Man brukar skilja mellan historia och det förflutna. Det förflutna innefattar allt som hänt tidigare innan nuet. Medan historia består av allt som finns återberättat skriftligt eller muntligt om det förflutna. Historia ska därför betraktas som en berättelse om det förflutna.

Historia bygger på individuella tolkningar av det förflutna. De som skapar historia måste alltid göra ett urval och själva bestämma vad som är viktigt att återberätta från de historiska källorna. Det är därför viktigt att vara källkritisk, både om man själv skriver historia eller tar del av någon annans historieforskning.

ANNONS

ANNONS

När man forskar inom historia (och humaniora) är det omöjligt att belysa alla aspekter kring ämnet som ska behandlas. All historia är därför vinklad efter författarens urval och sätt att se på historien. Urvalet och tolkningen av källmaterialet brukar ofta sammanfalla med författarens historiesyn.

Historiesyner - olika sätt att se på historien

Historiesyner kan liknas vid ”historiska glasögon” som fokuserar på vissa aspekter av historien och det förflutna. Genom att medvetandegöra och forma en egen historiesyn blir det enklare att se på historien och tolka viktiga drivkrafter bakom stora ekonomiska, politiska och sociala samhällsförändringar under olika tidsepoker.

Ingen enskild historia eller historiesyn är viktigare än någon annan. De är alla delar av en större mångsidig bild. Historiesyner bör därför ses som komplement till varandra.

Det är viktigt att känna till några av de historiesyner som finns eftersom historiker och författare alltid är påverkade av vissa sätt att se på historien. En enskild historiesyn är inte bättre än någon annan, men vissa historiesyner lämpar sig ibland bättre till att förklara vissa händelser, beroende på vad man vill belysa. Det är viktigt att du som läsare eller tittare är väl medveten om det.

Här nedan följer några motsatspar som åskådliggör olika sätt att se på historien. En författare behöver givetvis inte ha den ena historiesynen eller den andra, utan brukar för det mesta befinna sig mitt emellan i skalorna. Därtill är det som sagt vanligt att kombinera olika historiesyner med varandra.

Inre orsaker (endogen förklaring) – Yttre orsaker (exogen förklaring)

En endogen förklaring är ett inifrånperspektiv. Med en endogen förklaringsmodell beskrivs en historisk händelse eller ett historiskt förlopp med hjälp av de inre drivkrafterna som kan sägas ligga bakom. En sådan författare skulle t.ex. förklara Sveriges industrialisering genom att rikta uppmärksamheten på landets egna förutsättningar och resurser.

En exogen förklaring är ett utifrånperspektiv. Med en exogen förklaringsmodell beskrivs en historisk händelse eller ett historiskt förlopp med hjälp av de yttre drivkrafterna som kan sägas ligga bakom. En sådan författare skulle t.ex. peka på influenser och påverkan från utlandet som de viktigaste drivkrafterna bakom Sveriges industrialisering.

Materialism - Idealism

En författare som har en materialistisk historiesyn anser att ekonomi och andra materiella aspekter är den främsta drivkraften bakom historiska förändringar. En sådan författare skulle t.ex. betona ekonomiska faktorer som de viktigaste orsakerna till Sveriges industrialisering. Författaren skulle sannolikt också betona ekonomiska faktorer som avgörande drivkrafter bakom sociala förändringarna i samhället.

Författare med en idealistisk historiesyn anser att idéer utgör den viktigaste bakomliggande drivkraften i historien. En sådan författare skulle t.ex. anse att det främst var nya uppfinningar och politiska förändringar, i form av liberala idéer, som låg bakom Sveriges industrialisering. Författaren skulle samtidigt påpeka att det var ideologiska impulser i form av nya idéer som ledde till sociala förändringar i samhället.

ANNONS

ANNONS

Kollektiv – Individ

Författare som har ett kollektivt perspektiv i sin historieskrivning fokuserar på den stora massan – folket. En sådan författare skulle antagligen skriva om arbetarna eller arbetarrörelsen i samband med Sveriges industrialisering.

Historiker med ett individualistiskt perspektiv, ägnar sig åt individbaserad historieskrivning som fokuserar på starka, betydelsefulla individer som författaren anser viktiga för historien. I exemplet Sveriges industrialisering, skulle den enskilde politikern, uppfinnaren, fabrikören eller brukspatronen vara i centrum.

Underifrån – Ovanifrån

Historia underifrån - socialhistoria - fokuserar på den ”lilla” människans liv och vardag. Här hamnar både den enskilda människan och folket i fokus. Författare med ettunderifrånperspektiv skulle t.ex. fokusera på hur industrialiseringen påverkade folket i deras arbets- och vardagsliv.

Historia ovanifrån fokuserar på de övergripande politiska skeendena där stater och regenter innehar huvudrollerna. I exemplet med industrialiseringen, skulle författaren framhäva olika övergripande förändringar som blev viktiga för Sverige. En stor del av den historia som skrivs brukar skildras utifrån ett ovanifrånperspektiv. Men det är nuförtiden vanligt att kombinera med andra perspektiv.

Manligt perspektiv - Kvinnligt perspektiv

Med ett manligt perspektiv hamnar männen i fokus. En stor del av historien skrivs fortfarande av män om män för män.

Från och med senare delen av 1900-talet har historieämnet också berikats med en stor mängd historia skriven ur ett kvinnligt perspektiv, s.k.kvinnohistoria, där kvinnan ställs i centrum i historien. Kvinnohistoria tillhör generen genushistoria som numera utgör en egen stor genre inom historieämnet.

LÄS MER: Historia (huvudtexten i avsnittet Historia)

LÄS MER: Historieteori

LÄS MER: Källkritisk metod

LÄS MER: Historisk analys och begrepp

LÄS MER: Historiesyn

LÄS MER: Historiebruk

LÄS MER: Historiekultur och historiemedvetande


Litteratur:
Keith Jenkins, Re-thinking History, Routledge, 1999
Richard J. Evans, In Defense of History, Norton & Company, 1999
Sven Lilja, Historia i tiden, Studentlitteratur, 1989

Text: Robert de Vries (red)

Här nedan hittar du material som kan relateras till historiesyn.

Uppdaterad: 4 oktober 2020
Publicerad:

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Historiesyn

S

Sydafrika, boerna och urbefolkningen betraktat ur ett socialdarwinistiskt perspektiv

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-14

Rudolf Kjellén (1864-1922), professor i statskunskap i Göteborg och senare Uppsala, var en av den svenska nationalismens förgrundsgestalter i början av 1900-talet. Den unge Kjellén hade länge fascinerats av Afrikas vita infödingar, som han kallade boerna. Vad gäller det svarta Sydafrika däremot var Kjellén mindre imponerad...

+ Läs mer

Podcast om Historiesyn

SO-rummet podcast icon
M

Historiesyn - olika perspektiv på historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

+ Läs mer

Länkar om Historiesyn

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS