Mobbning, skollagen och barnkonventionen
Om du känner dig kränkt måste skolan ta dig på allvar. Så snart de får reda på vad du har varit utsatt för ska de ta reda på vad som hänt och göra så det inte händer igen.
Vad räknas som diskriminering och vad är mobbning?
Diskriminering och trakasserier är beteenden som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder.
Du kan vara utsatt för kränkande behandling om någon skickar elaka mail eller sms, om du upprepade gånger blir retad för något eller om du inte får vara med de andra. Självklart är också våld, som slag, sparkar, knuffar och hot kränkningar.
Om du upprepade gånger blir utsatt för kränkningar brukar det beskrivas som mobbning.
Skollagen och diskrimineringslagen
Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan - Skollagen och diskrimineringslagen. Barn- och elevombudet övervakar tillsammans med Skolinspektionen reglerna i skollagen som gäller kränkande behandling och Diskrimineringsombudsmannen övervakar diskrimineringslagen.
Om du känner dig kränkt måste skolan ta dig på allvar. Så snart de får reda på vad du har varit utsatt för ska de ta reda på vad som hänt och göra så det inte händer igen. Det ska vara nolltolerans mot kränkningar i förskolan och skolan. Det får alltså inte hända alls, inte ens vid ett enstaka tillfälle. Du behöver inte ha varit utsatt för flera kränkningar eller mobbning - skolan måste hjälpa dig redan första gången något händer.
Om du kränks av andra elever eller någon vuxen på din skola ska du först berätta det för någon annan vuxen på skolan. Men om de inte hjälper dig så kan du vända dig till Barn- och elevombudet (BEO). Vad som händer sedan beror på situationen och vad skolan har gjort för att stoppa fortsatta kränkningar. I det allra yttersta fallet kan BEO besluta om att begära skadestånd.
Bakgrunden till lagstiftningen är bl.a. att Sverige ska leva upp till kraven i barnkonventionen.
Barnkonventionen
Barnkonventionen accepterades av FN i november 1989. Tanken med konventionen är att skapa ett samhälle som i alla sammanhang respekterar barnen. Den ska också stärka barns roll både i familjen och i samhället i stort. I och med barnkonventionen så har nästan alla världens länder sagt att de ska sträva åt samma mål. Alla länder som skrivit under konventionen måste se till att det alla i landet följer de regler som finns.
Barnkonventionen består av 54 så kallade artiklar. De artiklar som skollagen framför allt grundar sig på är:
Artikel 2: Alla barn har lika värde och lika rättigheter. Inget barn ska diskrimineras. Det innebär bland annat att barn inte får diskrimineras på grund av exempelvis härkomst, funktionsnedsättning eller religion. Vidare får inte barn diskrimineras i förhållande till vuxna eller andra barn.
Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet, i alla situationer där åtgärderna på något sätt påverkar barn. Det gäller till exempel barnets utbildning, välfärd och hälsa.
Artikel 6: Handlar om att skapa en miljö för barnet som ger bästa tänkbara möjligheter till överlevnad och utveckling.
Artikel 12: Handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som gäller barnet.
Artikel 19: Alla barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, utnyttjande och vanvård när de är i föräldrarnas, andra vårdnadshavares eller annan persons vård. Samhället ska ha olika sociala program för att ge barnet och den som har hand om barnet stöd, liksom på andra sätt arbeta förebyggande.
Artikel 28: Alla länder som skrivit under barnkonventionen ska göra så det är ordning i skolan, utan att kränka barn och elevers värdighet.
Litteratur:
Mänskliga rättigheter för barn - ett informationsmaterial om FN:s barnkonvention om barnets rättigheter, Förlagshuset Gothia, 2000
Text: Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BEO)
Webbplats: 0K Skola - För en skola med 0 kränkningar | Skolinspektionen, BEO
Publicerad: 03 mars 2014