Katarina Taikon fick inte gå i skolan, men blev känd författare och kämpade för romernas rättigheter i samhället. Hon skrev böckerna om Katitzi. Böckerna bygger på hennes egna upplevelser.
Har du läst någon av Katitzi-böckerna? De är skrivna av Katarina Taikon, och berättelserna bygger mycket på hennes egna upplevelser.
Romer är en av Sveriges fem nationella minoriteter. Tillsammans med samer, judar, sverigefinnar och tornedalingar har de levt i det som vi idag kallar Sverige – i många hundra år.
Katarina Taikon föddes 1932, i ett romskt läger. Hon gick inte i skolan som barn, trots att vi har haft skolplikt i Sverige sedan 1842. För att gå i skolan behövde barnet vara folbokförd och ha en fast adress, annars hade inte kommunen något ansvar för att ordna skola. Samma sak gällde rösträtten. För att få rösta i val var du tvungen att ha en fast adress, annars stod du inte med i röstlängden.
ANNONS
ANNONS
Katarina Taikons föräldrar var kringresande. Det var mycket vanligt att romer var det på den tiden, bland annat för att de inte fick stanna på en och samma plats. Ofta var det kommunen som satte stopp, eller personen som ägde marken. Många i Sverige hade fördomar, och många regler i samhället var diskriminerande mot romer. Som regeln om fast adress för att få gå i skolan eller rösta till exempel.
Arbetade hårt för att förbättra romernas situation i Sverige
Det har bott romer i Sverige sedan 1500-talet. Trots det var det först på 1950-talet som svenska romer också blev svenska medborgare.
Romskt läger i södra Stockholm. Foto: Berggren, Aftonbladet, 1958.
Då började samhället långsamt att arbeta för att förbättra romernas situation. I Stockholm började kommunen arbeta för att romerna skulle bli bofasta, och inte längre bli ivägkörda och tvingade att flytta från plats till plats.
Katarina Taikon arbetade hårt för att förbättra romernas situation i Sverige. Hon pratade med ministrar, hon ordnade demonstrationer och skrev en bok om sina erfarenheter av att växa upp och leva som rom i Sverige. Men förändringarna gick långsamt. Mycket av rasismen och diskrimineringen levde kvar i samhället. Katarina Taikon började tappa hoppet att situationen någonsin skulle bli bra. Men så fick hon en idé...
Skrev ungdomsböcker som berörde och påverkade
1969 kom den första boken om Katitzi – den romska flickan som lever i Stockholm och känner, tänker och vill ungefär samma saker som andra barn i hennes ålder.
Bild: Stockholms stadsmuseum Sveriges första skola för romer i familjen Taikons tält. Foto: Ericsson, Svenska Dagbladet, 1943.
För första gången i Sverige berättade en romsk författare hur det är att vara rom. Böckerna blev snabbt populära. De första tio åren lånades de ut 400 000 gånger på bibliotek runtom i landet!
Böckerna bidrog till att minska de rasistiska fördomarna mot romer. Katarina Taikon fick en hjärnblödning 1982 och föll i koma. Hon vaknade aldrig mer, och dog 1995.Romer diskrimineras fortfarande i Sverige, och fördomarna är inte borta. För några år sedan avslöjade tidningar att polisen hade ett olagligt register över romer i Sverige, trots att nästa alla i registret aldrig hade gjort något olagligt.
Uppgifter och frågor
Varför fick romska barn inte gå i skolan?
Vad gjorde Katarina Taikon för att förbättra romers rättigheter? Ge två exempel.
Varför har Katitziböckerna betytt så mycket för att förbättra situationen för romer i Sverige, tror du?
Under senare delen av 1800-talet blev Sundsvall centrum för världens träexport. Industrialismens genombrott i Europa och i synnerhet i England hade ökat behovet av svenskt trä. Exporten femfaldigades på tjugo år. År 1870 bestod över 40 procent av Sveriges export av trävaror. Sundsvall växte snabbt likt ett nybyggarsamhälle i guldrushens Klondyke. Arbetare kom från stora delar av Sverige - män, kvinnor och barn. Alla slet vid sågen...
Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...
Mellan 1840 och 1873 genomfördes flera viktiga liberala reformer i Sverige. År 1842 beslutades att varje församling skulle ha minst en skola. Kvinnors rättigheter stärktes med lika arvsrätt 1845, och 1858 blev ogifta kvinnor myndiga vid 25 års ålder. Bankväsendet utvecklades genom grundandet av affärsbanker som Stockholms Enskilda Bank. Och 1865 reformerades även Sveriges politiska system i grunden när ståndsriksdagen ersattes av en tvåkammarriksdag. Trots dessa liberala reformer var rösträtten fortfarande mycket begränsad samtidigt som många andra sociala orättvisor fanns kvar i samhället...
År 1841 lämnade emigranten Gustaf Unonius och hans följe Uppsala för att söka lyckan i USA. De grundade kolonin Nya Uppsala vid Pine Lake i Wisconsin. Unonius beskrev i lyriska resebrev hem ett land fyllt av frihet och möjligheter, vilket inspirerade många att emigrera. Snart strömmade tusentals svenskar över Atlanten, lockade av drömmen om ett bättre liv...
Efter freden i Kiel 1814 inledde Sverige en lång fredsperiod vilket tillsammans med jordbruksreformer, teknikutveckling inom jordbruket och potatisens spridning ledde till ökad livsmedelsproduktion. Samtidigt förbättrades sjukvården genom nya metoder, teknik och införandet av vaccin, vilket minskade dödligheten bland befolkningen. Dessa faktorer bidrog till en betydande befolkningsökning under 1800-talets första hälft...
Under 1800-talet började människor i allt större takt flytta från landsbygden till städerna i jakt på arbete. Detta hände samtidigt som järnvägar förändrade resandet. Idag bor majoriteten av Sveriges befolkning i tätorter och städer.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om tornedalingar. Avsnittet (del 4 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap) om om judar - en av de nationella minoriteterna i Sverige. Avsnittet (del 3 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.
I veckans avsnitt av I fokus pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om push- och pullfaktorer i samband med migration. I några exempel förklaras - med hjälp av pushfaktorer och pullfaktorer - den svenska emigrationen till USA under 1800-talet och början av 1900-talet, samt invandringen till dagens Sverige.
