M
Kategori

I Sverige utgörs riksdagen av 349 folkvalda representanter vars uppgifter är att fatta beslut i viktiga frågor och stifta nya lagar.

Demokrati

Introduktion till ämnesområdet Demokrati. Avsnittet innehåller också fem underkategorier: Demokratins grunder | Sveriges politiska system | Politiska partier i Sveriges riksdag | Demokratisk påverkan och demokratimodeller | Demokratiska system och olika statsskick

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Folket är med och bestämmer

Riksdagen ska representera människorna i Sverige. Riksdagen fattar beslut om lagar, oftast på förslag från regeringen. En annan uppgift är att bestämma statens utgifter och inkomster. Dessutom ska riksdagen granska regeringen, delta i beslut om Sveriges utrikespolitik och arbeta med EU-frågor.

Introduktion till ämnesområdet Demokrati. Avsnittet innehåller också fem underkategorier: Demokratins grunder | Sveriges politiska system | Politiska partier i Sveriges riksdag | Demokratisk påverkan och demokratimodeller | Demokratiska system och olika statsskick

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Folket är med och bestämmer

Riksdagen ska representera människorna i Sverige. Riksdagen fattar beslut om lagar, oftast på förslag från regeringen. En annan uppgift är att bestämma statens utgifter och inkomster. Dessutom ska riksdagen granska regeringen, delta i beslut om Sveriges utrikespolitik och arbeta med EU-frågor.

ANNONS

ANNONS

Maktfördelning

Du som röstar är med och bestämmer hur Sverige ska styrasMen de demokratiskt valda församlingarna har inte monopol på makt och inflytande. Andra maktcentrum är till exempel organisationer, näringsliv och medier.

I vår grundlag står det att folket ska styra genom sina folkvalda representanter. Du röstar på ett politiskt parti som har ungefär samma åsikter som du. De politiska partierna bestämmer vilka som ska stå på listorna till riksdagen och i vilken ordning. Men du kan genom att kryssa en speciell person på valsedeln påverka möjligheten för henne eller honom att komma in. För att bli invald i Sveriges riksdag ska man vara 18 år och svensk medborgare.

I en demokrati är det viktigt att det finns inbyggda system för att undvika maktmissbruk. Ett exempel på det är riksdagens uppgift att kontrollera regeringen. Det kallas riksdagens kontrollmakt. Våra myndigheter har alltid kunnat granskas tack vare den insyn som våra grundlagar ger medierna och allmänheten. Detta har troligen bidragit till att Sverige inte har drabbats så hårt av korruption och maktmissbruk som många andra länder.

Var med och påverka!

Sverige har ett representativt statsskick. Som medborgare är det viktigt att du tar del av dina rättigheter och håller dig informerad om hur samhället är uppbyggt och hur du kan påverka.

Den viktigaste uppgiften för våra politiker är att fatta alla beslut som krävs för att samhället ska fungera, till exempel vilka nya lagar som ska stiftas. Och hur mycket sjukvården, skolan och vägarna får kosta och hur det hela ska betalas. Politikerna arbetar också med opinionsbildning för att föra fram sina egna och sitt partis åsikter och förslag.

Vårt valsystem är proportionellt. Det betyder att partierna får in ledamöter i de valda församlingarna i förhållande till hur många röster de får i valet. De politiker som valts in i exempelvis kommunfullmäktige eller riksdagen har fått väljarnas förtroende att representera dem under fyra år. Därför kallas de förtroendevalda.

Direkt demokrati

Vid sidan av den representativa demokratin har vi även direkt demokrati i Sverige. Folkomröstningar är en form av direkt demokrati där medborgarna får säga vad de tycker i en speciell politisk fråga. Det är riksdagen som beslutar om en folkomröstning ska hållas. Omröstningarna är rådgivande, vilket betyder att riksdagen inte måste följa folkomröstningens resultat.

Det är bara när man ska ändra en grundlag eller stifta en ny grundlag som folkomröstningen är bindande. Men det har hänt att alla partier i riksdagen lovat väljarna att följa resultatet i en omröstning. Det gjordes till exempel inför folkomröstningen 1994 om svenskt medlemskap i EU.

Fullmäktige i en kommun eller en region kan besluta att en folkomröstning ska hållas om någon viktig fråga. En sådan folkomröstning är alltid bara rådgivande. Flera kommuner har under senare år provat olika former av direktdemokrati. I Sigtuna kommun har man till exempel röstat om var skolgården till en ny skola skulle ligga.

ANNONS

ANNONS

Bilda dig en uppfattning

Inför varje riksdagsval gäller det för de politiska partierna att nå ut till sina väljare och påverka dem att rösta på ett visst sätt. Målet för partierna är regeringsmakten och så många som möjligt av de 349 platserna (mandaten) i riksdagen.

Genom att lyssna på nyheter och valdebatter i radio och tv, läsa tidningar och prata med familj och vänner kan du som väljare bilda dig en uppfattning om vilket parti och vilka politiker du vill rösta på. Partierna utser sina kandidater till de olika valen och trycker valsedlar med deras namn. Om du vill att en särskild person ska bli vald kan du kryssa för det namnet.

Du kan påverka dina politiker genom att skriva debattartiklar, blogga, demonstrera eller kontakta en journalist eller en politiker och föra fram dina åsikter. Du kan också gå med i ett parti och engagera dig.

Sitter regeringen kvar?

Oftast ser man redan på valnatten om regeringen får sitta kvar eller om det blir regeringsskifte. Om valet leder till att riksdagen får en ny majoritet lämnar statsministern in sin och regeringens avskedsansökan till riksdagens talman. Men en regering kan styra landet i minoritet. Det kräver dock samarbete med eller stöd av andra partier. Talmannen pratar med alla riksdagspartier och föreslår vem som ska bli ny statsminister. Riksdagen utser den nya statsministern genom att rösta i kammaren, och sedan utser den nya statsministern ministrarna i regeringen.

Riksdagen står över regeringen och kan avsätta regeringen genom en misstroendeomröstning. Om regeringen får en majoritet av riksdagen emot sig har den inte längre stöd i riksdagen och måste avgå.

Olika regeringsformer

Det är majoritetens vilja som styr besluten i en demokrati. Partierna förhandlar om vilken politisk gruppering som kan bilda en majoritet under den kommande mandatperioden, det vill säga de kommande fyra åren. Det gäller i riksdagen såväl som i kommuner och regioner. Majoritetsförhållanden kan variera under en mandatperiod. Ett parti kan till exempel regera med stöd av olika partier i olika frågor och omröstningar. Det kallas ”hoppande majoriteter”.

Ett riksdagsval avgör inte bara vilken majoritet och vilken regering som ska styra Sverige de närmaste fyra åren. Hur det går i valet påverkar också oppositionen, de partier som inte är med i regeringen, och om den blir stark eller svag. Om oppositionspartierna kan komma överens om en tydlig gemensam politik är det en stark opposition.

Ett parti som får mer än hälften av mandaten i riksdagen kan bilda en egen majoritetsregering. En sådan situation har vi bara haft vid ett par tillfällen. Det är vanligare att flera partier bildar en koalitionsregering och delar upp ministerposterna mellan sig.

En minoritetsregering är en regering där partierna som ingår inte har majoritet i riksdagen. En minoritetsregering måste ha stöd från oppositionspartier för att få igenom sina förslag i riksdagen. En regering som består av partier som har mindre än 175 mandat i riksdagen (riksdagen har totalt 349 mandat) är i minoritet.

ANNONS

ANNONS

Politiska val i Sverige

Vi väljer våra politiker i allmänna val. Olika frågor bestäms på olika beslutsnivåer. Vissa frågor hamnar på riksdagens bord medan andra saker beslutas i kommunerna, regionerna eller inom EU.

Alla svenska medborgare som fyllt 18 år och bor i Sverige eller tidigare varit folkbokförda i landet har rösträtt i våra riksdagsval. I valet till Europaparlamentet har även medborgare från andra EU-länder som bor i Sverige rösträtt. Rösträtt i valen till kommunfullmäktige och regionfullmäktige har den som fyllt 18 år och är folkbokförd i kommunen och regionen.

Det gäller även utländska medborgare från EU-länderna samt från Island och Norge. Personer från andra länder måste ha varit folkbokförda i Sverige i tre år.

Riksdagsval

Val till riksdagen hålls i september vart fjärde år. I Sverige har närmare sju miljoner människor rösträtt, och valdeltagandet 2022 låg på omkring 84 procent. Ett parti måste få minst fyra procent av alla röster i ett val för att komma in i riksdagen.

Sverige är indelat i 21 län och 29 valkretsar. Valkretsarna följer i stort sett länsgränserna och är olika stora beroende på folkmängden. I riksdagsvalet används gula valsedlar, som är olika för olika valkretsar. På valsedlarna står partiets namn och namnen på de kandidater som är nominerade i den valkretsen. Namnen står i den ordning som partiet bestämt. De personer som du röstar in i riksdagen kommer alltså från din egen valkrets.

När du röstar väljer du parti och kan dessutom sätta ett kryss för den politiker som du helst vill ha invald. Om du sätter ett sådant kryss kallas det personval. För att komma in i riksdagen på personröster måste kandidaten ha fem procent av rösterna i en valkrets.

Kyrkoval

Kyrkovalet är ett val i svenska kyrkan som hålls vart fjärde år. Alla som är medlemmar i svenska kyrkan får rösta om de fyllt 16 år. Valet gäller vilka politiker som ska styra svenska kyrkan lokalt (församling, samfällighet) regionalt (stift) och på nationell nivå (kyrkomötet).

EU-valet

Vi röstar till Europaparlamentet en gång vart femte år. Europaparlamentets ledamöter utses direkt av folket. Varje medlemsland får ett antal platser i parlamentet som motsvarar landets invånarantal.

Platserna i Europaparlamentet fördelas proportionellt mellan partierna från det landet. Det innebär att ett parti som får 20 procent av rösterna i valet i sitt land också ska ha 20 procent av landets platser i Europaparlamentet. Varje gång EU tar in nya medlemsländer ändras antalet platser i Europaparlamentet. I och med Lissabonfördraget fick parlamentet 754 ledamöter. 20 av dem är från Sverige.

Val till kommunen och regionen

De kommunala valen och val till regionerna hålls samma dag som ordinarie riksdagsval. På vita valsedlar står namnen på de politiker som partierna vill ha som sina företrädare i kommunfullmäktige. Och i regionvalen används blå valsedlar. I kommunalval finns ingen procentspärr, utan alla partier är med vid fördelningen av mandaten. I regionvalen finns en spärr. Minst tre procent av rösterna krävs för att ett parti ska bli representerat. I ungefär hälften av landets kommunfullmäktige finns lokala partier med.

ANNONS

ANNONS

LÄS MER: Demokratins grunder

LÄS MER: Sveriges politiska system

LÄS MER: Demokratiska system och olika statsskick

LÄS MER: Demokratisk påverkan och demokratiska modeller

LÄS MER: Diktatur

PODCAST: Riksdag och regering i Sverige

PODCAST: Demokrati och demokratins principer

PODCAST: Demokratin i antikens Aten

Viktiga begrepp

Beslutsnivåer: I Sverige finns tre politiska beslutsnivåer. 1. Kommunfullmäktige fattar beslut som gäller kommunen. 2. Regionfullmäktige fattar beslut som gäller regionen. 3. Riksdag fattar beslut som gäller hela Sverige.

Censur: Motsats till yttrandefrihet och tryckfrihet kallas censur. Om det råder censur får man INTE uttrycka sig fritt inom de områden som är censurerade. I Sverige används censur för att granska filmer innan de ges ut offentligt.

Demokrati. Ett grekiskt ord som betyder folkstyre. Ett land där väljarna genom fria val får bestämma vem eller vilka som ska styra landet. Man brukar skilja på två olika former av demokrati: direktdemokrati (beslut fattas genom att alla deltar i röstningen) och representativ demokrati (folkvalda representanter röstar och fattar beslut).

Diktatur. Motsatsen till demokrati. I en diktatur kan väljarna inte välja vem eller vilka som ska styra. Inte heller kan de styrande röstas bort från makten i allmänna val. Läs mer >

Direktdemokrati: Alla röstar på en och samma gång om ett beslut, t.ex. i klassrummet. Majoriteten ”vinner”.

Folkomröstning: Omröstning där alla röstberättigade medborgare får delta. Folkomröstningar kan anordnas i vissa frågor både på lokal nivå och i hela landet. Det är riksdagen som fattar beslut om en folkomröstning ska hållas i hela landet. Man skiljer mellan rådgivande folkomröstningar och folkomröstningar i grundlagsfrågor. Hittills har sex rådgivande folkomröstningar ägt rum i Sverige.

Grundlagar: Lagar som visar hur landet ska styras och fungera. En grundlag är mycket svårare att ändra än andra lagar.

Kommun: Det närmsta området runt en tätort. I Sverige finns idag (2021) 290 kommuner. En kommun har ansvaret för politiska frågor och beslut som berör tätorten och området runt omkring.

Region: Flera kommuner inom ett område samarbetar kring politiska frågor som kan lösas bäst genom gemensamma satsningar, som t.ex. kollektivtrafik och sjukvård.

Majoritet: De flesta av de som röstar. Vid röstningar används oftast majoritetsprincipen där det förslag som får flest röster vinner.

Myndig: I Sverige räknas du som myndig när du fyller 18 år. Som myndig betraktas du som vuxen och får bl.a. rösta och gå på krogen, ta körkort och köpa tobak i affären.

Opinionsbildning: Att få många att tycka likadant i en politisk fråga för att försöka påverka debatter och beslut.

Parlamentarism: Statsskick där en vald folkrepresentation, parlamentet (riksdagen), har ett avgörande inflytande över regeringsmakten. Parlamentarism innebär att en regering inte kan bildas eller sitta kvar i regeringsställning om en majoritet i parlamentet är emot det. Regeringen är därför beroende av ett folkvalt parlaments stöd.

Politik: Idéer och beslut som berör kommunen eller staten eller relationen mellan länder och många av de som bor där.

Politiker: Person som ägnar sig åt att försöka vara med och påverka på olika beslutsnivåer (se nedan).

Politiskt parti: Politisk grupp med människor som har liknande åsikter och vill styra landet på ungefär samma sätt. Det finns många politiska partier i Sverige. De olika partierna representerar väljarna i riksdagen,  regionfullmäktige och kommunfullmäktige.

Propaganda: Politisk reklam där man försöker få ut ett budskap för att påverka människors åsikter. Läs mer >

Regering: Förenklat gäller att de politiska partier som har flest platser i riksdagen (majoriteten av de 349 platserna) bildar regering. Regeringen styr landet men granskas av riksdagen. I Sverige leds regeringen av en statsminister. Statsministern har många ministrar till sin hjälp att styra landet, t.ex. utrikesminister, finansminister, jordbruksminister m.fl.

Representativ demokrati: Kallas även indirekt demokrati. Folket väljer ut vilka som ska representera dem och bestämma, t.ex. i riksdagen.

Riksdag: Där landets folkvalda samlas och fattar beslut (diskuterar och bestämmer olika saker, främst lagar). I Sverige finns 349 platser i riksdagen. En av riksdagens viktigaste uppgifter är att kontrollera regeringen så att de sköter sig och inte gör saker som de inte får.

Rösta och val: I Sverige har vi val vart 4:e år. När det är politiskt val i Sverige kan alla som är över 18 år och svenska medborgare rösta på vilka de vill ska styra landets tre beslutsnivåer: statligt (riksdagsvalet), regionen (regionvalet) och kommunen (kommunalvalet). I riksdagsvalet röstar DU på vilka som ska representera DIG i riksdagen. I regionvalet, vilka som ska representera dig i regionen (som bl.a. sköter sjukvården och kollektivtrafiken). I kommunvalet röstar man på vilka som ska bestämma i kommunen.

Rösta blankt: När röstar men väljer att inte rösta på någon alls, alltså en blank (tom) röst.

Statsskick: På vilket sätt ett land styrs. Läs mer >

Yttrandefrihet: Yttrandefriheten är vår viktigaste grundlag (dvs. en lag de styrande INTE kan ändra så lätt). Med yttrandefrihet menas att ALLA i samhället får tycka och tänka som man vill utan att bli straffad, och att massmedierna övervakar och granskar alla de som styr i samhället (politiker, företag m.m. som har mycket makt). För att det ska kunna råda yttrandefrihet måste det även råda tryckfrihet, alltså att man även i skrift får uttrycka sig fritt.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. I en demokrati är makten spridd på många. Förklara vad som menas.
     
  2. Hur kan man som medborgare påverka politiken/samhället?
     
  3. Vad är en folkomröstning?
     
  4. Det finns olika sätt att bilda en regering. Förklara begreppen:

         a) Majoritetsregering

         b) Koalitionsregering

         c) Minoritetsregering
     
  5. Vilka politiska val förekommer i Sverige? 
     
  6. Förklara kortfattat vad som krävs för att man ska få rösta i de olika valen (vilka som får rösta i respektive val).
     

 

FÖRFATTARE

Text: Riksdagsförvaltningens informationsenhet, Besök och utbildning

Webbplats: Sveriges riksdag
Viktiga begrepp och faktarutor är gjorda av Carsten Ryytty (författare och fd SO-lärare) samt Robert de Vries (red. och SO-lärare).
 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för samhällskunskap åk 4-6 och samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1 och Samhällskunskap 1b.

Sidan uppdaterad: 13 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Underkategorier till Demokrati

Demokratins grunder

Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?

+ Läs mer

Sveriges politiska system

Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på riksdag, regering, landsting och kommuner. Vi ska bl.a. titta på Sveriges grundlagar, riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag samt var olika beslut fattas.

+ Läs mer

Politiska partier i Sveriges riksdag

I avsnittet ska vi titta på den moderna partipolitikens uppkomst samt sambandet mellan de politiska ideologierna och partipolitik.

+ Läs mer

Demokratisk påverkan och demokratimodeller

Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här berörs demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Vi ska också titta på olika demokratiska modeller samt några etiska och demokratiska dilemman.

+ Läs mer

Demokratiska system och olika statsskick

Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika demokratiska och odemokratiska system.

+ Läs mer

Länkar om Demokrati

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Re

Humanism

Humanismen är en idéströmning som växte fram i slutet av medeltiden. Humanismen betonar den enskilda människans värde...

Sh

Lag och rätt

Om regler, lagar, rättssystemet, domstolarna, rättegång, brottslighet, brottsoffer och kriminalvård.

Sh

Medier och kommunikation

Mediekunskap handlar om medierna och deras funktion i samhället.

Sh

Politiska ideologier

En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några...

Hi

Demokratins historia

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...

Hi

Nutidshistoria

Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.

Relaterade taggar

Hi
Hänglås

Censur och yttrandefrihet

Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...

Hi
Branting

Sveriges demokratisering

Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...

Hi
Gråtande kvinna som gör hitlerhälsning.

Diktatur

Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...

Sh
Civil olydnad

Civil olydnad

Civil olydnad är en form av motstånd utan våld som går ut på att öppet trotsa en av myndigheterna...

Sh
lagbok

Sveriges grundlagar

En grundlag är en extra viktig lag. I Sverige har vi fyra grundlagar:Regeringsformen ...

Sh
symbol

Statsskick

Begreppet statsskick utgår från det sätt som ett land (en nation) styrs. Det handlar bland annat om...

Sh
President

Presidentialism och semipresidentialism

PresidentialismPresidentialism är ett statsskick som har sitt ursprung i USA. Inom presidentalism...

Sh
riksdagen

Parlamentarism

Parlamentarism är ett statskick med en folkvald församling i form av ett parlament (riksdag) som...

Sh
Symbol

Riksdag och regering

Vart fjärde år har vi val till riksdagen, regionerna och till kommunerna, det vill säga år 2026,...

Sh
Skåpbil med propaganda

Folkomröstningar

Folkomröstningar är val då de röstberättigade tar ställning till en enskild politisk fråga. I...