Beslutsnivåer: I Sverige finns tre politiska beslutsnivåer. 1. Kommunfullmäktige fattar beslut som gäller kommunen. 2. Regionfullmäktige fattar beslut som gäller regionen. 3. Riksdag fattar beslut som gäller hela Sverige.
Demokrati. Ett grekiskt ord som betyder folkstyre. Ett land där väljarna genom fria val får bestämma vem eller vilka som ska styra landet. Man brukar skilja på två olika former av demokrati: direktdemokrati (beslut fattas genom att alla deltar i röstningen) och representativ demokrati (folkvalda representanter röstar och fattar beslut).
Diktatur. Motsatsen till demokrati. I en diktatur kan väljarna inte välja vem eller vilka som ska styra. Inte heller kan de styrande röstas bort från makten i allmänna val. Läs mer >
Direktdemokrati: Alla röstar på en och samma gång om ett beslut, t.ex. i klassrummet eller vid folkomröstningar. Majoriteten ”vinner”.
Folkomröstning: Omröstning där alla röstberättigade medborgare får delta. Folkomröstningar kan anordnas i vissa frågor både på lokal nivå och i hela landet. Det är riksdagen som fattar beslut om en folkomröstning ska hållas i hela landet. Man skiljer mellan rådgivande folkomröstningar och folkomröstningar i grundlagsfrågor. Hittills har sex rådgivande folkomröstningar ägt rum i Sverige.
Förtroendevalda: Politiker som har blivit valda av folket för att representera dem i exempelvis riksdagen eller kommunstyrelsen.
Grundlagar: Lagar som visar hur landet ska styras och fungera, till exempel hur val går till och vilka rättigheter medborgare har. En grundlag är mycket svårare att ändra än andra lagar.
Koalitionsregering: En regering som består av två eller flera partier som samarbetar för att få majoritet i riksdagen.
Kommun: Det närmsta området runt en tätort. I Sverige finns idag (2025) 290 kommuner. En kommun har ansvaret för politiska frågor och beslut som berör tätorten och området runt omkring.
Majoritet: De flesta av de som röstar. Vid röstningar används oftast majoritetsprincipen där det förslag som får flest röster vinner.
Mandat: En plats i en beslutande församling, som till exempel riksdagen. Det finns 349 mandat i Sveriges riksdag.
Minoritet: En grupp som är mindre än hälften, till exempel en regering som inte har stöd från majoriteten i riksdagen.
Misstroendeomröstning: En omröstning i riksdagen där man kan tvinga regeringen eller en minister att avgå.
Myndig: I Sverige räknas du som myndig när du fyller 18 år. Som myndig betraktas du som vuxen och får bl.a. rösta och gå på krogen, ta körkort och köpa tobak i affären.
Opinionsbildning: Att försöka påverka vad människor tycker i en viss fråga (till exempel genom media eller kampanjer), för att försöka påverka debatter och beslut.
Parlamentarism: Statsskick där en vald folkrepresentation, parlamentet (riksdagen), har ett avgörande inflytande över regeringsmakten. Parlamentarism innebär att en regering inte kan bildas eller sitta kvar i regeringsställning om en majoritet i parlamentet är emot det. Regeringen är därför beroende av ett folkvalt parlaments stöd.
Personval: När du kryssar för en särskild kandidat på valsedeln för att påverka vem som ska väljas in.
Politik: Idéer och beslut som berör kommunen eller staten eller relationen mellan länder och många av de som bor där.
Politiker: Person som ägnar sig åt att försöka vara med och påverka på olika beslutsnivåer (se nedan).
Politiskt parti: Politisk grupp med människor som har liknande åsikter och vill styra landet på ungefär samma sätt. Det finns många politiska partier i Sverige. De olika partierna representerar väljarna i riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige.
Propaganda: Politisk reklam där man försöker få ut ett budskap för att påverka människors åsikter. Läs mer >
Proportionellt valsystem: Ett system där partier får platser i riksdagen i proportion till hur många röster de fått.
Regering: Förenklat gäller att de politiska partier som har flest platser i riksdagen (majoriteten av de 349 platserna) bildar regering. Regeringen styr landet men granskas av riksdagen. I Sverige leds regeringen av en statsminister. Statsministern har många ministrar till sin hjälp att styra landet, t.ex. utrikesminister, finansminister, jordbruksminister m.fl.
Region: Flera kommuner inom ett område samarbetar kring politiska frågor som kan lösas bäst genom gemensamma satsningar, som t.ex. kollektivtrafik och sjukvård.
Representativ demokrati: Kallas även indirekt demokrati. Folket väljer ut vilka som ska representera dem och bestämma, t.ex. i riksdagen.
Riksdag: Sveriges folkvalda parlament som stiftar lagar, bestämmer om skatter och kontrollerar regeringen. I Sverige finns 349 platser i riksdagen.
Rösta blankt: När röstar men väljer att inte rösta på någon alls, alltså en blank (tom) röst.
Rösta och val: I Sverige har vi val vart 4:e år. När det är politiskt val i Sverige kan alla som är över 18 år och svenska medborgare rösta på vilka de vill ska styra landets tre beslutsnivåer: statligt (riksdagsvalet), regionen (regionvalet) och kommunen (kommunalvalet). I riksdagsvalet röstar DU på vilka som ska representera DIG i riksdagen. I regionvalet, vilka som ska representera dig i regionen (som bl.a. sköter sjukvården och kollektivtrafiken). I kommunvalet röstar man på vilka som ska bestämma i kommunen.
Statsminister: Den som leder Sveriges regering. Väljs av riksdagen efter förslag från talmannen.
Statsskick: På vilket sätt ett land styrs. Läs mer >
Valsedel: Ett papper där det står vilket parti och vilka kandidater du kan rösta på i ett val.
Yttrandefrihet: Yttrandefriheten är vår viktigaste grundlag (dvs. en lag de styrande INTE kan ändra så lätt). Med yttrandefrihet menas att ALLA i samhället får tycka och tänka som man vill utan att bli straffad, och att massmedierna övervakar och granskar alla de som styr i samhället (politiker, företag m.m. som har mycket makt). För att det ska kunna råda yttrandefrihet måste det även råda tryckfrihet, alltså att man även i skrift får uttrycka sig fritt.
