Avsnitt i P1 kultur (54 min) som handlar om modehistoria och kampen för rösträtt. Hur påverkar ökad demokrati och jämställdhet modet? Och hur såg kampen ut för de kvinnor som i decennier kämpade för rösträtt? Följ med P1 Kultur ut på en politisk catwalk.
Lästid 26 minuter
Sommaren 1793 reste 24-åriga Charlotte Corday ensam till Paris med en kniv gömd under kläderna. Hon var själv anhängare av revolutionens idéer, men avskydde det växande våldet och hade blivit övertygad om att den radikale journalisten Jean-Paul Marat bar en stor del av skulden. Genom att döda honom trodde hon att hon kunde rädda republiken från fortsatt blodspillan. Istället blev Marat martyr, Charlotte giljotinerades och revolutionen blev ännu våldsammare. Vem var kvinnan bakom ett av franska revolutionens mest berömda mord, och varför var hon beredd att offra sitt eget liv?
Lästid 15 minuter
1700-talets Paris var en stad fylld av ljud, rörelse och starka kontraster. På de trånga gatorna trängdes försäljare, hantverkare, tiggare, eleganta borgare och hästdragna vagnar, medan kaféer och marknadshallar sjöd av nyheter, skvaller och politiska diskussioner. Seine förde varor genom staden och gav arbete åt många, men både floden och gatorna användes också som avstjälpningsplatser. Bakom det livliga folklivet dolde sig därför ett Paris som ofta var smutsigt, stinkande och långt ifrån bekvämt...
Lästid 13 minuter
I 1700-talets Frankrike såg skolan mycket olika ut beroende på om du var pojke eller flicka, rik eller fattig. Pojkar kunde gå i församlingsskolor och i vissa fall studera vidare, medan många flickor inte fick någon skolundervisning alls. För adelsflickor väntade ibland klosterskolor och religiösa internat med stränga regler, ständig övervakning och undervisning som främst skulle förbereda dem för livet som hustru och mor. Samtidigt började nya idéer om barn och lärande växa fram. Här får du följa en skolvärld som på många sätt skiljer sig kraftigt från vår egen...
Lästid 14 minuter
En utopi är en dröm om ett perfekt samhälle. Ordet har sina rötter i grekiskan och kan tolkas som ”en bra plats”. Thomas More gjorde ordet känt när han beskrev ön Utopia, där människor delar på all mark och boende, arbetar få timmar och klarar sig utan pengar. Senare skapade andra författare egna idealstater. Etienne Cabet ritade upp Icaria som ett mycket ordnat samhälle där staten styr nästan allt. HG Wells flyttade sin utopi till en annan planet och lät teknik och kontroll genom registrering forma en ren och effektiv värld. Samtidigt visar flera exempel att drömmen om ordning kan innebära hårda regler, övervakning och att vissa människor hamnar utanför. Utopier kan därför både inspirera och varna. De säger också mycket om den tid de skrevs i, och om vad författarna tyckte var fel i deras egen värld...
Lästid 16 minuter
I antikens Aten var gymnasiet mer än en plats för idrott. Här tränade fria män sina kroppar genom löpning, hopp, kast och brottning, men de umgicks också, diskuterade idéer och följde med i stadens nyheter. Idrott, bad och samtal hörde ihop och sågs som en viktig del av både kroppens och själens utveckling i det grekiska samhället...
Lästid 12 minuter
I antikens Grekland handlade äktenskap mer om familj och plikt än om romantisk kärlek. Målet var att få barn, särskilt en son som kunde föra släkten vidare och ta ansvar för föräldrarna. Samtidigt levde män och kvinnor i stor utsträckning åtskilda i samhället, vilket gjorde det svårt att ens lära känna varandra före giftermålet. Texten förklarar också hur partner valdes, hur förlovning och bröllop gick till, vilka regler som gällde vid skilsmässa och varför kvinnors liv ofta blev starkt begränsat i det mansdominerade grekiska samhället...
Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...
Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...
Kläder hänger samman med mode och utseende. I det här avsnittet om modehistoria och hygienhistoria berörs bland annat...
Begreppet genus används för att undersöka hur sociala och kulturella normer påverkar våra...
Rösträttsfrågan var en av de stora politiska frågorna under slutet av 1800-talet och de första...
Här finns material som innehåller radioprogram som kan relateras till historia, geografi, religion...
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om folkomröstningar i Sverige.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Europeiska unionen. Hur bildades EU? Hur bestäms nya lagar i EU? Vad är skillnaden mellan kommissionen och ministerrådet?
