Liberalismens ideologi

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om liberalismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?

Bild: SO-rummet.se

Uppgifter och frågor

Faktafrågor:

Vad betyder ordet “liberal”?
När växte liberalismen som ideologi fram?
Varför kallar man franska revolutionen för “en liberal revolution”
Vilken typ av samhälle vill socialister ha?

Ta reda på:

Vilka frågor anser partiet Liberalerna vara de viktigaste just nu?
Gå in på val.se och titta på hur starka Liberalerna är i din kommun (jmfr också med några andra kommuner)?

Tips på diskussionsfrågor:

Vad skulle en liberaler kunna tycka om friskolor? Motivera
Vad skulle en liberal kunna tycka om statligt monopol på alkoholförsäljning (Systembolaget)?
Hur skulle det vara att leva i en liberal utopi?

Lyssna på andra avsnitt av I FOKUS >

Ge oss gärna feedback på I fokus facebooksida

Du kan även lyssna och prenumerera via iTunes

LÄS MER: Liberalism

LÄS MER: Politiska ideologier

LÄS MER: Det långa 1800-talet, 1776-1914

LÄS MER: Politiska partier i Sveriges riksdag

PODCAST: Liberalism, konservatism och socialism - politiska ideologier

Kategorier:

Det långa 1800-talets huvudlinjer

Demokratins historia

Politiska partier i Sveriges riksdag

Taggar:

Spara som favorit

Publicerad: 11 maj 2016

ANNONS

Liknande Podcasts

Vad händer efter ett riksdagsval?

av: Mattias Axelsson

2022-09-12

Mattias Axelsson, gymnasielärare i samhällskunskap, går igenom vad som händer efter ett riksdagsval.

+ Lyssna

Hur väljs en statsminister?

av: Mattias Axelsson

2021-11-29

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom hur en ny statsminister väljs i Sverige.

+ Lyssna

Hur fungerar en misstroendeförklaring i riksdagen?

av: Mattias Axelsson

2020-10-11

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap) igenom hur en misstroendeförklaring i den svenska riksdagen fungerar.

+ Lyssna

Hur bildas en ny regering?

av: Julia, Mattias och Kristoffer

2018-09-04

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om vad som händer när riksdagsvalet är klart. Hur räknas rösterna? Vem får bilda regering?

+ Lyssna

Val i Sverige

av: Julia, Mattias och Kristoffer

2018-05-24

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om val i Sverige - riksdagsval samt val till landsting (region) och kommun.

+ Lyssna

Liknande artiklar

Rösträttens begränsningar

av: Jenny Björkman

2025-01-06

Lästid 8 minuter

För oss moderna svenskar kan det svenska valet tyckas självklart, enkelt och okomplicerat. Här är rösträtten allmän och lika, och har så varit i över ett sekel. Men det finns ändå anledning att titta närmare på det svenska valet i allmänhet och på den svenska rösträtten i synnerhet...

+ Läs mer

Den allmänna rösträtten - när infördes den egentligen i Sverige?

av: Fia Sundevall

2025-01-06

Lästid 5 minuter

När fick Sverige allmän rösträtt? Frågan kan framstå som enkel att besvara. Ändå anger forskare, journalister, politiker och museer inte sällan olika årtal. Svaret är nämligen beroende av vilket perspektiv som anläggs och vad vi lägger i begreppet ”allmän rösträtt”...

+ Läs mer

Val av talman - parlamentarisk reform i tysthet

av: Torbjörn Nilsson

2025-01-06

Lästid 6 minuter

Talmannen kan sägas vara den som lyssnar mest på riksdagens debatter - och som talar minst. En talman, numera i könsneutral betydelse, är den som håller ordning, ger ledamöterna ordet, övervakar omröstningar och slår klubban i bordet när debatten avslutas. I skuggan av rösträttsreformerna förändrades också hur talmännen i de båda kamrarna utsågs...

+ Läs mer

När riksdagens avskaffade första kammaren

av: Torbjörn Nilsson

2025-01-06

Lästid 7 minuter

Strax efter halv fyra på eftermiddagen den 16 december 1970, slog första kammarens talman Erik Boheman klubban i bordet. Slaget avslutade inte bara riksdagsdebatten utan också riksdagsåret och därtill första kammarens 104-åriga historia. Andra kammaren avskaffades också. Den efterföljande riksdagen med bara en kammare hade mest gemensamt med den tidigare andra kammaren i fråga om hur den valdes. Dagens enkammarriksdag kan därför ses som en utbyggd variant av andra kammaren...

+ Läs mer

Tvåkammarriksdagen - politiskt system för elitstyre

av: Torbjörn Nilsson

2025-01-05

Lästid 4 minuter

I den tvåkammarriksdag som hade införts 1865-1866 bestämdes rösträtten och valbarheten av individens ekonomiska ställning. Borta var den gamla ståndsriksdagens indelning i adel, präster, borgare och bönder. Adeln hade då representerats av varje släkts överhuvud. Biskopar och andra av kyrkans män var självskrivna i prästeståndet. Nu skulle alla väljas. Ändå dominerades den nya riksdagen av samma grupper: adliga godsägare, ämbetsmän, företagare och självägande bönder. Krav på inkomst och förmögenhet uteslöt stora delar av befolkningen...

+ Läs mer

De politiska partiernas framväxt i Sverige

av: Torbjörn Nilsson

2025-01-05

Lästid 7 minuter

Med tvåkammarriksdagens öppnande i januari 1867 blev det lättare för olika ledamöter och grupper att samarbeta. Även i ståndsriksdagen hade det funnits ”partier” i respektive stånd. Borgarståndet kunde exempelvis innehålla grupperingar som stod mot varandra i viktiga frågor. Men kontakterna mellan stånden var begränsade. Med tvåkammarriksdagen öppnades möjligheten för ett mer modernt partisystem...

+ Läs mer