Vasaskeppet - skrytbygget som blev ett fiasko

Den 10 augusti 1628 var en stor dag för befolkningen i Stockholm. Den dagen skulle det nybyggda och praktfulla örlogsfartyget Vasa påbörja sin jungfrufärd mot Polen där Gustav II Adolf och den svenska armén befann sig. Tusentals åskådare hade samlats längs med kajer och stränder för att bevittna det kungliga skrytbygget. Men bara efter en dryg kilometers seglats hände något med det mäktiga krigsskeppet som kantrade och försvann ner i djupet.
L

Scen från dramadokumentären Vasa 1628 (2011).

I 333 år låg hon sedan näst intill bortglömd och gömd på bottnen i Stockholms ström. När Vasaskeppet till sist hittades och bärgades 1961 visade sig vraket vara i ett förbluffande välbevarat skick.

Det var Gustav II Adolf som gav order om att bygga Vasa år 1625. Arbetet stod under ledning av en av Hollands skickligaste skeppsbyggmästare, Hendrik Hybertsson.

På 1600-talet saknades ritningar, istället användes bestämda proportioner och mått som ansågs ge ett skepp goda egenskaper. Hybertsson insjuknade och dog 1627 och fick aldrig se Vasa färdigbyggd. Redan 1626 föll ansvaret för bygget på hans assistent, Henrik Hein Jacobsson.

ANNONS

ANNONS

Vasaskeppet var en imponerande krigsmaskin

Att bygga Vasa tog nästan två år. Det blev ett praktfullt fartyg. Det 61 meter långa (69 meter inkl bogspröt) och 10,5 meter breda regalskeppet Vasa vägde 1 300 ton. Stormasten reste sig 52 meter över kölen.

Vasa byggdes med totalt 72 kanonportar, men när skeppet seglade ut hade inte alla kanonerna hunnit bli färdiga. Kanonerna var värda betydligt mer än själva skeppet. Bestyckningen utgjordes därför av 64 bronskanoner, av vilka 48 stycken (24-pundare) fanns på de två täckta, genomgående batteridäcken - totalt fanns här 56 kanonportar varav åtta alltså saknade kanoner som inte levererats. Högst upp på skeppet, på övre däck fanns det sekundära artilleriet som bestod av lättare kanoner och hakebössor (en slags minikanoner som fästes på relingen och användes för att skjuta skrot och hagel mot fiendeskeppens besättning och soldater).

Trots de saknade kanonerna var Vasa med sina kanoner ändå sin tids mäktigaste krigsskepp vad gäller eldkraft.

Besättningen uppgick till 137 man plus 300 soldater (de senare var inte ombord när skeppet sjönk).
 

Krigsskepp i strid

Krigsfartyg
Bild: SO-rummet.se
De stora krigsfartygen hade kanonerna stående längs sidorna på flera däck.

De nya fartygstyperna ökade i storlek under periodens gång varefter de också utrustades med fler och större segel.

Ny skeppsteknik kombinerat med möjligheten att utrusta de nya fartygen med många tunga kanoner revolutionerade sjökrigföringen under 1500-talet.

Skepp med flera kanondäck slog igenom i början av 1600-talet, trots att ingen egentligen visste hur man effektivt skulle använda den enorma eldkraften på bästa sätt.

Taktiken var fortfarande som på medeltiden, varje skepp stred för sig mot en enda lämplig motståndare. Manskapet försökte borda skeppet för att strida man mot man. Linjetaktiken, då flottor mötte varandra i slaglinjer och sköt bredsidor, låg ännu i framtiden.
 

Ett ostabilt fartyg

Söndagen den 10 augusti samlades upphetsade folkmassor vid Logården nedanför slottet för att se Vasa börja sin jungfruresa.

ANNONS

ANNONS

Men så hände det. En häftig vindby gav fartyget slagsida åt babord, och innan besättningen hann dra undan kanonerna för att omfördela vikten, strömmade vattnet in genom de öppna kanonportarna på det understa däcket. Efter några minuter sjönk Vasa. Många drunknade under katastrofen (sammanlagt omkring 30 personer).

Vasa byggdes på Skeppsgården i Stockholm för kriget mot Polen. Vasa sjösattes 1627 och förliste 10 augusti 1628 i Stockholms hamn. Målning av Francis Smitheman.

Anledningen till att Vasa sjönk var att hon var för stor och hög upptill i förhållande till de delar som var under vattnet. När det blåste till från sidan började hon luta, och det fanns inte tillräcklig tyngd under vattnet för att räta upp henne. Vasaskeppet var ett av de första stora krigsskeppen med dubbla batteridäck (kanonplattformar), och var därför lite av ett experiment för skeppskonstruktörerna som ansvarade för bygget. Senare tiders tvådäckade krigsskepp byggdes bredare, hade mer ballast och låg dessutom djupare i vattnet vilket gav mer stabilitet.

Man försökte pröva Vasas stabilitet genom att låta 30 man springa från den ena sidan till den andra för att sätta skeppet i gungning. Efter endast tre provturer måste amiral Klas Fleming hejda männen då skeppet annars hade kantrat. Trots detta vidtogs inga åtgärder för att förbättra stabiliteten.

1633 lyckades tysken Hans Albrekt von Treileben med hjälp av en primitiv dykarklocka bärga 53 av Vasaskeppets 64 kanoner.  Men så småningom glömdes Vasa bort och sjönk allt djupare i bottenslammet.

ANNONS

ANNONS

Vasa bärgas

Det dröjde mer än 300 år innan vraket av Vasa bärgades. 1956 lyckades privatforskaren Anders Franzén lokalisera vraket och få igång bärgning under ledning av chefsdykaren Per Edvin Fälting. Vasa låg då på 33 meters djup, inkilad upp till vattenlinjen i fem meter djup lera.

Med hjälp av stålvajrar runt fartyget lyckades man ”skaka loss” vraket ur leran. Det tog två år. Den 24 april 1961 lyftes skrovet upp till ytan med hjälp av vajrar, uppblåsbara pontoner och hydrauliska domkrafter. Idag kan Vasa och drygt 25 000 föremål ses på ett Vasamuseet i Stockholm.

Vasa är världens enda bevarade 1600-talsskepp som ger oss en viktig kunskap om hur man levde under 1600-talet.

LÄS MER: Regalskeppet Vasa

LÄS MER: Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

LÄS MER: Armén och flottan under stormaktstiden

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vem lät bygga Vasa?
     
  2. Beskriv fartyget.
     
  3. Nämn fakta om kanonerna.
     
  4. Vad hände med Vasa under jungfruturen?
     
  5. Varför sjönk Vasa?
     
  6. Hur gick det till att ta upp Vasa?
     
  7. Varför är Vasa ett viktigt skepp?
     

 

Text: Carsten Ryytty, SO-lärare och författare

Senast uppdaterad: 19 januari 2023
Publicerad: 18 februari 2014

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M

Sverige och Tyskland - grannar vid Östersjön under 800 år

På Hansans många kontor runtom i hela det stora handelsområdet var språket tyska (i form av...

L

Östersjön - Sveriges viktigaste vattenväg

Från Helsingborg till Haparanda har Sverige kust mot Östersjön. Till Östersjön gränsar våra...

M

Portugal härskade på Indiska oceanen under 1500-talet

När Vasco da Gama i maj 1498 nådde Indien, kom han först till staden Calicut på Indiens västkust....

SO-rummet bok
L

När jordbruket kom till Sverige

För 14 000 år sedan började den stora inlandsis som täckte södra Sverige sakta smälta. Efter hand...

L

Eldvapnens historia

Krutet uppfanns i Kina och användes först till fyrverkeripjäser och smällare. Under sina angrepp...

M

Svensk säkerhetspolitik under 1900-talet

1900-talet är förmodligen det blodigaste århundradet i mänsklighetens historia men för Sveriges del...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under den nya tiden. Här berättas om sjökrigföring, sjöslag, långväga handel...

Sveriges historia

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Relaterade taggar

Trettioåriga kriget

Trettioåriga kriget var en europeisk storkonflikt 1618-1648 som i huvudsak utspelade sig på tysk...

Regalskeppet Vasa

Vasaskeppet eller regalskeppet Vasa började byggas 1626 men kantrade och förliste på sin jungfrutur...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Introduktion till Sveriges medeltid

av: Mattias Axelsson
2021-10-13

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om Sveriges medeltid.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Introduktion till stormaktstiden

av: Mattias Axelsson
2021-10-04

I veckans avsnitt sammanfattar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) den svenska stormaktstiden.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Stockholms blodbad 1520 - orsaker, händelseförlopp och följder

av: Mattias Axelsson
2020-11-06

Nu i helgen är det 500 år sedan Stockholms blodbad ägde rum. Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia) går igenom vad som hände och bakgrunden.

 

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Nordens historia

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-10-02

Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Nordens historia från c.a. år 800 e.Kr till idag.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1990-1999

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-04-25

Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.

+ Lyssna