Christofer Columbus upptäcktsresa - orsaker och följder

Christofer Columbus planer på att finna sjövägen till Indien genom att segla runt halva jorden var en djärv idé. Tidens lärda hävdade bestämt att avståndet västerut till Asien var flera gånger för långt för ett skepp att segla. Men Columbus hade bestämt sig. Det var alldeles för mycket som hägrade i potten. Det blev till slut det spanska kungaparet som klev in som finansiärer - och de kammade hem storkovan. Istället för att komma till Östasien hade Columbus hittat Amerika som därmed öppnades för spanska och europeiska erövrare.

Bild: CanBea87

Columbus fortsatte hela sitt liv att tro att han hade hittat sjövägen till Asien och att Kina och Indien låg bara runt hörnet.

Spaniens drottning övertalas

År 1492
Så har det stolta Granada fallit. Det sista moriska kungadömet i Spanien är utplånat, och de så kallade katolska monarkerna, drottning Isabella I av Kastilien och Ferdinand II av Aragonien, har i triumf tågat in i en av världens absolut vackraste städer. Hela riket är äntligen enat efter hundratals år av blodiga krig, korståg om man så vill, och nu håller de två regenterna hov i sin nyligen erövrade stad. De är fulla av entusiasm inför vad som väntar: ett nytt, renat och genomkatolskt Spanien ska växa fram. De har precis gett order om att utvisa alla judar som inte låter sig omvändas till kristendomen, och kanske är det i samma anda som drottningen till sist låter sig övertalas att ta emot den där märklige sjömannen igen.

Christofer Columbus heter han, troligen härstammande från Genua i Norditalien. I åratal har han rest runt i Europa, från det ena hovet till det andra, och förgäves försökt övertala någon om att satsa på hans vilda plan: att segla västerut över det stora havet och på så vis hitta en genväg till Asien. Där kommer kristendomen att kunna spridas till oräkneliga hedningar, har han sagt - vilket är en tanke som nu håller på att slå rot hos drottning Isabella.

I januari år 1492 äger mötet rum. Den då 41-årige Columbus berättar om sin plan. Eftersom handelsvägarna österut över land till stor del är stängda, då Sidenvägen nästan är ofarbar efter att mongolväldet fallit och Konstantinopel tagits över av mer eller mindre fientliga makter, behöver köpmännen hitta en annan rutt, och den borde gå rakt västerut. Christofer Columbus tror sig kunna segla rakt över Atlanten och nå Japan och därifrån lätt segla vidare till Kina och Indien.

Columbus hade räknat fel

Att jorden är rund är allmänt känt. Frågan är bara hur stor den är. Columbus har räknat optimistiskt och kommit fram till att avståndet till den japanska ögruppen borde vara knappt 400 landmil. Dåtidens experter håller inte med, utan menar att det bör vara flera gånger längre än så - och idag vet vi att det var de som hade rätt. Det sanna avståndet är närmare 1 200 mil, beroende på vilken rutt man tar.

Inte undra på att först kungen av Portugal, sedan härskarna i Venedig och Genua, följt av såväl den engelske som den franske kungen, har vägrat att finansiera Columbus projekt. Utifrån all tillgänglig kunskap är det uppenbart att hans resa kommer att misslyckas. Så långt kan inget fartyg vid denna tid segla - provianten kommer helt enkelt inte att räcka.

Men inför drottning Isabella lägger Columbus återigen fram sin sak, så övertygande som möjligt. Precis när hon börjar ge med sig kommer de in på frågan om vad som ska hända sedan, när dessa nya territorier väl är erövrade och kristnade. Den självberusade Christofer Columbus kräver titeln ”amiral av Oceanien” och vill förklaras vara ”vicekung” över alla nya territorier. Dessutom vill han att tio procent av alla intäkter därifrån ska gå direkt till honom och hans ättlingar i all framtid.

Då får drottningens rådgivare, Fernando de Talavera, nyutsedd ärkebiskop av Granada, nog av denne påstridige och högfärdige man. Mötet slutar som så många tidigare - Columbus lämnar en regent med ett nej.

Relativt liten insats i proportion till eventuella vinster

Redan samma kväll packar han sina saker, sätter sig på sin mula och rider iväg. Men samtidigt har en annan hovman, Luis de St Angel, inlett ett sista försök att övertala drottningen. Varför inte ändå chansa, föreslår han. Det handlar trots allt om en relativt liten utgift. Och de möjliga vinsterna är enorma.

Drottningen tänker efter en stund, och ändrar sig. En hovman rider iväg, och hinner - enligt legenden, en av de där så ofta förekommande ”vi springer efter hjälten och lyckas få tag i honom i sista minuten”-historierna - ikapp Columbus tio kilometer utanför stadsgränsen.

Columbus resa var en logisk följd av sin tids dynamik

Redan samma höst gav Columbus sig av i spetsen för en flotta bestående av tre fartyg. Efter en två månader och åtta dagar lång seglats ut i det okända var besättningen nära att göra myteri, men i sista stund nådde man en ö i dagens Bahamas. Hela sitt liv fortsatte Columbus att tro, och envist vägra lyssna på alla som sa emot, att han hade hittat vägen till Asien och att Kina och Indien låg bara runt hörnet.

Hans stora upptäckt var därmed på sätt och vis ett misstag. Men samtidigt var det inte alls en slump att hans färd blev av - det styrande skiktet i Västeuropas länder var under den här tiden intensivt angelägna om att hitta ett sätt att nå fram till Asiens rikedomar utan att behöva passera, och betala avgifter till, de muslimska länderna. Columbus resa var med andra ord en logisk följd av sin tids dynamik.

Oavsett vilket blev det som skedde härnäst fullständigt omvälvande. För första gången etablerades en permanent kontakt mellan Europa och den kontinent som snart kom att kallas Amerika, efter den kartritare som för första gången insåg att det var en helt ny kontinent man kommit till, och inte en utlöpare av Sydostindien.

Den enes död, den andres bröd

Människorna som levde där hade i åtminstone 15 000 år varit avskilda från resten av mänskligheten - ända sedan deras förfäder korsat Berings sund från Asien - och under den tiden utvecklat egna kulturer. Nu ”upptäcktes” de av häpna européer, vilket innebar början på slutet för allt de hade byggt upp. På kort tid dödade krig och slaveri, sjukdomar och förtryck, så många som 80 eller kanske 90 procent av befolkningen; mötet mellan de två kontinenterna utvecklade sig till den värsta kända demografiska katastrofen i mänsklighetens historia. Men för Europa innebar Columbus resa början på en explosiv utveckling.

Enorma mängder silver forslades över haven, vilket drev på handeln i alla de europeiska länderna och gav dem möjlighet att i stor skala köpa varor från Kina och Indien. Allt detta stimulerade deras utforskande av världen i övrigt. Ny kunskap och nya idéer spreds; nya grödor - som potatis och bananer - forslades över Atlanten till Europa, för att inte tala om enorma mängder slavar i motsatt riktning. De fick slita och dö på den nya världens plantager och på så sätt ge Europas överhet resurser att kriga, handla och utforska. Det som skedde innebar att ett viktigt steg var taget i utvecklingen mot den västeuropeiska världsdominans som kom att kulminera några århundraden senare. Den dominans som skulle presenteras som bevis på något slags medfödd europeisk överlägsenhet, men som i själva verket var resultatet av vissa specifika historiska omständigheter.

Myten och legenden Christofer Columbus - som i vissa kretsar ännu ses som en hjälte driven av en gudomlig inspiration, och i vissa andra som en arketypisk kolonial förtryckare, en spridare av undergång och död - var därmed född.

LÄS MER: Christofer Columbus

LÄS MER: Christofer Columbus upptäckt av Amerika

LÄS MER: Columbus - resan som förändrade världshistorien, del 1: Tobak och hängmattor istället för guldstäder

LÄS MER: Columbus - resan som förändrade världshistorien, del 2: Guldtörsten leder till blodbad

LÄS MER: Columbus - resan som förändrade världshistorien, del 3: Hjälte eller förslavare?

LÄS MER: Folkmord och smittsamma sjukdomar - européernas ankomst till Amerika

LÄS MER: Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

LÄS MER: De stora upptäckternas tid

Den stora byteshandeln mellan Nya och Gamla världen

Majs och potatis

Spanjorerna fann guld i Amerika men också majs och potatis. Båda var tidigare okända i Europa. De gula majskornen har spelat en större roll än guldet för världens välbefinnande. Majs började odlas redan på 1500-talet i Afrikas kustområden. Majs kunde odlas på platser där vete och ris inte växte och blev basföda för miljoner afrikaner. Därigenom kunde Afrikas befolkning växa. Majs fick också betydelse i Europa som djurfoder. Eftersom nästan alla husdjur kunde äta majs, ökade produktionen av kött och mjölkprodukter.

Inkafolket odlade 3 000 olika potatissorter. För norra Europa blev potatisen en välsignelse. Den fördes till Irland på 1600-talet och minskade hotet från de återkommande hungerperioderna. Potatisen spreds över Europa. Hungersnöden dämpades och Europas befolkning kunde växa.

”Freden, vaccinet och potäterna” var orsakerna till att Sveriges befolkning fördubblades under 1800-talet skrev biskopen Esaias Tegnér.

Även i Kina, som sedan urminnes tider plågats av svältkatastrofer, kom potatisen att spela en viktig roll. Speciellt i norra Kina där det inte går att odla ris.

Tobak, bomull, hästar...

Från Amerika kom också tobak och solrosor. Solrosor växer där olivträd inte överlever och solrosolja blev en viktig ersättning exempelvis i Ryssland. Den amerikanska bomullen visade sig vara överlägsen den från Gamla världen. Från Amerika kom också tomaten, som vi idag anser självskriven i hushållet.

Till Amerika fördes sockerröret, som visade sig trivas utmärkt i Västindien och Brasilien. Stora sockerplantager växte upp. Men för att skörda sockret behövdes mängder av slavar. Hälften av slavarna från Afrika hamnade på sockerplantagerna.

Slavtrafiken mellan Afrika och Amerika är ett mörkt kapitel i människans historia. De första svarta slavarna fördes till Amerika 1505. De sista frigavs i Brasilien 1888. Under den perioden fördes minst tio miljoner slavar över Atlanten. Hur många som dog i de tätt packade slavskeppen på överresan vet ingen.

Amerika fick också ta emot havre, vete, korn och råg, som trivs bra där. Idag är Amerika en av världens kornbodar.

Till Amerika förde européerna nya djurraser: höns, grisar, får, kor och hästar. Urbefolkningen lärde sig tämja hästen, och vissa stammar blev helt beroende av den för att överleva. Precis som hos ryttarfolken, exempelvis hunnerna, i Gamla världen kom en mans rikedom att mätas i hästar.

Urinvånarna kände till hjulet men använde det inte för transporter. Det och plogen fördes till Amerika av européerna.

Sjukdomar och botemedel

Européerna hade också med sig mindre varelser, osynliga för ögat, nämligen bakterier och virus. För urinvånarna okända sjukdomar som smittkoppor och mässling skördade miljontals offer. Med de hemvändande européerna kom syfilisen till Gamla världen.

Från Amerika kom ett stort antal nya medicinalväxter. Kininbarken gav européerna för första gången ett verksamt medel mot malaria. Idag ingår extrakt från amerikanska växter i minst 500 olika läkemedel.

Aztekerna var duktiga läkare. Conquistadorerna föredrog dem framför sina egna, som ofta lämnade patienterna i sämre skick än när de kom. Aztekernas läkare använde knivar av obsidian - en svart, hård bergart. Dessa knivar kan mäta sig med moderna kirurgiska instrument när det gäller att göra exakta snitt.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Varför blev italienaren Christofer Columbus avvisad av så många europeiska furstar och kungar innan han hamnade i spansk tjänst?
Varför beslutade sig den spanska drottningen till slut för att stödja Columbus upptäcktsexpedition?
Columbus idé om att finna sjövägen till Indien var en tidstypisk idé. Varför ville många nu - mer än tidigare - finna sjövägen till Indien?
Nämn några av de följder som Columbus "upptäckt" av Amerika ledde till för:

a) Amerikas ursprungsbefolkning

b) Europa
Ge exempel på några av de grödor och uppfinningar som européerna tog med sig från Amerika.
Ge exempel på några grödor och djur som européerna förde med sig till Amerika.

VILL DU VETA MER? Läs The Mysterious History of Columbus: An Exploration of the Man, the Myth, the Legacy, av John Noble Wilford (1991).

Text: Magnus Västerbro, författare och journalist med inriktning på historia ; Faktarutan är skriven av Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
Webbsida: https://www.facebook.com/vasterbro

Är du intresserad av att läsa fler spännande berättelser av författaren så rekommenderas 101 historiska händelser - en annorlunda världshistoria.
Bokens webbplats

Senast uppdaterad: 9 april 2021

Publicerad: 18 september 2019

Spara som favorit

Liknande filmer och poddradio