Barbareskstaterna i Nordafrika - sjöröveri och slavhandel

Nordafrikanska pirater gjorde Medelhavet och en stor del av Atlanten osäkra under trehundra år. Mellan 1500-talet och 1800-talet terroriserades både handelsfartyg och europeiska kustbosättningar av dessa s.k. korsarer - muslimska sjörövare som försörjde sig genom plundring och kidnappning. Fångarna som togs utväxlades antingen till ursprungslandet mot en lösensumma eller blev sålda som slavar i Nordafrika, där slavmarknaden i Alger var den dominerande.
L

Anfallet mot Island 1627 var en av de mest spektakulära räderna som korsarerna genomförde.

Nordafrikas sjörövarstater

De s.k. barbareskstaterna var fristående stadsstater som fick en del av sin försörjning tillgodosedd genom sjöröveri och slavhandel. Namnet "barbaresk" har samma ursprung som "barbar" och "berber". Barbar kommer ursprungligen från ett grekiskt ord som betyder främling eller utlänning, oftast i nedsättande mening. Den ursprungliga befolkningen i Nordafrika, som numera är i minoritet med araberna som majoritet, kallas också berber.

De viktigaste barbareskstaterna var Alger, Tripoli och Tunis som lydde under det Osmanska riket. Men även Marocko med hamnstaden Salé som knutpunkt var delaktigt i sjörövarverksamheten.

ANNONS

ANNONS

Européer i slaveri

Under korsarernas storhetstid 1520-1830 tjänade omkring 750 000 européer som slavar bara i Alger. Sannolikt var det därför klart över en miljon europeiska slavar i hela Nordafrika, varav även ett stort antal svenska sjömän.

Som kuriosa kan nämnas att även många amerikanska sjömän blev slavar i Nordafrika, samtidigt som afrikanska slavar exporterades från Västafrika till Nordamerika.

För de flesta européer vid den här tiden uppfattades barbareskstaterna som en enhet. Men i realiteten var de självständiga stater som styrdes och fungerade oberoende av varandra. Dessa sjörövarstater hade dock en sak gemensam - de var beroende av den inkomst de fick genom utpressning gentemot länderna runt Medelhavet. Många stater tvingades betala en årlig tribut (skatt) för att slippa påhälsningar av pirater på sina handelsfartyg.

För många européer var likaså begreppen turk och muslim synonymer, framför allt för att en så stor del av dåtidens muslimer bodde inom det osmanska väldet som styrdes från Istanbul (i Turkiet).

Slavhandeln var den viktigaste näringen

Många européer blev förslavade i Nordafrika efter att deras handelsfartyg hade bordats eller att deras hembygd attackerats och de hade förts bort för att säljas som slavar.

De slavar som hade tur blev husslavar. De med mindre tur kunde bli kedjade vid galärerna. Ännu värre kunde det vara att behöva arbeta i stenbrotten eller inom jordbruket. Dessa människor fick vanligtvis sina liv kraftigt förkortade. Kvinnorna blev ofta sexslavar. Välbeställda personer som tagits som slavar köptes ibland fria av sina släktingar eller vänner i hemlandet. Men det stora flertalet  av alla bortförda människor tvingades leva i slaveri.

Barbareskstaterna attackerades ibland av europeiska örlogsflottor, framför allt franska och brittiska, för att tvinga fram frigivandet av kristna slavar.

Européer i korsarernas tjänst

Många tillfångatagna kristna konverterade till islam, de flesta gjorde det för att det gav dem fördelar. De som konverterat hyllades genom en ceremoni, där de fick en turban och ibland - för framstående konvertiter - en sabel. Kvinnorna fick tofflor istället för en turban. Männen blev direkt omskurna efter att de hade deklarerat sin trohet till Allah och islams siste profet, Muhammed.

Fördelarna med att konvertera var uppenbara, eftersom det inte var tillåtet att ha muslimska slavar. Däremot betraktades konvertiterna ibland med förakt av lokalbefolkningen om man misstänkte att konverteringen gjorts i syfte att få ett bättre liv, istället för av religiös övertygelse. Det hände därför att konvertiter blev tiggare efter att de frisläppts från fångenskapen. Men en del drivande avfällingar, som de kallades av de kristna, kom att bli framstående korsarer.

ANNONS

ANNONS

Nederländaren Murad

Nederländaren Jan Janszoon som efter konverteringen tog namnet Murad Rais (förekommer med olika stavningar) kom att bli en av de mest framstående korsarerna. Han var en av alla västeuropeiska pirater som sökt sig till Nordafrika för att söka lyckan.

Efter att ha konverterat till islam omkring 1620 ledde han plundringståg så långt norrut som till England, Irland och Island där han fångade in delar av lokalbefolkningen som såldes som slavar i Nordafrika.

Anfallet mot Island 1627

Det häpnadsväckande anfallet mot Island (som ibland kallas ”turkräden”) ägde rum under juni och juli 1627. Murad var en av de drivande bakom räderna.

Med grym hänsynslöshet stormade slavjägarna längs Islands sydkust och slutligen Hemön, strax söder om huvudön. De brände, mördade och våldtog. Totalt fick de med sig cirka 400 islänningar som såldes på slavmarknaden i Alger.

Ända till slutet av 1700-talet skickades en vakt upp på Helgafell på Hemön under sommarhalvåret för att se om ytterligare "turkiska" slavskepp var på väg. Händelsen är starkt förankrad i det isländska medvetandet och i samband med en fotbollsmatch mot Turkiet så sent som 1995 kunde man läsa i Morgonbladet: ”Låt inte turkarna plundra oss igen.”

LÄS MER: Pirater och sjöröveri

LÄS MER: Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilka var de tre främsta s.k. barbareskstaterna och vad var det de fick merparten av sina inkomster från?
     
  2. Ungefär hur många européer beräknas ha hamnat i slaveri i Nordafrika under perioden 1500-1830? 
     
  3. Varför konverterade många tillfångatagna kristna till islam?
     
  4. Berätta kortfattat om korsarernas anfall mot Island 1627.

Ta reda på:

  1. Visste du att Sverige också betalade tributer till barbareskstaterna och i början av 1800-talet dessutom skickade krigsskepp till Medelhavet för att bekämpa piraterna? Ta reda på lite fakta och skriv en kort sammanfattning om detta.
    Läs mer t.ex. här:
    https://www.so-rummet.se/content/sjoroveriet-utanfor-nordafrika
    https://popularhistoria.se/teknik/sjofart/svenska-flottan-och-medelhavets-kapare

 

Litteratur:
Dick Harrison, Slaveri - En världshistoria om ofrihet 1500-1800, Historiska Media, 2010
Adrian Tinniswood, Pirates of Barbary, Random House, 2010
Olafur Egilsson, The travels of reverend Olafur Egilsson, The Catholic University of America Press, 2016
 

BokomslagText: Mats Röyter, författare och gymnasielärare
Bokens webbsida: Lumenos.se

Romanen Turkräden (utgiven 2019) utspelas strax efter attacken på Hemön. Slavjägarnas brutalitet återberättas av de isländska slavarna, men vi får även uppleva den på slavbåtarna och efter ankomsten till Alger. I romanen får du följa huvudpersonen Armann som ger sig av på egen hand i en liten segelbåt för att försöka rädda resterna av sin familj ur turkarnas våld.

I mångt och mycket bygger beskrivningen av attacken och livet som slav i Alger på prästen Olafur Egilssons dagbok. De enda historiska personerna i boken är Murad och Olafur Egilsson. Murad är en av bokens huvudpersoner. Prästen Olafur Egilsson som även i verkligheten släpptes för att försöka få fram lösensummor för de isländska slavarna är endast en perifer person i boken.

Boken finns som inbunden bok, e-bok och ljudbok. Målgruppen är Vuxna, men den bör även kunna läsas med behållning av äldre tonåringar. Romanen kan även användas för ämnesövergripande studier i gymnasieskolan inom svenska/religionskunskap/historia/samhällskunskap.
 

Senast uppdaterad: 19 maj 2020
Publicerad: 13 maj 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

S

Svenska armén och flottan under stormaktstiden

Det var den framgångsrika svenska krigsapparaten som gjorde Sverige till en stormakt i Nordeuropa....

M

Christofer Columbus upptäcktsresa - orsaker och följder

Christofer Columbus planer på att finna sjövägen till Indien genom att segla runt halva jorden var...

M

Drottning Elisabet ledde England genom dess svåraste tid

Drottning Elisabet är Englands mest berömda och omskrivna drottning. Hon var härskardrottningen som...

L

Pirater och sjöröveri

Sjöröveri har funnits över hela världen i alla tider från det att sjötransporterna blev...

ANNONS

Ämneskategorier

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under den nya tiden. Här berättas om sjökrigföring, sjöslag, långväga handel...

Sjöfart och sjökrigföring 1776-1914

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under det långa 1800-talet. Här berättas om sjökrig, sjöslag, långväga handel...

Algeriets historia

Få en helhetsbild av Algeriets historia eller fördjupa dig i viktiga händelser och särdrag som utmärker vissa perioder...

Libyens historia

Här hittar du material som behandlar Libyens historia i små och stora drag. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i...

Marockos historia

Få en överblick av Marockos historia. Här hittar du material som behandlar landets historia i stora drag.

Tunisiens historia

Få en helhetsbild av Tunisiens historia eller fördjupa dig i viktiga händelser och särdrag under olika perioder i...

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Sjörövare

Sjöröveri har funnits över hela världen i alla tider från det att sjötransporterna blev...

SO-rummet tag typ

Sjöfart

Sjöfarten har i alla tider varit den mest internationella av alla näringar. Här hittar du material...

Slaveri

Slaveri innebär att en människa görs till en annan människas egendom. Slaveri har förekommit i hela...