Läder och skinn

Lästid 3 minuter

Läder- och skinnhantverk är ett av människans äldsta yrken. Redan i forntidens Egypten användes garvade hudar för att tillverka sandaler och andra föremål. Genom tiderna har teknikerna utvecklats, men grunderna i garvning och bearbetning av skinn lever kvar än idag.

Artikel

Bild: Wikimedia Commons

Skorna som skomakaren tillverkade såldes från en öppen lucka i verkstaden ut mot gatan. På dagen hängde en lång stång full med skor över öppningen. På kvällen fälldes luckan ner.

Ett urgammalt hantverk

Människor har använt läder och skinn under hela sin historia. Det finns egyptiska sandaler som är över 3 000 år. De skulle gå att använda - om någon fick lov till det.

Skinn tillverkas av hudar från vilda djur och tamdjur som kor, får och hästar. Idag är den här tillverkningsindustrin till stora delar mekaniserad och datoriserad. I äldre tider var det ett av de viktigaste hantverken. Arbete med hudar och skinn sysselsatte många människor.

Först skulle hudarna garvas. De saltades för att kunna lagras. Sedan skulle saltet tvättas bort och hårbeklädnaden skrapas bort och insidan noggrant rengöras från köttrester. Därefter följde behandling med kalk, soda och andra frätande kemikalier.

ANNONS

Till sist färgades materialet, i äldre tid med växtfärger. En del av de metoder som antikens greker och romare arbetade fram tillämpas fortfarande.

Garvning och färgning krävde mycket vatten. Därför låg garverierna vid åar och andra vattendrag. Stadsborna klagade på att garvarna förstörde vattnet och att det luktade illa - liksom garvarna, som kallades "stinkare".

Plasten kom i bruk vid mitten av 1900-talet och har till viss del ersatt skinn och läder. Men något syntetiskt material som kan tävla med naturmaterialet finns fortfarande inte. En sko av plast har inte skinnets förmåga att andas - låta svett förflyktigas och samtidigt hålla vätan ute.

Bildkollage med olika hantverkare som arbetar med läder och skinn. — Bild 1: Bälten, remmar och snören av läder är fortfarande vanliga, både för att hålla uppe jeansen och för ett hängsmycke som dinglar på bröstet.

Bild 2: Under medeltiden saknade kläderna fickor, därför behövde man ä penningpungar och små väskor av skinn för diverse prylar.

Bild 3: Den första skon var antagligen ett stycke skinn som man trampade på och vecklade ihop till ett slags påse runt foten och band fast runt vristen.Skor med ovandel och sula av samma skinn var vanliga under hela medeltiden. En sådan sko fick fort hål under foten, och när det blev stort var det dags att slänga skon. Men inomhus var skorna sköna att gå i, och även utomhus när det var sommar och sol. Längs till vänster på skyltstången - hänger ett par snabelskor. Snablarnas längd visade till vilken samhällsklass man hörde. Bonden fick ha 15 cm, borgaren 30 och grevarna 60. Furstarna bestämde själva sin snabellängd.

Bild 4: Drivkraft kom från vattenhjul och väderkvarnsvingar och från hästar och oxar. Och också från människornas muskler - sadelmakaren på bilden i högra nedersta hörnet är nog svettig! Hästarna framför plogen och vagnen behövde selar. Ryttaren behövde sadel. Därtill behövdes remtyg av många slag: till betsel och grimmor och stigbyglar och halsband.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Ge exempel på några djur som användes förr för att få tag på hudar till skinn och läder.
Vad betyder det att en hud "garvas"?
Varför låg garverier ofta nära åar och vattendrag?
Beskriv hur man behandlade hudarna innan de blev färdiga skinn.
Ge exempel på varför plast inte kan ersätta skinn helt och hållet.

L LÄS MER: Historia om mode, utseende och hygien

L LÄS MER: Kläder förr - en rikedom

L LÄS MER: Lätta fakta om klädernas historia

L LÄS MER: Modets makt

L LÄS MER: Hantverk och skrån på medeltiden

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Keith Thomas m.fl., Människan och naturen, Ordfront, 1988
Edward Hughes, Soil and Civilization, Harper & Row, 1976
R. Broby-Johansen, Kropp och kläder - Klädedräktens konsthistoria, Rabén & Sjögren, 1969
Mila Contini, Modet genom tiderna, AB Svensk Litteratur, 1965

FÖRFATTARE

Text: Lars Hildingson, f.d. historielärare och läromedelsförfattare

Senast uppdaterad: 27 september 2025

Publicerad: 29 april 2025

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Brott och straff på medeltiden

Scen från en avrättning genom halshuggning. Bödeln väntar på att prästen ska läsa klart bönen innan han hugger.

av: Robert de Vries

2025-09-30

Lästid 9 minuter

I början av medeltiden såg lagarna olika ut beroende på var man bodde. Den som bröt mot lagen fick oftast betala böter till brottsoffret eller till familjen. Om man inte betalade, så blev man fredlös. Vem som helst fick då döda brottslingen utan att själv bli straffad. Senare på medeltiden började kungarna ta över och bestämma lagarna i hela landet. Då kom nya regler som gällde överallt och straffen blev hårdare. De som dömdes för brott kunde få hemska straff, som utfördes inför publik av en bödel - en person som jobbade med att straffa brottslingar. Det var viktigt att många såg på när bödeln utförde straffen, för tanken var att skrämma alla andra från att begå brott...

+ Läs mer

Stockholm och andra viktiga svenska städer på medeltiden

av: Robert de Vries

2025-09-28

Lästid 11 minuter

Stockholm växte fram på 1200‑talet vid vattnet där Mälaren möter Östersjön. Läget var perfekt för både handel och försvar. Den som styrde över staden kunde också kontrollera den viktiga vattenvägen in i landet. Under medeltiden byggdes murar runt staden, och många handelsvaror kom dit från hela Sverige och området runt Östersjön. Tyska köpmän köpte varorna och sålde dem vidare till andra länder. På 1400-talet fanns omkring 70 städer i Sverige, och störst var Stockholm med ca 6 000 invånare. Några av de andra viktiga städerna i riket var Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Kalmar, Åbo och Viborg...

+ Läs mer

Hantverk och skrån på medeltiden

av: Robert de Vries

2025-09-27

Lästid 8 minuter

Medeltidens hantverkare bodde i städerna. Unga pojkar som skulle bli hantverkare fick börja som lärling hos en mästare där de lärde de sig yrkets grunder och hemligheter. Efter några år fick de göra ett gesällprov och bli gesäll, innan de efter ytterligare många år, ansågs redo att göra ett mästarprov. När det var godkänt blev de mästare och fick öppna en egen verkstad och ha egna lärlingar och gesäller. Alla hantverkare inom varje yrke i en stad var tvungna att vara medlem i ett skrå - en slags hantverksklubb - t.ex. skomakarskrået eller bagarskrået. Skrånas viktigaste uppgift var att se till att hantverket i staden höll god kvalité och att hantverkarna hade det bra...

+ Läs mer

Hade du velat bo i en stad på medeltiden?

av: Robert de Vries

2025-09-24

Lästid 6 minuter

Tänk dig att du går genom smala, krokiga gränder där solen knappt hittar in. Det luktar rök, gödsel och gamla sopor. Vattnet du dricker kan göra dig sjuk eller ta ditt liv. När mörkret lägger sig över staden blir det riktigt mörkt, för det finns inga gatlyktor. Då är det nästan bara stadsvakterna kvar på gatorna. Deras viktigaste uppgift är att förhindra och upptäcka bränder, för om det börjar brinna sprids elden snabbt bland den täta bebyggelsen. Vill du följa med in i den medeltida staden? Häng med!

+ Läs mer

Städerna i medeltidens Sverige

av: Robert de Vries

2025-09-21

Lästid 8 minuter

Medeltidens svenska städer var små men viktiga centrum för hantverk och handel. Där möttes människor från Sverige och andra länder - handeln förde därför med sig både rikedomar och nya idéer. Alla varor som kom in till städerna beskattades med tull som gav inkomster till kungen, men också till städerna. Med pengarna kunde kungen stärka sin makt, medan städerna använde dem till viktiga byggnadsarbeten och löner...

+ Läs mer

Sjukvård och sjukdomar på medeltiden

Sjukhussal i ett kloster där patienter i sängar tas om hand av munkar och nunnor.

av: Robert de Vries

2025-09-10

Lästid 11 minuter

Sjukdom och död vilade tungt över medeltiden. Människor trodde att Gud avgjorde om man blev sjuk eller fick vara frisk. Böner ansågs ofta starkare än läkarens kunskap. Ibland tog klostren hand om sjuka, men de flesta människor på medeltiden fick klara sig själva med enkla huskurer. Spetälska skrämde med sina fruktansvärda symptom, och när digerdöden svepte fram förvandlades Europa till en plats där nästan hälften av befolkningen dog på bara några år...

+ Läs mer