Finland under andra världskriget: Vinterkriget

Lästid 2 minuter

"Finlands sak är vår." Det var årets slagord 1939. Sovjetunionen hade ställt krav på finländskt territorium. Läget var allvarligt. De nordiska statsöverhuvudena samlades tillsammans med utrikesministrarna i Stockholm.

Artikel

Bild: Okänd

Finska soldater på marsch under vinterkriget.

Finland fick stå ensamt i kriget mot Sovjet

Nordens tre kungar och Finlands president visade sig på slottets balkong. Människomassorna väntade i tystnad där nedanför. Stämningen var ödesmättad. I Stockholms-tidningen från den 19 oktober 1939 kan vi läsa om de tysta skarorna: "Men aldrig har väl en tystnad varit mera talande, mera djupt laddad och mättad av outtalade ord, ord som rörde sig i allas sinnen, allas hjärtan". Kungssången och nationalsångerna sjöngs under ledning av Hugo Alfvén.

ANNONS

Förhandlingarna mellan Sovjet och Finland bröt samman. Men den finska opinionen stod enad och fast som aldrig förr bakom sin regering. Så kom de sovjetiska anfallen.

Det svenska folket kände intensivt för Finlands sak. Men den svenska regeringen hade gjort klart att ett aktivt ingripande på Finlands sida inte kunde komma ifråga. Däremot kunde Finland räkna med materiell och humanitär hjälp från Sverige.

Finland skulle stå ensamt i kriget mot Sovjet. Finland kallade in reservisterna, gränstrakterna utrymdes, skyddsrum grävdes. Rapporter strömmade in om ryska trupprörelser. Ändå kom det ryska anfallet som en överraskning. Helsingfors bombades. Sovjet upprättade en finsk marionettregering. Detta kunde tolkas som att ryssarna avsåg att helt erövra Finland.

De finska soldaterna bjöd på hårt motstånd

Men till allmän överraskning slog finländarna tillbaka de första ryska anfallsvågorna. Finska soldater, bl.a. utrustade med Molotovcocktails - flaskor fyllda med bensin, slog tillbaka de ryska tanksen. Stridsvagnarna tog eld och det ryska pansarets framryckning stoppades på så sätt. Små finska skidförband genomförde oupphörligt överraskande attacker. De ryska divisionerna skars av och förintades en efter en.

Bild: WSOY kuva-arkisto

Finska soldater som bemannar en lätt kulspruta upplagd på ett par skidor, 1940.

Davids kamp mot Goliat

Pressen i hela världen var full av beundran över finnarnas insatser. Finland hade visat att en liten nation kunde hävda sig mot en stormakt. Kanske medförde motståndet att Finlands självständighet bevarades. I alla fall övergav Sovjetledningen sitt stöd åt den marionettregering den upprättat. Men Finland tvingades ändå avträda östra Karelen till Sovjetunionen. Karelarna där måste lämna sina hem och bosätta sig i övriga delar av Finland.

Stöd från Sverige

Kriget - det s. k. vinterkriget - där finnarna alltså lämnades ensamma att slåss mot Stalins Sovjet, ansågs också vara en kamp för Sverige. Finlandshjälpen utvecklade sig i Sverige till en folkrörelse. Pengar och kläder samlades in. Finska barn togs emot i svenska hem. Svenska frivilliga strömmade i tusental till fronten.

LÄS MER: Finska vinterkriget

LÄS MER: Finska vinterkriget - Davids kamp mot Goliat

LÄS MER: Finska vinterkriget

LÄS MER: Fortsättningskriget

LÄS MER: Finska krigsbarn

LÄS MER: Sverige och andra världskriget, del 1: Finland, Danmark och Norge invaderas

LÄS MER: Finlands historia

LÄS MER: Andra världskriget (artikelserie)

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad var det svenska slagordet om Finland år 1939 och varför var det viktigt?
Hur reagerade de nordiska länderna när Sovjetunionen ställde krav på finländskt territorium?
Varför stod Finland ensamt i kriget mot Sovjetunionen?
Hur förberedde sig Finland inför det ryska anfallet?
Beskriv hur de finska soldaterna försvarade sig mot de ryska anfallen.
Vilka konsekvenser hade kriget för Finland och östra Karelen?

Fundera på:

Varför valde den svenska regeringen att inte aktivt ingripa i kriget, trots folkets sympatier för Finland?

Ta reda på:

Vilka andra länder hjälpte Finland under vinterkriget och hur de hjälpte till?

Litteratur:
Henrik O. Lunde, Finlands krig 1939-1944: En okänd historia, Historiska Media, 2010
Tuomo Polvinen, Mellan tre stolar: Sverige och Finlands utrikespolitik 1938-1944, Atlantis, 2003
Max Jakobson, Finland i stormens öga, Atlantis, 1998

FÖRFATTARE

Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare

Senast uppdaterad: 27 december 2024

Publicerad: 1 oktober 2014

Spara som favorit

ANNONS

Liknande filmer och poddradio