Det svenska försvaret under 1900-talet

Riksdagens beslut att bygga en fast försvarsanläggning i Norrland 1901 var ett resultat av en ny strategi för hur Sverige skulle försvaras. Ett fientligt anfall skulle hejdas redan vid gränsen. Ett sådant försvar krävde starka befästningar vid landets gränser och väldigt många soldater. Den nya värnpliktiga massarmén möjliggjorde det senare.
M

Militär beredskap under andra världskriget. Svenskt infanteri marscherar på landsväg.

Bodens fästning, eller ”Låset i norr”, började byggas 1901. Vid första världskrigets utbrott 1914 var bygget klart.

Den svenska riksdagen beslutade 1901 att avveckla den indelta armén och införa allmän värnplikt. Det innebar en förstärkning av försvaret och fullt utbyggt skulle värnpliktsförsvaret bestå av 600 000 soldater. Utbildningen omfattade alla män mellan 21 och 40 år och den totala övningstiden var 240 dagar.

Fred och nedrustning 1925

Efter första världskriget var det många som förespråkade en nedrustning av försvaret. Sveriges militära säkerhetsläge hade förbättrats. Tyskland och Ryssland var försvagade genom krig och revolutioner och Finland hade blivit självständigt från Ryssland.

ANNONS

ANNONS

Sverige hade även blivit medlem i det nybildade Nationernas förbund, och denna organisation skulle garantera fred och internationell säkerhet.

Försvarsbeslutet 1925 innebar en omfattande nedrustning av det svenska försvaret. Antalet yrkesofficerare och män som gjorde värnplikten sjönk. Utbildningstiden för de värnpliktiga kortades ner till 140 dagar och många förband lades ner.

Trots att försvarsbeslutet 1925 innebar en kraftig nedrustning blev det samtidigt en övergång till ett nytt och modernare försvar. Bland annat skapades luftvärnet och ett självständigt flygvapen genom en sammanslagning av och marinens flygstyrkor.

Sverige i beredskap

andra världskriget bröt ut 1939 sa statsminister Per Albin Hansson ”Vår beredskap är god”, i ett radiosänt tal. Verkligheten såg annorlunda ut. Nedrustningen under mellankrigstiden hade lett till att försvarsberedskapen var dålig.

Den militära mobiliseringen under kriget var omfattande och påverkade alla. En familjemedlem, vän eller släkting, alla kände någon som låg inkallad. Försvarsviljan var stark och många sökte sig till frivilligrörelserna. Störst var den frivilliga försvarsorganisationen för kvinnor, Lottakåren, som i slutet av kriget hade 110 000 medlemmar.

I Skåne och Norrland byggdes under andra världskriget försvarslinjer bestående av bunkrar och artillerifort. Fästningar i Stockholms skärgård skulle skydda huvudstaden mot en invasion från havet. I takt med att träffsäkerhet och räckvidd för artilleriet ökade var försvaret tvunget att flyttas allt längre ut i skärgården.

Under krigsåren skedde en omfattande upprustning av försvaret. Sverige köpte in flygplan, kanoner och fartyg och vid krigets slutskede var den militära beredskapen verkligen god.

Kalla kriget 1945-1991

Andra världskriget följdes inte av en stabil fred utan av ett kallt krig. Kalla kriget var inte ett krig i vanlig mening, utan ett fyra decennier långt ställningskrig som präglades av starka motsättningar och militär kapprustning mellan USA och Sovjetunionen.

Under kalla kriget skulle det svenska försvaret förhindra en fientlig invasion. Det krävde stora mängder soldater, en folkarmé som skulle klara ett utdraget krig.

Bodens fästning blev under kalla kriget en del av en större försvarslinje. Den nya försvarslinjen utrustades med tungt artilleri som hämtades från skrotade fartyg. Syftet var att fördröja, och helst hejda, en sovjetisk invasion via finskt territorium.

ANNONS

ANNONS

Kärnvapenhotet

I ett eventuellt storkrig mellan öst och väst räknade Sverige med att utsättas för ett kärnvapenanfall från Warszawapakten. För att avskräcka fienden och försvara landet ansåg många att Sverige behövde egna kärnvapen.

Kritiken mot kärnvapenprogrammet var hård och debatten blev utdragen. 1968 skrev Sverige till slut under FN:s icke-spridningsavtal som kom till för att hindra spridningen av kärnvapen i världen. Den svenska kärnvapenforskningen avvecklades.

Men kärnvapenhotet var fortfarande verklighet. Under övningar tränades de värnpliktiga i hur de skulle bete sig i så kallad kärnvapenmiljö. De nya stridsmedlen gav upphov till ny skyddsutrustning mot radioaktiva, biologiska och kemiska vapen.

Efter Sovjetunionens fall förändrades det säkerhetspolitiska läget och därmed det svenska försvaret.

LÄS MER: Svensk säkerhetspolitik under 1900-talet

LÄS MER: Sverige under första världskriget

LÄS MER: Sverige under andra världskriget

LÄS MER: Sverige och andra världskriget (artikelserie)

LÄS MER: Sverige under kalla kriget

LÄS MER: Svensk neutralitetspolitik

LÄS MER: Värnpliktens historia under 1900-talet

LÄS MER: Från centralförsvar till allmän värnplikt

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur påverkade försvarsbeslutet 1901 (om en fast försvarsanläggning i Norrland) Sveriges försvarsstrategi?
     
  2. Hur påverkade försvarsbeslutet 1925 den svenska försvarsmaktens uppbyggnad och kapacitet?
     
  3. Hur förberedd var beredskapen av det svenska försvaret vid andra världskrigets utbrott 1939?
     
  4. Hur positionerade sig Sverige under kalla kriget, särskilt med hänsyn till kärnvapenhotet?
     
  5. På vilket sätt förändrades Sveriges försvarsstrategi efter Sovjetunionens fall?
     


Text: Texten är ett sammandrag från Armémuseums utställning "Krig och fred 1900-talet".
En mer utförlig historisk beskrivning finns vid utställningen. 
Webbplats: Armémuseums utställningar
 

Senast uppdaterad: 26 oktober 2023
Publicerad: 25 juni 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU:s regler, lagar och säkerhetspolitik

I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg...

M
Nu är det jul igen

Advent, lucia och julfirandet förr

Advent, lucia och jul har i Sverige genomgått många förändringar över tid. Adventsljus, som nu är...

M
Fake news

Desinformation

Vi översköljs varje dag av floder av information. Mobilen, datorn, surfplattan, radio, TV,...

S
Centralförsvarstanken

Från centralförsvar till allmän värnplikt

Efter att Sverige hade förlorat Finland 1809 uppstod ett nytt geopolitiskt och utrikespolitiskt...

M
nattfrieri

Fritidsnöjen och frieri förr i tiden

En mans väg till en kvinna gick i det gamla bondesamhället över en rad gåvor, gengåvor och hemliga...

M

Bröllop förr och idag

Det är sköna maj, bröllopsklockorna ljuder och brudparet duckar för risgrynen som regnar på...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...

Sveriges beredskap

Sveriges beredskap handlar om att förebygga och vara beredd på att hantera hot mot vårt samhälle om de blir verklighet.

Sverige under andra världskriget

Sverige gick en svår balansgång under andra världskriget men lyckades förbli neutralt och undvika kriget.

Relaterade taggar

Svensk neutralitetspolitik

Sverige har inte varit i krig sedan 1814 då Norge tvingades in i en mindre lyckad union med Sverige...

Svensk säkerhetspolitik

Omvärlden är i ständig och ofta snabb förändring. Svensk säkerhet påverkas av både händelser i vårt...

Sverige under kalla kriget

De nordiska länderna kom under efterkrigstiden att anpassa sin utrikespolitik efter det rådande...

Flygvapnets historia

Sverige fick ett självständigt flygvapen 1926 som en följd av 1925 års försvarsbeslut (se rutan...

Värnplikt

Värnplikten var från 1901 ett sätt för den svenska staten att forma, fostra och utbilda majoriteten...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Skotten i Ådalen 1931

av: Mattias Axelsson
2022-02-24

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om bakgrunden till skotten i Ådalen 1931.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1990-1999

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-04-25

Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1980-1989

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-04-18

Mattias, Julia och Kristoffer tar sig an 1980-talet. Löntagarfonder, aktierally, börsyra, högervåg, Razzel, Kryzz, Tv3 och Bruce på Ullevi.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1970-1979

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-04-10

Mattias, Julia och Kristoffer tar sig an 1970-talet. Oljekris, lotterriksdag, borgerlig regering, kärnkraft, disco samt staten och kapitalet.

+ Lyssna